Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penningar (Pengar) - Penningbidrag - Penningby - Penninggräs, bot. Se Rhinanthus och Thlaspi - Penninghandel. Se Handel, sp. 1302 - Penninghushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begränsade kretsar användas som sådant (varuväxlar
inom affärsvärlden, af guld obetäckta
checker). Intet af dessa penningsurrogat är i
sig själf värdemätare, utan denna roll spelas
uteslutande af de verkliga penningarna, af
hvilka de också låna sin värdebeteckning (de
lyda på guld). Såväl penningrepresentative som
i synnerhet penningsurrogaten äro af den allra
största betydelse för den moderna omsättningen,
hvilken i själfva verket ej vore tänkbar utan
dessa hjälppenningar. Penningrepresentativ och
penningsurrogat i ofvan använd betydelse äro
ej att förväxla med det slag af rent nominella
penningar, som kommer till stånd genom antagande
af s. k. pappersmyntfot, då hufvudmyntet
utgöres af oinlösligt, med tvångskurs belagdt
pappersmynt (se d. o.). Sådana penningar, som
icke representera eller komplettera ett förråd af
metallpenningar utan i stället uttränga dessa,
äro icke blott faktiskt allmänt bytesmedel och
lagligt betalningsmedel, utan göra också anspråk
på att vara värdemätare. Men åtminstone i det
fall, då förut gällande metalliskt hufvudmynt
ernår ett agio i pappersmynt, kan det sägas,
att det förra, ehuru utträngt som allmänt
omsättningsmedel af det senare, dock fortfarande
är den verkliga värdemätaren: om man också räknar
i enheter af pappersmynt, mätes dessas värde
alltjämt af den ur den allmänna omsättningen
utträngda metallen. Annorlunda ställer
sig saken i det fall, då pappersmyntfoten
aflöst en tidigare silfvermyntfot, sedan
präglingen af silfvermynt, på grund af
silfrets depreciering, spärrats: man har då en
s. k. fri valuta, hvarvid olika meningar kunna
råda om hvad som egentligen är värdemätare.
Å. W:son M.
Penningbidrag, krigsv., den dagaflöning, som
under tjänstgöring tillkommer värnpliktigt
manskap. Det utgår under första tjänstgöringen
eller under tjänstgöring i en följd med
20 öre, hvartill vid sådant truppslag,
som har längre tjänstgöring, läggas 20 öre i
penningtillskott att utgå från 157:e dagen för
den, som icke fullgör hela tjänstgöringen i en
följd, och från 240:e dagen för den, som gör
detta; enligt 1914 års härordningsförslag
efter 340 dagars tjänstgöring. Under
regementsöfningar eller annan inkallelse
utgår penningbidraget med 50 öre. För dess
åtnjutande gälla ungefär samma bestämmelser
som för fast anställdt manskaps dagaflöning.
C. O. N.
Penningby, gammalt gods i Länna socken af
Stockholms län, 10 km. s. om Norrtälje, är
märkligt genom sin ålder och sin gamla slottslika
hufvudbyggnad. Namnets härledning är okänd. Det
har på olika tider skrifvits olika: så Pitingæby
(1339), Penningaby (1413), Pydingaby (1425) och
Pyningaby (1478). En af godsets äldre egare var
den frejdade riksmarsken Tord Bonde (d. 1456),
som skref sig till P. Det öfvergick sedan genom
giftermål till Nils Sture (d. 1494), som äfven
skref sig till P., samt ärfdes af hans son,
riksföreståndaren Svante Sture, efter hvilken
det tillföll sonen, riksföreståndaren Sten
Sture d. y., och sedan dennes änka, Kristina
Gyllenstierna, som genom sitt giftermål med
riksrådet Johan Turesson (Tre rosor) öfverförde
det till Roos-släkten. Det har sedermera dels
genom arf och giftermål, dels genom köp tillhört
medlemmar af ätterna Fleming, Bielke, Ryning,
Oxenstierna, Torstenson, Stenbock, Lillie, Säck, Brahe, Wrede
och von Rosen. Efter 1820 har P. tillhört
åtskilliga ofrälse släkter och eges nu (sedan
1878) af grosshandlaren S. Nordström. Godset,
som fordom varit vida större, omfattar nu med
Grofsta, Grofstanäs och Gunbyn 12 1/6 mtl,
tax. till 289,300 kr. (1913), samt kvarn m. m.,
tax. till 14,500 kr. - Slottet (se fig.), som
är en af de äldsta, mera be-
![]() |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>