Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 1497-1498 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Papiljotter ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alltmera vinna utbredning. Från den tiden daterar
sig pappersindustriens senare utvecklingsskede.

Ehuru den europeiska papperstillverkningen härstammar
från Kina, skilde den sig länge från den kinesiska
däruti, att den framställde papper endast af lump
(slitna bomulls- och linneväfnader), hvilket araberna
påbörjat, under det att kineserna tillverkade sitt
papper af ämnen, tagna direkt ur växtriket. Sedan
med pappersmaskinens införande produktion och
förbrukning af papper tilltogo i sådan grad, att
tillgången på lump visade sig otillräcklig, började
äfven de europeiska pappersbruken förarbeta råämnen,
hämtade direkt ur växtriket. På 1830-talet begynte
man, vägledd af fransmannen Piette, tillverka
halmpapper. 1846 lyckades Vœlter i Heidenheim
praktiskt lösa Kellers idé att genom träs slipning
mot roterande sandstenar under begjutning med vatten
framställa slipad trämassa. Denna för Sverige
viktiga uppfinning vann här insteg i slutet af
1850-talet. Kunskapen om, att cellbyggnaden i våra
vanliga lösa träslag kunde lämna en mera långfibrig
pappersmassa än den slipade trämassan, som i anseende
till den våldsamma behandlingen blir så söndermald,
att den mera är att anse som ett fyllnadsstoff än
som en pappersmassa, ledde till upptagandet af förut
gjorda försök att på kemisk väg isolera och frigöra
träcellulosan från träets öfriga beståndsdelar. Dessa
försök kröntes snart med den framgång, att man af
den kemiskt frambragta träcellulosan enbart kunde
framställa t. o. m. ett godt skrifpapper. Under
1870-talet började man i större skala anlägga
kemiska trämassefabriker, först enligt "sodametoden",
d. v. s. genom att under högt tryck koka det i grofva
flisor sönderhackade träet med 20–25 proc. kaustik
soda, några år senare enligt af svensken K. D. Ekman
i Sverige och bröderna Mitscherlich i Tyskland efter
idé från Amerika praktiskt utarbetade metoder för
cellulosans kokning under tryck medelst lösning
af surt svafvelsyrligt salt – numera endast sur
svafvelsyrlig kalk – den s. k. sulfitmetoden. Jämte
de ofvannämnda förarbetas äfven andra råämnen
(espartogräset, jute m. fl.) till papper. Sodametoden
är numera aflöst af den s. k. sulfatmetoden, som
kännetecknas däraf, att kokluten innehåller utom
kaustikt natron äfven svafvelnatrium i riklig mängd.

Hufvudmomenten vid papperets framställande äro
massberedningen, formningen och appreteringen. Lumpen
sorteras, med hänsyn till bearbetning och ändamål,
efter spinnämne, finhet, hvithet, färg etc. uti
flera sorter, sönderskäres i lumpskärningsmaskinen,
befrias från damm i lumprensen, renas och uppluckras
genom bykning (kokning under tryck i slutna
kokpannor) med vatten och soda eller kalk, sköljes,
söndermales flytande i vatten i halftygskistan
(halftygsholländaren) till s. k. "halftyg" mellan
en roterande, knifbesatt vals och fasta knifvar,
blekes med klorkalklösning, om den skall förarbetas
till hvitt papper, sköljes samt färdigmales till
s. k. "heltyg" i den halftygskistan snarlika
heltygskistan (heltygsholländaren, jfr fig. 1). –
Halm, esparto, jute och likartade råämnen rensas,
knutbefrias (skäras stundom till hackelse), bykas
med svag kalk- eller sodalut, om tillverkning af
omslagspapper afses, men i kaustik lut vid högt tryck,
om hvitt papper skall beredas, samt söndermalas
och blekas på likartadt sätt som lumpen. – Slipad
trämassa framställes dels genom slipning af råa
skalade vedkubbar, dels genom slipning af med ånga
basade sådana. I förra fallet erhålles en

Fig. 1. Holländare i A.-b. Papyrus’ fabriker vid Mölndal, tillverkade vid Jönköpings mekaniska verkstad.

hvit massa, utan större bindekraft, i senare fallet
en mer eller mindre brun massa, s. k. halfkemisk
trämassa af så stor bindekraft, att den låter enbart
forma sig till omslagspapper, billigt tapetpapper
och papp. Omedelbart efter slipningen följer en
omsorgsfull silsortering. – Den kemiska trämassan
blir efter den ofvan antydda kokningen sköljd
och sönderpiskad i holländare eller på likartadt
sätt verkande maskiner. Soda- liksom sulfatmetoden
förutsätter, för att bli lönande, att sodan återvinnes
från den använda luten. Den kemiska trämassan har
2–3 gånger större värde än den slipade. – Somliga
papperssorter framställas visserligen af ett enda
råämne, men för flertalet och i synnerhet för de
hvita sorterna sammansätter man pappersmassan af
heltyg från olika råämnen, såväl med hänsyn till,
att olika råämnen förläna papperet olika egenskaper
som ock med hänsyn till papperets kvalitet och
pris. Samtidigt med blandningen af de olika heltygen
införas af förut nämnd anledning kaolinlera, limämne
och färgämne. Masslimningen, som förekommer endast
när papperet ej skall limmas efter formningen,
sker med hartssåpa och alunlösning samt har sin
grund i den bildade hartslerjordens frändskap med
vegetabiliska fibrer.

Papperets formning sker såväl för hand som på
maskin. Formning för hand, numera i allmänhet
använd blott för papper af hög kvalitet (sedel-,
kopparsticks-, akvarellpapper etc.), består i följande
operationer. Formaren uppfångar ur kypen en afpassad
mängd af den 50°–70° varma, utspädda massan på den
af den lösa däckelramen kantade metallduksformen,
skakar denna horisontalt, under det vattnet afrinner,
så att en jämtjock filt erhålles, samt aflämnar
formen till guskaren, som aftrycker pappersfilten
mot en yllefilt. En sålunda bildad stapel af papper
med filtmellanlägg pressas och isärtages, hvarefter
papperet pressas enbart. Härpå följa torkning, limning
genom neddoppning i tunt animaliskt lim (såvida massan
ej blifvit limmad), limtorkning, sortering, glättning
mellan valsar ("appretering"), packpressning m. m. –
Till pappersmaskinen (fig. 2)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>