monument trouvé à Rosette (s. å.), De l'étude des hiéroglyphes (5 dlr, 1812) m. fl. Dessa skrifter, fastän okritiska och föga systematiska, ådrogo sig på sin tid mycken uppmärksamhet; numera ega de endast historiskt värde såsom minnen af ett bland de första, ehuru misslyckade, försöken att tolka Egyptens bildskrift. -rn.* Palindrom (af grek. pali'ndromos, tillbakalöpande). 1. Gåta öfver ett ord, som, då det läses baklänges, får en annan betydelse (t. ex. Roma - Amor; adel - leda; Egron - Norge; sirap - Paris; stark - krats). 2. Ord, som blir sig likt, då det läses baklänges, t. ex. Otto, amma, girig. 3. Vers, som ger samma ord vare sig den läses rättfram eller baklänges, t. ex. den i djäfvulens mun lagda latinska hexametern Signa te, signa, temere me tangis et angis ("Korsa dig, korsa dig fritt; du berör och ängslar mig fåfängt") eller hexameterparet Odo tenet mulum, madidam mappam tenet Anna - Anna tenet mappam madidam, mulum tenet Odo, hvarest hvarje ord yttermera är en palindrom i bemärkelsen 2. I det latinska ordspelet S A T O R A R E P O T E N E T O P E R A R O T A S framläses samma sats på 4 sätt från vänstra öfre och högra nedre hörnet. Palingenes (jfr Palin genesi). Se Descendensteori, sp. 200. Palingenesi (grek. palingenesi'a), återfödelse, pånyttfödelse; efter Matt. 19:28 den dels fysiska, dels andliga förändring, som världen skall undergå vid Kristi andra ankomst, då den skall återförsättas i ett tillstånd, liknande det, som härskade före syndafallet (jfr Eskatologi). I Tit. 3:5 förekommer ordet om den enskilda människans pånyttfödelse (se Nya födelsen). J. P. Palingenia, zool. Se Dagsländor. Palingenius, Marcus, författare. Se Latinska litteraturen, sp. 1337. Palinodi (grek. palinodifa, af pa'lin, tillbaka, och ode, sång), "motsång", återkallelse af en föregående dikt medelst en ny, som uttrycker motsatta tänkesätt; återtagande af något förut påstådt. Palinurus l. Palinurum (grek. Pali'nuros l. Palinu'rion), en udde i Lukanien, enligt sägnen uppkallad efter AEneas' styrman Palinurus, som i den af Vergilius återgifna sagan under seglingen förbi denna udde somnade vid rodret och störtade i hafvet, hvarefter han dödades af infödingarna, då han summit i land. Udden heter ännu Capo Palinuro. A. M. A.* Fig. 1. Langust (Palinurus vulgaris). Fig. 2. Phyllosoma (ett utvecklingsstadium af langusten). Palinurus Fabr., zool., ett släkte af fam. Palinuridae l. Loricata af de långstjärtade tiofotingarnas (Decapoda macroura) underordning och skalkräftornas (Podophthalmata) ordning bland kräftdjuren (Crustacea). Till släktet räknas omkr. 15 arter, däribland langusten, P. vulgaris Latr. (fr. langouste, it. agusta, ragosta, af det fornromerska namnet locusta). Till kroppsform och storlek påminner langusten (fig. 1) om hummern, men skiljes från denna bl. a. genom saknaden af de stora knipklorna på första benparet samt jämförelsevis gröfre och längre öfre antenner. Längden går till omkr. 40 cm. Färgen är blårödaktig, med gula taggar och fläckar. Langusten tillhör hafven vid Europas västra och södra kuster och motsvarar där i viss mån hummern, för hvilken den dock står tillbaka i fråga om välsmakande kött. Den är emellertid föremål för särskildt, ej obetydligt fiske. Under sin utveckling genomgår den åtskilliga förvandlingar och har i ett utvecklingsstadium räknats som ett särskildt släkte, Phyllosoma (fig. 2). R. L.* Palisa, Johann, österrikisk astronom, f. 6 dec. 1848 i Troppau, 1872-80 föreståndare för observatoriet i Pola, sedan 1880 adjunkt vid Wiens observatorium, har utfört betydande arbeten inom den praktiska astronomien, framför allt upptäckter och observationer af småplaneter. Han deltog 1883 i den franska solförmörkelseexpeditionen till Stilla hafvet. P. har bl. a. utgifvit flera stjärnkataloger och tills, med M. Wolf det stora kartverket Photographische sternkarten (ser. I-VIII, 1908-13). B-d. Palisanderträ, Palixanderträ, bot. Se Jacaranda och Jakarandaträ. Palisot de Beauvois [paliså de båvå], Ambroise Marie Francois Joseph, baron, fransk botanist, f. 1752 (eller 1755) i Arras, d. 1820