1405 Panamakanalen 1406 elektricitet. Fartygen bogseras genom slussarna af elektriska lokomotiv. Kanalsträckan genom Gatun-sjön är 26 km. Vid Pedro Miguel sänkes kanalytan genom en sluss till 17 m. ö. h. och vid Miraflores Fig. 1. De nedre hufvudportarna i Pedro-Miguelslussen, med afloppstunnel i slussväggen. genom två slussar till samma höjd som Stilla hafvets yta. Af kanalens hela längd, omkr. 65 km., oberäknadt omkr. 15 km. vid kusterna, som behöfva uppmuddras, ha 49 km. (från slussarna vid Gatun till slussen vid Pedro Miguel) en ythöjd af 25-26,5 m. ö. h. Bottenbredden varierar mellan 300 m. i Gatunsjön och 91,5 m. i Cu-lebragenomskärningen. Djupet är ingenstädes mindre än 12,2 m. Vid Gamboa lämnar kanalen Chagresflodens dal och träder in i bergsregionen. Äfven nära Stilla-hafs-mynningen bildas genom uppdämning af Eio Grande en sjö. Genom vågbrytare skyddas mynningarna mot hafvets påträngande. Den totala utgräfningen var i den ursprungliga planen beräknad till 80 mill. kbm. utöfver den af fransmännen redan utförda. De utgräf-de nämligen, enligt officiella uppgifter, närmare 60 mill. kbm., hvaraf dock endast omkr. Fig. 2. Bild från arbetet med genomskärningen af Culebra-platån. 23 mill. kbm. kommo till nytta vid amerikanernas arbeten. Förändringar i planen, jordskred och ras kommo dock de 80 mill. att mer än fördubblas; vid 1912 års slut voro 144 mill. kbm. undanskaffade, och då återstodo enl. officiella beräkningar 18,5 mill. kbm. Hvilket Herkulesarbete detta är, kan bedömas däraf, att det gällt att genomspränga en 14,5 km. bred bergplatå, Culebra, hvars höjd öf-verstiger 100 m. Utgräfningarna och sprängningarna började icke i någon större skala förr än 1907. Den bortförda massan har man åskådliggjort genom 63 pyramider, hvar och en så stor som Egyptens största, eller med en kanal, 16,s m. bred och 3 m. djup, gående tvärs öfver den bredaste delen af Förenta staterna Dessa väldiga arbeten ha utförts under mycket svåra klimatiska förhållanden. Ej endast solens brännande strålar utöfva ett ofördelaktigt inflytande; under de ofta återkommande regnperioderna tillkomma äfven farliga feberepidemier, hvilka voro en af orsakerna till, att föregående kanalarbeten misslyckats. Medan kanalens tidigare historia uppvisade en dödlighet bland de hvite arbetarna af 40 på 1,000, har öfverste Gorgas, chef för hälsovården inom kanalzonen, nedbragt denna siffra till 10. Detta resultat har till stor del vunnits genom användning af fotogen mot moskiterna, spridare af gula febern. - Antalet med arbetet sysselsatta (inberäk-nadt järnvägspersonalen) var i aug. 1910 35,867. Arbetets ledare är öfverste G. W. Goethals. - Redan l febr. 1906 hade National coast defence board hemställt om beviljandet af 4,827,682 doll.för bekostandet af befästningsanläggningar vid kanalens båda ändpunkter; och då detta ej ledde till något positivt resultat, tillsattes i nov. 1909 en kommission för utredande af kanalförsvarsfrågan, som emellertid skulle omfatta försvar ej blott mot hafs-sidorna, utan äfven mot land. 12 aug. 1910 afgaf kommissionen sitt betänkande, som upptog en befästningskostnad på ej mindre än 19,546,843 doll. Förslaget tillstyrktes af amerikanske krigsministern, men kongressen nedprutade kostnadssumman till 12,475,328 doll., hvarefter befästningsarbetena genast påbörjades. De ha sedan bedrifvits så raskt, att de nu (1914) torde vara i det närmaste färdiga. Befästningarna utgöras af följande verk: åt Stilla-hafs-sidan ett fort på ön Flamenco, som ligger 4*/2 eng. mil framför kanalmynningen, och möjligen äfven ett fort vid Pointa Batele, åt Atlantiska hafs-sidan forten Sherman, Randolf och De Lesseps vid Pointa T oro, som ligger på kusten sydväst om Li-mon bay och således sydöst om Colon, Pointa Coco Solo, som ligger n. om Bay of Manzanillo och Colon, samt Pointa Limon, som ligger åt samma håll som Pointa T oro, och åt landsidan en befästning mellan Empire och Culebra. Bestyckningen skulle utgöras af 8 st. 14- och 12 st. 6-tumskanoner samt 24 st. 12-tums mörsare. Kanalens officiella öppnande skall ega rum i början af 1915. Man hoppas, att färden genom kanalen skall kunna göras på 9 timmar. Kanalen kommer att belysas medelst Äga-ljus från svenska aktieb. Gasaccumulator. Förenta staternas kongress har beslutit, att unionens i "kustfart" gående fartyg afgiftsfria skola få passera kanalen, medan andra nationers fartyg skola erlägga kanalafgifter. Häremot har England inlagt gensaga, och f. n. behandlas i amerikanska senaten ett af representanternas hus i mars 1914 antaget regeringsförslag om upphäfvande af nämnda privilegium för de amerikanska fartygen. Om kanalens betydelse i olika riktningar se C. Hallendorff, "Panama. Studier kring ett politiskt-ekonomiskt problem" (1913). Jfr vidare W. Fletcher, "Four cen-