1503 Pappersmyntfot-Paprocki 1504 exporterad vara, kan inom landet omsättas i högre belopp pappersmynt än förut, hvarigenom exportören får en extravinst, så länge de flesta varor, arbetslöner m m. inom landet ännu icke stigit i pris; men allteftersom nyss nämnda prisutjämning eger rum, försvinner denna tillfälliga fördel för exportindustrierna, och följderna af pappersmyntets depreciation bli uteslutande ogynnsamma. Skuldförbindelser till utlandet bli mer än vanligt betungande; inom landet rubbas alla förmögenhetsförhållanden, och affärslifvet får en märkbar karaktär af spel till följd af svårigheten att på förhand beräkna kursens växlingar. Oaktadt vådorna af pappersmynts användning är frestelsen härtill för en i finansiellt betryck stadd stat och särskildt i krigstider ganska stor; också har detta nödhjälpsmedel otaliga gånger och af de flesta stater blifvit tillgripet. I Kina lär pappersmynt ha periodvis förekommit sedan åtminstone ett par tusen år tillbaka; och hvarje revolution, som ledt till en dynastiförändring, lär, betecknande nog, där ha försiggått under en pappersmynts-period. Franska revolutionens "assignater", hvilka blefvo i det närmaste värdelösa, men slutligen inlöstes med ett annat pappersmynt, s. k. "man-dater", till 3Ya proc. af nominalvärdet, äro ett beryktadt exempel på pappersmynt. De svenska "riksgäldssedlarna" inlöstes (definitivt sedan 1834) med V4 &i ursprungliga värdet. För närvarande finnes verkligt pappersmynt (såväl stats- som bank-pappersmynt) bl. a. i Österrike och Italien, ehuru i båda dessa länder kursen under senare år i regel hållit sig till pari. Däremot ha de ryska s. k. kreditbiljetterna, som förut voro statspappersmynt och underkastade en större depreciation, från 1897 blifvit inlösliga banksedlar. J-Lr. (Å. W:sonM.) Pappersmyntfot. Se Myntfot. Papperssnäcka, zool., det papperstunna, hvita, spiralformigt sammanrullade skal, som tillhör hondjuret af Argonauta argo (ordn. Octopoda af Cephalopoda, eller hufvudfotingarna bland blötdjuren). Honan har fenlika utvidgningar på rygg-armarna och utbreder dessa om sidorna af det båtformiga skalet, som af söndras af dessa. Handjuret är mycket mindre än honan och saknar skal. Hos hannen utbildas vänstra armen af 3:e paret till en s. k. hectocotylus, eller ett befruktningsorgan, som f ylles med spermatoforer, lösgöres från hannen och simmar fritt omkring, tills det träffar en hona, hos hvilken då spermatoforerna af lämnas. Den här nämnda arten tillhör Medelhafvet. En annan art, A. tuberculata, med finknöligt skal, tillhör Indiska oceanen. O. T. S. (L-e.) Pappersväxter är en godtycklig kollektivbenämning på sådana växter, af hvilka man kan erhålla råämne till förfärdigande af papper. Förnämligast menas dock med detta namn de växter, som från fordom begagnats för denna tillverkning, t. ex. pappersmullbärsträdet (Broussonetia pä-pyrifera, se d. o.), Tetrapanax papyrifer och flera thymelseacéer, såsom Daphne, Edgeworthia och Wickstroemia (se Thymelseacese). Fibrer ur arter af släktena Agave, Yucca, Musa m. fl. för- arbetas till papper. Viktiga pappersväxter äro många gräs, i synnerhet $tipa tenacissima (se Esparto), bamburöret, som i Kina är ett af de viktigaste råmaterialen för papperstillverkning, samt allehanda sädesslag. Nutidens viktigaste pappersväxter äro flera träd, särskildt asp, gran och tall, af hvilkas ved genom slipning eller kemisk behandling framställas trämassa och cellulosa (se Papper). O. T. S. (G. I^-m.) Pappo'phorum, löt. Se Amerika, sp. 801. Pa'ppos, grekisk matematiker, lefde enligt en gammal uppgift under Diocletianus (284-305 e. Kr.); enligt en annan, mindre trovärdig, notis var han samtida med Teon (omkr. 372 e. Kr.). Han vistades i Alexandria och stod där i spetsen för en skola. Hans förnämsta arbete är Mathematikäif synagogäi' (Collectiones mathematicce), hvilket till största delen blifvit bevaradt till vår tid. Det redogör för flera äldre skrifter, med anmärkningar och tillagda satser af P. själf, och är af synnerligt stort värde för kännedomen om den äldre grekiska matematiken. Den bästa upplagan af P:s arbete är den af Hultsch (1876-78) utgifna, hvilken äfven innehåller latinsk öfversättning. Pa'ppus, stående karaktär i de atellanska lustspelen. Se A te lianer. Pa'ppus, bot., det till hår, borst, fjäll eller en bägarliknande bildning omdanade fodret hos kompositernas och valerianacéernas blommor. Pap-pus spelar ofta en viktig roll vid fruktens spridning (jfr Pensel och Spridningsanordning). Gr- L-m. Paprika, bot., farm., ungersk benämning på Capsicum annuum. Se Capsicum. Pa^rikov, Stefan, bulgarisk general, f. 1852 i Pirdop, fick sin militära utbildning i Sofia och Petersburg, blef 1896 generalstabschef, var 1899 -mars 1903 krigsminister under växlande ministerpresidenter, 1907-08 diplomatisk agent i Petersburg, under de betydelsefulla åren 1908-10 utrikesminister och återvände därefter till Petersburg som envoyé, på hvilken post han kvarstod till 1912. H. B-n. Paprocki [-å'tski], Bartolomej, polsk historiker, f. 1540, d. 1614 i Lemberg, studerade i Krakau och författade två genealogiska arbeten: Panosza to test herby znakomitych familii woje-wodstwa Ruskiego i Podolskiego (1575) och Herby rycerstwa polskiego (1584). Efter tvistigheter med grefve Zamoyski måste han lämna Polen (1588) och begaf sig först till Mähren, där han skref Zrcadlo slavného markrabstvi Moravského (1593), sedan till Böhmen, där han fick pension af kejsar Eudolf II. På tjechiska författade han de mycket omfångsrika personhistoriska arbetena Ogrod krolewski (1599) och Diadochus (1602). I Schlesien utgaf han 1609 Stambuch Slezky. Mot protestantismen riktade han sin satir i de versifierade arbetena Nova kratochvile (1597-1600) och Obora neb zahrada (Djurgård eller trädgård) i djurfabelns stil (1602). För den historiska vetenskapen ha P:s genealogiska och heraldiska forskningar varit ganska betydelsefulla. A-d J.