Pansarskjorta, ett skyddsvapen från medeltiden och föregångare till harnesket, som framträdde först i senare hälften af 1300-talet. Pansarskjortan uppträdde i tämligen olika former. Först (700-1000-talet) bars den enkla ringskjortan, en läder-eller tygtröja med påsatta ringar; på 900-1100-talet nyttjades fjäll- eller rutformiga järnplåtar i st. f. ringar; och af de engelske tempelriddarnas grafstenar från 1200-talet finna vi, att riddarna då buro fotsida sådana. På 1200-talet nyttjades korazin eller jazerin, en skjortlik klädnad af brokigt tyg, invändigt belagd med metallfjäll, hvilkas förgyllda nitar syntes utvändigt på tyget. Äfven bars (från 800- till midten af 1200-talet) en pansarskjorta af till hälften på hvarandra lagda hoplänkade metallringar, hvilka i följande årh., genomdragna af läderremmar, bildade ett fult och obekvämt skyddsplagg. Tråden till ringarna smiddes för hand ända till 1306, då smeden Rudolf i Nürnberg uppfann sättet att draga metalltråd. Pansarskjortan nyttjades af en del österrikiskt kavalleri ännu i första schlesiska kriget (1740-42). I Norden kallades den brynja. H. W. W. Pansarsköld, fortif., kallas den med skottglugg försedda stålsköld, som till skydd för den eldgifvande infanteristen uppsattes på bröstvärnet. Infanterisköldarna äro antingen för godt fästa i bröstvärnsbetongen, men i så fall alltid fällbara, eller också lösa, hvilka sålunda först vid linjens besättande behöfva uppställas. Fig. visar en af dåv. öfverste Munthe konstruerad och vid i betongen ingjutna fästbultar lätt fasthakad samt från desamma lika lätt löstagen för 2 skyttar afsedd infanterisköld, som sålunda utan svårighet kan utbytas, om den skadas af fientlig beskjutning. Denna sköld förenar således båda slagens fördelar. Synnerligast utomlands ha försök gjorts äfven med bärbara infanterisköldar, men dessa ha icke ledt till något praktiskt fördelaktigt resultat. L. W:son M. Pansarslån, Pseudopus, zool. Se O p h i s a u r u s. Pansartorn, fortif., kallas sådana rörliga pansarkonstruktioner på befästningar, som användas till skydd dels för artilleripjäser och deras servis samt något ammunition - kanon- och haubitstorn -, dels för strålkastare - lystorn -, dels för observatörer - observationstorn. Pansartorn användas dessutom äfven på krigsfartyg (se Pansarfartyg). För befästningar afsedda pansartorns konstruktion är mycket växlande, men i allmänhet bestå de dock alla af ett skyddande pansartak, en tornstomme, som uppbär pansartäckningen, Fig. 1. Höjsänktorn i högt läge. och en vridinrättning, hvarjämte tornet vanligen omges med ett detsamma skyddande förpansar. Pansartornen göras antingen endast vridbara eller ock därjämte höj- och sänkbara. De uppställas i en cylindrisk tornbrunn, som är nedsprängd i