25. Gabriel Gabrielsson O., grefve af Kronoborg, son af O. 22, landtmarskalk, f. 7 juni 1618 på Sturefors i Östergötland, d. 25 febr. 1647 i Stockholm, befordrades, som alla sina samtida fränder, hastigt, dock efter grundliga studier hemma och utomlands (i Leiden 1637--39). Han utnämndes 1640 till Kristinas kammarherre och skickades 1643 till Torstenson med uppdrag från regeringen. 1645 utnämndes han till kammarråd och till landtmarskalk vid detta års utskottsmöte. 1646 förordnades han till president i Dorpts hofrätt, en befattning, som han dock ej hann tillträda. 26. Gabriel Turesson O., grefve, den föregåendes brorson, diplomat, f. 10 okt. 1642, d. 28 febr. 1707, gjorde studier i Uppsala och vidsträckta utrikes resor, hvarunder han 1663 inskref sig som student i Leiden och 1666 ingick i engelsk sjökrigstjänst, och utnämndes efter återkomsten 1667 till Karl XI:s kammarherre samt kapten vid Amiralitetsholmen. 1668 affärdades han i en beskickning till Portugal och engelska hofvet samt återkallades 1670 från Portugal. 1671 fick han kansliråds fullmakt, och några dagar senare mottog han order att afgå som sändebud till Danmark, en af Sveriges viktigaste diplomatiska poster, hvilken han innehade till 1673. I det 1675 utbrytande danska kriget hade han befälet öfver en eskader vid Göteborg våren 1676. Efter krigets slut och sedan hans frände Bengt O. kommit till makten, skickades han 1681 till kejsaren att varsamt bana vägen för ett närmare förbund, men besökte dessutom åtskilliga andra hof i västra och södra Tyskland. 1685 återvände O. för en kort tid hem och uppträdde under 1686 års riksdag som en mycket bestämd, ehuru aldrig häftig ledare af oppositionen. Hans djärfva och frimodiga yttranden hindrade ej, att han efter riksdagen åter sändes tillbaka till Wien, där han vistades till 1688, då han för en tid skickades till Haag med uppdrag att jämväl resa till London för att söka förmå England att medverka till åtgärders vidtagande till hertigens af Holstein förmån. 1693 uppdrogs åt honom att mottaga det Karl XI tillfallna Zweibrückens hyllning. 1694 återvände han till Wien. 1697 beslöt regeringen att förflytta honom som andre ambassadör till Rijswijk, men då konung Vilhelm var missnöjd med några utlåtelser han haft, medan han var sändebud i Haag, gick detta om intet. I dec. s. å. utnämndes han i stället till guvernör i Zweibrücken, ehuru han fortfor att vistas i Wien, hvarest han dock med anledning af den uppkomna tvisten mellan Sverige och kejsaren rörande mecklenburg-güstrowska arfvet förbjöds att visa sig på hofvet. Först 1699 utbytte han Wien mot Zweibrücken, hvilket land han från djupt förfall skall ha bragt i ett jämförelsevis blomstrande skick. Af hans efterlämnade papper finnes en betydande del i Riksarkivet, dit de kommit tillika med Tidöarkivet. 27. Johan Turesson O., grefve, den föregåendes halfbroder, författare, f. 2 jan. 1666 i Stockholm, d. där 16 febr. 1733, blef 1672 student i Uppsala och företog 1682 den öfliga utbildningsresan i utlandet, där han sedermera kom att vistas i 41 år, flackande från land till land, förslösande sina ej stora egodelar, i början för namnets skull väl mottagen vid olika hof och inom den högre aristokratien, men sedermera utsatt för sjukdom, bekymmer och förödmjukelser. 1701 ingick han i Köln giftermål med den betydligt äldre Anna Isabella, grefvinna af Limburg-Stirum, änka efter riksgrefven Ernst Vilhelm af Bentheim, men redan året därpå flyttade makarna ifrån hvarandra, och det var antagligen vid denna tid O. öfvergick till katolska läran. I slutet af 1723 eller början af 1724 återvände han till Sverige och öfvergick till lutherska läran, egnade sig åt studier och författarskap samt fick äta nådebröd. O. författade under sin utrikesvistelse Recueil de pensées du comte J. O. sur divers sujets (5 små dlr, Frankfurt a/M. 1720--22, sedermera utg. där samt i Haag, Paris, Köpenhamn och Rouen; 14:e franska uppl. 1782; öfv. till ty., da., it.) och efter hemkomsten Bouquet de diverses fleurs cueillies par le comte J. O. (förf. 1731; tryckt som särskild del under titeln "Reflexions morales" i alla uppl. af "Pensées" sedan 1736; sv. öfv. "Grefve Oxenstiernas sedolexor", 1767, "Sedolexor i urval", utg. af F. U. Wrangel, 1891; polsk öfv. 1772) och det Ulrika Eleonora tillegnade arbetet Johan Oxenstiernas betrachtelser i enslighet (1731). "Pensées", hvilka först i senare uppl. (fr. o. m. 1736) utgåfvos med utsatt författarnamn ("comte d'Oxenstirn"), innehålla utom moraliska betraktelser och maximer "små teckningar öfver nästan alla länder, politiska anmärkningar, historiska porträtt ur forntiden; innehållet är till sin kärna mestadels ytligt och trivialt, men klädnaden är lätt, skrifarten ledigt vårdslös, här och där kryddad med något salt och några infall". Det stora antalet uppl. visar, hvilken omtyckt läsning arbetet var, själfva Byron fäste sig vid det (se "Don Juan", 14:e sången, 59:e strofen). Se F. U. Wrangel, "En högadlig filosof från 1700-talet" (i "Sv. autografsällskapets tidskr.", II, 1892). 1 o. 3. (^{S. T--g.}) 4. ^{K. H. K.}* 5--16, 19--26. ^{P. S.} 17. ^{K. W--g.} Oxetylgrupp, kem., är benämningen för den organiska atomgruppen -- OC₂ H₅. ^{H. E.} Oxfjärden. Se Mälaren, sp. 238. Oxford [å'ksfəd]. 1. Grefskap i södra England, begränsadt af grefsk. Warwick, Northampton, Buckingham, Berks och Gloucester. 1,945 kvkm., 199,269 inv. (1911), som förvaltningsområde 1,926 kvkm., 146,221 inv. Landet bildar en vågig slätt. Längs nordvästra gränsen gå Edge hills, och genom sydöstra delen framstryka Chiltern hills. I s. begränsas grefskapet af Thames l. Isis. Bland kanalerna är den 1769--90 byggda, 140 km. långa Oxford--Birminghamkanalen, som förenar Trent med Thames, den viktigaste. Industrien är jämförelsevis obetydlig. -- 2. Hufvudstad i ofvannämnda grefskap och sedan 1888 ett county borough med en areal af 19,1 kvkm. och 53,048 inv. (1911). Det är säte för en biskop samt för Englands största och äldsta universitet och ligger till större delen på en låg ås mellan floderna Thames (där kallad Isis) och Cherwell, omedelbart ofvan deras förening, 95 km. med järnväg från London. O:s många torn och spiror, parker och alléer, vackra offentliga byggnader i förening med frånvaron i den äldre stadsdelen af fabriker göra det till Englands vackraste stad. Från Magdalen bridge öfver