Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palestine exploration fund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1319
Palikar-Palin
1320
ö. om Peking, bekant genom general Cousin-Montau-bans
(se d. o.) seger 21 sept. 1860 öfver en mångdubbelt
starkare kinesisk här. Se Kina, sp. 66. - Titeln
grefve af P. gafs 1862, till minne af segern, åt
ofvannämnde general.
Palikar (P a 11 i k ä r), ett nygrekiskt ord, hvilket
i allmänhet betecknar en ung, kraftfull och vapenför
man. Särskildt nyttjades det såsom en hederstitel om
medlemmarna af de grekiska och albanesiska friskaror,
hvilka under det turkiska öfverväldets dagar stundom
trädde i sold hos någon turkisk pascha, stundom på
egen hand idkade röfvarlif och förde gerillakrig mot
turkarna. Pali-karer är i sådant fall liktydigt med
"armatoler" och "klefter". Jfr Armatoler. A. M. A.*
Palikiau. Se P a l i k a o.
Palilia, fornromersk fest. Se Påles.
Palillogi (grek. palillogi’a, af paflin, ånyo, och
lo’gös, tal), det uttrycksfulla återupprepandet
af ett ord eller en sats, i synnerhet från den
föregående periodens slut i början af en ny period. -
Ett exempel erbjuder Astolfs och Felicias växelsång i
"Lycksalighetens ö". Jfr Meyer, "Deutsche stilistik",
s. 95. Jfr A n a d i p l o s. R-n B.
Palimbacchius. Se Antibacchius.
Palimpse^t (grek. pali’mpsestos, af pa’linj åter,
och stammen i psaféln, skrapa, skafva; lat. codex
rescriptus) kallas en handskrift, hvilken efter
torn Cornelius Frontos tal och bref, båda härstammande
från klostret Bobbio i Piemont, där tillverkning
af palimpsester synes ha drifvits i stor skala.
Ett ännu viktigare palimpsestfynd äro Ga-jus’
"Institutiones", upptäckta af Niebuhr i Ve-rona
1816 (se Gajus). Synnerligen stor svårighet
medför naturligtvis läsandet af de någon gång
förekommande s. k. dubbelpalimpsesterna (codices
ter scripti), i hvilka äfven den andra |
skriften blifvit i sin ordning utplånad för att lämna
plats för en tredje. Af detta slag äro några i Bri-|
tish museum förvarade pergamentblad, hvilka inne-j
hålla först några, måhända på 600-talet afskrifna j
fragment af den romerske historieskrifvaren Gra-i
nius Licinianus’ annaler (bekanta endast
genom denna handskrift), ofvanpå dessa i 800-talets
skrift ; ett arbete af en romersk grammatiker och
slutligen öfverst (från 1000-talet) Johannes
Chrysostomos’ homilier i syrisk öfversättning.
A. M. A.*
Palm, Nils Gustaf, diplomat, egyptolog, f. 15
aug. 1765 i Stockholm, mördad i Kom 1842, ingick i
k. kansliet 1783 och åtföljde med en del af kansliet
Gustaf III på hans italienska resa s. å. 1787
företog han en längre resa genom Europa. Han blef
sedermera legationssekreterare i Madrid och i Wien
(1795). Återkallad 1796, utnämndes han till andre
sekreterare i utrikeskabinettet, var Gustaf IV Adolf
och hertig Karl följaktig på deras
.^&&.$t&&^3^få£V»*tya
Fig 1.
Fig. 2
Palimpsest med grekiska texter: i fig. l den
äldre skriften mycket otydlig, den nyare tydlig;
i fig. 2 den äldre skriften ansenligt tydligare,
den nyare alltjämt tydlig. (I ett tredje stadium är
den senare genom kemisk behandling nästan aflägsnad,
så att den äldre framstår obemängd.)
den ursprungliga skriftens aflägsnande blifvit
ånyo begagnad såsom skriftbärare. Kedan under
den klassiska forntiden var denna metod tydligen
icke alldeles okänd. Men i synnerhet var det under
medeltiden med anledning af pergamentets, det då mest
brukliga skrifmaterialets, dyrhet mycket vanligt
att medelst tvättning, skrapning och slutligen
afslipning med pimpsten utplåna skriften i äldre
handskrifter af klassiska författare för att därefter
använda pergamentet till afskrifvande af teologiska
arbeten. Genom användande af lämpliga kemikalier
är det möjligt att ånyo bringa den ursprungliga
skriften i dagen, så att den kan åtminstone delvis
dechiffreras (se fig. l o. 2). På sådant sätt har
Angelo Mai upptäckt Ciceros förut obekanta skrift
’De republica" äfvensom den romerske re-
resa till Petersburg samt blef
s. å. legationssekreterare i Konstantinopel. 1801-05
var han chargé d’affaires i Dresden, 1805-14
i Konstantinopel samt utnämndes sistnämnda
år till ministerresident därstädes och adlades
(hans ätt utgick på svärdssidan 1885). P. företog
under tiden resor i Mindre Asien, Grekland och
Egypten samt färdades två gånger ända ned till
Nil-katarakterna. 1824 erhöll han på begäran
afsked, vistades någon tid i Sverige, men bosatte
sig omkr. 1830 i Kom, där han lefde forskarens och
samlarens lugna lif, tills han i mars 1842 mördades
af en frigifven straff-fånge, som haft för afsikt
att plundra honom. P. har gjort sig bekant genom
sina skrifter om hieroglyferna: Lettres sur les
hiéroglyphes (1802), Essai sur les Méroglyphes (1804),
Analyse de Vinscription du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
