Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pacheco ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Packard-Packmaskin
1218
under han jämväl studerade komposition för Moritz
Hauptmann. Under en i Nord-Tyskland företagen
konsertresa kom han äfven till Stralsund, där han
gjorde bekantskap med en köpman från Stockholm,
Flygarson, som uppmanade honom att resa öfver
till den svenska hufvudstaden. P. anlände dit 1828
och upptogs på det bästa. Af dåv. kronprins Oskar
utnämndes han till kammarmusikus och soloviolinist
vid hofka-pellet. I Stockholm stannade han till
1834, då han antog en kallelse från Finland att som
K. V. Salgés efterträdare bekläda mu-siklärarposten
vid universitetet i Helsingfors. I den finska
hufvudstaden fann P. ett rikt musikaliskt
verkningsfält samt begynte genast bilda en orkester
och en blandad sångkör, till hvilken han genom sin
älskvärda personlighet och sin eldiga energi förstod
att locka medlemmar från hufvudstadens alla bildade
kretsar. P., som hos Spohr utbildat sig till en
framstående violinist, uppträdde under de första
årtiondena af sin vistelse i Finland ganska ofta
som solospelare samt skördade öfverallt bifall
och beundran för sitt mjuka, känsliga och sant
musikaliska spel. Som orkesterdirigent var han
utomordentligt liflig och spirituell samt egde
i hög grad förmågan att väcka och entusiasmera
sin orkester. Hans symfonikonserter, vid hvilka
utfördes symfoniska verk af tyska klassiker äfvensom
af P. själf (Allegro maestoso, komp. 1850), voro
särskildt berömda och medverkade ofantligt att höja
den allmänna musikaliska smaken i Helsingfors. Vid
alla universitetsfester (pro-motioner> minneshögtider
o. d.) var han outtröttligt verksam och gaf en
dittills oanad glans åt desamma genom uppförandet af
stora körverk. - Till Runebergs Vårt land komponerade
han musiken vid studenternas vårfest 13 maj 1848, och
sedan den dagen eger Finland en nationalsång. Andra
sånger, t. ex. Suomis sång (komp. 1858), Soldatgossen
(s. å.) och några flera, ha på samma sätt blifvit
verkliga folksånger. Dessutom komponerade P. en mängd
solosånger, manskvartetter, som höra till det bästa
af hvad han skapat (bl. a. Warnung vor dem wasser
och ärr. af "Björneborgarnas marsch"), blandade
körer m. m. Af större verk bör nämnas den romantiska
operan Kung Karls jagt (med text af Z. Topelius),
hvilken gick för första gången öfver scenen 24
mars 1852 i Helsingfors, då samtliga hufvudpartier
utfördes af dilettanter, hvilka kompositören själf
inöfvat. Operan hade en för finska förhållanden
kolossal framgång. I Stockholm uppfördes den 19
gånger 1856 -60. Fullständigt omarbetad, gafs den
sedermera i Helsingfors 1875 och 1880. Äfven till
Topelius’ sagospel Prinsessan af Cypern (1860)
satte P. musik, hvarvid han i enlighet med texten
sökte ge en speciellt finsk färg åt det melodiska
elementet. Hans sista stora tonskapelse vax operan
Loreley (till Em. Geibels tyska text), som, präktigt
iscen -
Tryckt den J/5 14
satt, uppfördes 28 april 1887 på Alexandersteatern
i Helsingfors. Bland hans större sångverk står
kantaten H. G. Porthan (1860) främst. - P. blef
led. af Mus. akad. i Stockholm 1856. Han utnämndes
till professor 1860 och blef filos, hedersdoktor vid
Helsingfors’ universitet 1877. Hans af E. Vikström
modellerade bröstbild i brons restes 1895 i Kaisaniemi
park i Helsingfors. Om P:s dotter M a r i a se C o
11 a n, sp. 524. K.»
Packard [pä’k8d], Alpheus Spring, amerikansk zoolog,
f. 1839 i Maine, d. 1905 som professor i zoologi och
geologi i Providence, nedlade mycket och uppskattadt
arbete på leddjurens studium samt skref bl. a. Ovr
common insects (1876), The animal Ungdom (1886),
Ön certain factors of evolution (1888), Cave fauna
of North America (1889) och Textbook of entomology
(1898).
Packarhundar. Se Jakt, sp. 1203.
Packartorget, nuvarande Norrmalmstorg i Stockholm,
låg vid Ladugårdslandsvikens (nu Nybrovikens)
inre del, Packarviken, hvars innersta ofullständigt
fyllda del af folket sedan döptes till "Katt-hafvet"
(nu "Berzelii park"). Platsen kallades P., emedan all
salt fisk skulle ompackas där. På P. uppställdes 1776,
ditförda från Stortorget, Kopparmatte (se d. o.),
kåken samt "trähästen" för djurplågande åkardrängars
bestraffning.
Packduk. Se Blånor.
Packfong. Se Pakfong.
Packhus. Se Tullpackhus.
Packhusinspektion. Se T u 11 s t a t e n.
Packhuskarlar, de vid tullpackhusen i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Norrköping anställde arbetare,
som, med andras uteslutande, ega taga befattning
med godsets framförande till tullbehandling samt
dess uppackning och återinpackning äfvensom lämna
erforderlig handräckning vid väg-ning. Deras aflöning
utgår i form af s. k. dr a-gar pennin gar (se d. o.),
hvilka gäldas af godsets egare. Äfven vid rikets
öfriga tullplatser åligger det godsets egare att
vidkännas kostnaden för ifrågavarande bestyr, som
varuegarna där dock själfva må utföra eller låta
ombesörja genom lämpliga, af dem anskaffade biträden.
&. V.
Packis (Isk a st), den is, som i polarhafven
sammanpackas till stora massor. Äfven i de svenska
farvattnen förekommer packis, som stundom upptornas
i väldiga massor. Sålunda rapporterades från
Sandhamn utanför Stockholm 25 febr. 1893, att i
hafvet därutanför låg packis hög som riggen på de
största skepp. Dylika "hopskrufvade" ismassor uppstå
därigenom, att isen i följd af vind och strömsättning
kommer i drift, hvarvid en mängd isskollor skjutas
under och öfver hvarandra. Se vidare Haf, sp. 987.
N. E-m.
Packmaskin, trädg., tämligen allmänt använd maskin
för inpackning af trädskolealster. På en
20 b. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
