cession på anläggning af en järnväg och telegrafledning från Omaha till östra gränsen af Nevada, där Central Pacific railroad company vidtog. Kongressen beslöt att till bolagen i form af lån lämna statsunderstöd samt dessutom hvarannan sektion (1 eng. kvmil) offentligt land till 20 eng. mils (32,2 km.) afstånd på hvardera sidan af banan. De båda bolagens arbetare möttes 10 maj 1869 vid Promontory point n. om Stora Saltsjön. Banan når sin högsta punkt i Evanspasset (2,568 m.) i Klippbergen och passerar Sierra Nevada genom Truckee(Donner)-passet (2,140 m.). Den är 3,270 km. lång (med bibanor 12,366 km.). Afståndet från New York till S. Francisco är 5,290 km. och tillryggalägges på 4 1/2 dygn. -- Den andra pacifikbanan är Atchison, Topeka, and Santa Fé railroad, som öppnades 17 mars 1881. Den består af Santa Fébanan (Kansas city--Deming) och en del af Södra pacifikbanan (Deming--San Francisco), börjar vid Kansas city vid Missouri, genomskär Kansas, Colorado, New Mexico och Kalifornien samt slutar vid San Francisco; banans hela längd är (med bibanor) 11,270 km. Afståndet denna väg mellan New York och San Francisco, 5,937 km., är betydligt längre än på den förstnämnda linjen. Från Benson i Arizona har Santa Fébolaget byggt en linje till Guaymas vid Kaliforniska viken (i Mexico), som skall bli utgångspunkt för en ångbåtslinje till Australien, Kina och Japan. -- Southern pacific railroad, egentligen en förening af flera banor, fullbordad 12 jan. 1883, går från New Orleans genom Texas öfver Houston, San Antonio och El Paso till Deming, där den förenar sig med ofvannämnda linje Deming--San Francisco. Längden från New Orleans till San Francisco utgör 5,110 km. -- Den 1889 fullbordade Atlantic and pacific railroad förenar S:t Louis med S. Francisco, där den ansluter sig till Southern pacific railroad. Dess längd är 8,900 km. -- Northern pacific railroad öppnades 8 sept. 1883. Banan har tre utgångspunkter: Duluth och Superior city vid Lake superior och S:t Paul i Minnesota, går genom Minnesota, Nord-Dakota, Montana, Idaho och Washington till Pasco vid Columbiafloden, där den delar sig i två linjer, en sydlig, som följer Columbia till Portland, och en nordlig till Tacoma vid Puget sound. Afståndet från S:t Paul till Portland är 3,119 km. -- Great northern pacific railroad går från Crookston i Minnesota till Puget sound. -- Den äldsta af Canadas pacifikbanor är Canadian--pacific-railway (se d. o.), fullbordad 7 nov. 1885. Dess längd är 4,643 km. -- En annan kanadensisk pacifikbana, som nu nalkas sin fullbordan, är Canadian northern railway, som (1912) var färdig från Lake superior till Edmonton; därifrån skall den öfver Yellowhead-passet gå till Frasers mynning. Banan anses bli färdig 1914. -- Den längsta och bäst byggda af alla pacifikbanor är Grand Trunk pacific railway, som likaledes icke ännu är färdig. Den bygges med uteslutande afsikt att åstadkomma den snabbaste förbindelsen mellan Europa och östra Asien och skall därför kunna trafikeras med största tåghastighet. Den går direkt från haf till haf; börjande vid Moncton i New Brunswick och slutande vid Prince Rupert, nu en obetydlig hamn på Canadas västkust, men som inom några år skall täfla med Vancouver och S. Francisco om sjöfarten på Stilla hafvet. Banans längd blir omkr. 6,000 km. Stora delar af densamma äro redan byggda. J. F. N. Pacifism (jfr Pacificera), fredsrörelse. - P a c i f i's t, fredsvän. - Adj. p a c i f i's t i s k. - Se Fredsrörelsen. Pacini [patjlni], Giovanni, italiensk operakompositör, f. 1796, d. 1867, studerade i Bologna och Venezia samt komponerade omkr. 90 operor, bl. a. Saffo (1840), Medea (1843) och La regina di Cipro (1846), samt oratorier, kantater, mässor m m. P. var verksam äfven som musikskriftställare, dels genom en mängd uppsatser i musiktidningar, dels genom instruktiva mindre skrifter, afsedda för en af honom upprättad musikskola, samt en själfbiografi (1865; afslutad af Cicconetti 1872). Pacini [patjini], F i l i p p o, italiensk anatom, f. 1812, d. 1883, blef 1847 professor i deskriptiv anatomi samt 1849 i topografisk anatomi och histologi i Florens. Redan 1835 upptäckte han de visserligen långt tidigare af Väter beskrifna, men längesedan glömda känselkropparna (se Pacini-s k a småkroppar), hvilka sedan burit hans namn; och 1845 offentliggjorde han en beskrifning af ögats näthinna. Under koleraepidemien 1854 -55 studerade han tarmslemhinnans sjukliga förändringar vid kolera. Han fann, hvad Pouchet redan före honom framhållit, i tarmuttömningarna millioner små stafformiga kroppar, hvilka han ansåg som den egentliga orsaken till sjukdomen. Bland de afbildningar af dessa, som han meddelar, finnas äfven några med den karakteristiska kommaform, som utmärker kolerabacillen. Paciniska smäkroppar [patjlni-] 1. Väter-Paciniska lamellkroppar, Corpufscula Pacini, anat., ovala, hvita, jämförelsevis stora (synbara) ändknoppar på känselnerver. De finnas i allmänhet hos vertebrater. Hos människan träffas de på flera ställen, t. ex. spridda i benhinnan, i bukhinnan samt här och där i huden. Talrikast äro de i hand- och fotflatorna, där de hänga på nervgrenarna som glesa bär på stjälkar. Till dem går i regel en enkel nervtråd, som intränger i deras inre i en protoplasmatisk "innerkolf"; denna omges af en "ytterkolf", bestående af en mängd tunna bindväfsskifvor och trådar, klädda med endotel, ofta sköljda af vätska Deras betydelse af icke med säkerhet känd, men deras byggnad tyckes med ganska stor säkerhet tala för att kunna förmedla förnimmelse af tryck. Äfven en sympatisk nervtråd når fram till känselkroppen. Jfr fig. till artikeln K ä n s e l k r o p p a r. G. v. D. (E. Hgn.) Pacinotti [patjinå'tti]. 1. Luigi P., italiensk fysiker, f. 1807, d. 1889, var professor vid universitetet i Pisa och sysslade med såväl ren matematik som experimentalfysik och mekanik. - 2. Antonio P., den föregåendes son, fysiker, f. 1841 i Pisa, vardt 1873 professor vid universitetet i Cagliari och 1882 i sin födelsestad, har framgångsrikt arbetat på elektroteknikens område. Han angaf 1860 idén till det första elektromagnetiska ringankaret (se Elektriska maskiner, sp. 260). Pacius, Fredrik, tysk-finsk tonsättare, f. 19 mars 1809 i Hamburg, d. 8 jan. 1891 i Helsingfors. Redan tidigt röjdes hans musikaliska anlag så otvetydigt, att föräldrarna sände den 15-årige gossen till Ludwig Spohr i Kassel. Hos honom tog P. undervisning i violinspel 1824-27, hvar-