svar. Sådana fartyg funnos förut i åtskilliga mariner, bland andra den svenska, där de undergått modernisering och ännu (1914) kvarlefva under benämningen 3:e kl. pansarbåtar (jfr Pansarfartyg, sp. 1444 och fig. 8). C. K. S. Pansarkaponjär, fortif., en sådan kaponjär (se d. o.), som till skydd mot direkta skott och kasteld konstruerats helt och hållet af järn. Den är lämplig vid våta grafvar, där förbindelsen med en reverskaponjär annars vore svår och där en eskarpkaponjär toge för stort utrymme och vore föga skyddad mot kasteld, enär den kan göras jämförelsevis liten och ges rundad form för projektilernas afledande. L. W:sonM. Pansarkasema'tt, fortif., kallas hvarje i en befästning anordnadt och med fast pansarskydd försedt hålrum, som är afsedt för artilleribestyckning. Numera kunna sådana kasematter betraktas som föråldrade, men de finnas dock ännu kvar hufvudsakligen på en del äldre kustbefästningar för beskjutning af någon smalare led, flankering af en stängsellinje o. d. De konstruerades antingen med vertikal eller med hvälfd framvägg. Den vertikala pansarväggen Fig. 1. Pansarkasematt med vertikal framvägg. (se fig. 1) består af ett antal, vanligen 3, omkr. 15 cm. tjocka valsade järnplåtar, åtskilda af ett 10 cm. mellanrum, som fyllts dels Fig. 2. Pansarkasematt med hvälfd framvägg (enl. Grusons system). med eldfast tegel i asfalt, dels närmast embrasyren med mjukare plåtar, sammanhållas med bultar och fästas vid murverket med längre sådana. Sådant "Inglispansar" har sedermera måst förstärkas med utvändigt påskrufvad 30 cm. nickelstålplåt. Invändigt stödes pansarväggen mellan vederlagen af en s. k. backningskista af tunnare plåt, fylld med betong, samt med urtagning för embrasyren. Hvalfvet är muradt och betongtäckt. Pansarkasematt med hvälfd framvägg består af buktiga, gjutna och kokillhärdade block, som kilformigt inpassats mellan stadgande, gjutna underlagsblock. Fig. 2 visar en dylik kasematt enligt Grusons system. Framför pansarväggens nedre del har anbringats ett skyddande förpansar med framförliggande betongglacis. Takets betongförstärkning brukar anordnas för besättande af infanteri. Pansarkasematt för mörsare Fig. 3. Pansarkasematt för mörsare. (se fig. 3) har kupolformig eller, om den är afsedd för flera mörsare, halfcylindrisk täckning med öppning för "kulmörsaren", hvars af hårdjärn tillverkade sfäriska del är rörlig åt alla sidor. Mörsaren uppbäres af en vridbar lavett. L. W:sonM. Pansarkrokodilen, Crocodilus cataphractus, zool., hör till kräldjursgruppen Crocodilia, familjen Crocodilidæ och släktet Crocodilus. Det är den vanligaste krokodilen i Väst-Afrika från Senegal till Gabun. Den kännes lätt igen på sin långa, smala och tillspetsade nos, som påminner om gavialens; dock räcker, till skillnad från den senare, underkäkshalfvornas förbindelseställe ej så långt bakåt som hos denna. I öfverensstämmelse med nosens längd mötas öfverkäksbenen i midtlinjen på skallens öfre sida bakom näsöppningen, hvarigenom näsbenen uteslutas från begränsningen af näsöppningen. Två par stora nackplåtar finnas, vanligen stötande omedelbart intill ryggsköldarna; strup- och buksköldar äro förbenade hos de äldre djuren. Den är ofvan olivbrun, under gulaktig, och uppges kunna bli 6 m. lång. Djurets föda utgöres af fiskar och i vatten lefvande kräldjur; större djur och människor angriper det högst sällan, utom under regntiden, då det drager dessa ned under vatten, där de drunkna. L-e. Pansarkryssare. Se Kryssare 2. Pansarkupol, artill. Se Lavettage, sp. 1429. Pansarkärra. Se Pansartorn. Pansarlave'tt. Se Pansartorn. Pansarprojektil, Pansarbrytande projektil, kallas en för skjutning mot pansar afsedd projektil. Den var förr vanligen massiv, af kokillhärdadt gjutjärn eller stål, men göres numera ihålig och förses med sprängladdning; materialet är nu alltid stål, och spetsen omslutes af en kapp (se d. o.). Projektilen är sålunda numera en granat och benämnes därför pansargranat l. halfpansargranat. Jfr Granat. G. af Wdt. Pansarrör. Se Elektriska ledningar, sp. 258.