Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plymouth. 1. Kommun (township) i nordamerikanska staten Massachusetts - Plymouth. 2. Köping (borough) i nordamerikanska staten Pennsylvania - Plymouth. 3. Se Montserrat, sp. 1041 - Plymouthbröderna - Plymouth rocks, husdjurssk. - Plys, text. Se Plysch och Plysmaskin - Plysa, text - Plysaströmmen. Se Pliusa - Plysch l. Plys - Plysmaskin - Plåster, farm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hall (byggd 1824–25 af Pilgrim society),
som innehåller ett offentligt bibliotek och
åtskilliga minnen af fäderna. Stor industri
(årligt värde omkr. 15 mill. doll.),
hufvudsakligen tillverkning af tågvirke
(bland de största i världen), ylle-
och gummivaror. – 2. Köping (borough) i
nordamerikanska staten Pennsylvania, vid
Susquehanna. 16,996 inv. (1910). Stora
stenkolsgrufvor; maskinfabriker;
trikåtillverkning. – 3. Se Montserrat, sp. 1041.
1 o. 2. (J. F. N.)
Plymouthbröderna, eng. Plymouth brethren,
en religiös sekt, äfven kallade Darbyister
efter John Nelson Darby. Denne (f. 1800,
d. 1882) växte upp i Irland, blef advokat
1819, "väcktes" inom kort och blef präst
inom engelska statskyrkan, men kom under nya
religiösa inflytelser. Metodismen hade inom den
episkopala statskyrkan vid århundradets början
framkallat en väckelserörelse (the evangelicals),
som i Irland ledde till verklig separation,
under ledning af John Walker. I Dublin råkade
Darby under inflytande härifrån, fordrade
skilsmässa mellan kyrka och stat och fick från
irvingianismen (se d. o.) ett eskatologiskt
inslag i sin åskådning. 1828 utträdde han
ur statskyrkan, sammanträffade med Benjamin
Newton från Plymouth och lärde känna de små
separatistförsamlingar, som där efter Walkers
föredöme redan en tid existerat. Från 1831
började han missionera och uppgaf all tanke på
statskyrkans reformering. Han gick ända därhän
att förneka det berättigade i någon form af
kyrka. Alla yttre ordningar voro enligt hans
åsikt af ondo, alla troende hade samma rätt att
predika. Hvar och en skulle svara blott för sig
själf i religiöst afseende. Man fick icke tala
om en sekt ("darbyister" af visas energiskt)
eller ens om församlingar, utan blott om "bröder"
i småföreningar (gatherings). Bröderna skola vid
Kristi nära förestående ankomst till tusenåriga
riket intaga hedersplatserna. Sakramenten
äro blott åminnelsetecken, icke nådemedel. –
1845 kom det till en brytning mellan Darby
och Plymouthbröderna, som splittrades i flera
partier. Han hade då redan börjat en vidtfamnande
propaganda. Han hade verklig resemani. Det
äldsta missionsfältet var Schweiz, från 1840;
så besökte han Frankrike, Spanien, Italien,
Tyskland, Amerika, Nya Zeeland m. fl. länder
gång på gång. I Schweiz spelade darbyisterna
en roll i landets inre strider på 1830- och
1840-talen. Äfven i västra Tyskland utbredde de
sig rätt mycket under ledning af Karl Brockhaus i
Elberfeld. Darbyisterna tillåta ingen statistik;
men man beräknar dem f. n. till i Amerika
bortåt 7,000 medlemmar, i Frankrike omkr. 750
menigheter, i Schweiz omkr. 70 menigheter och
i Tyskland omkr. 3,000 medlemmar. Se W. Reid,
"Plymouth bretherism" (3:e uppl. 1883),
F. Sandmann, "Darby und die versammlung" (1902),
och Kalb, "Kirchen und sekten der gegenwart"
(2:a uppl. 1907). Hj. H-t.
Plymouth rocks [pli’math rå’ks], husdjurssk., en
i vårt land mycket spridd hönsras, härstammande
från Amerika, där den uppstått genom korsning
af inhemska höns med asiatiska, hufvudsakligen
Cochinkina, och första gången visades på en
hönsutställning 1868. Till Europa infördes den af
engelsmännen 1872. Många färgvarieteter fin-n-as,
såsom blårandiga, hvita, gula, svarta m. fl.
Tupparna väga 3,75-4,5 och hönorna 2,75-3,5 å 4
kg. Kasen värper bra och är äfven ett utmärkt
kötthöns. Se H ö n s och fig. 3 å färgpl,
därtill. H. F.
Plys, text. Se Plysch och Plysmaskin.
Plysa, text. 1. Uppluckra ullflockar före
kard-ningen (se P l y s m a s k i n). - 2. Ur
ylleväfna-der bortplocka enstaka främmande
fibrer, som af misstag inblandats och misspryda
tyget (dets. som n opp n in g, se d. o.).
G. A. W.
Plysaströmmen. Se P l i u s a.
Plysch 1. Plys (fr. peluche, af lat. pi’lus,
hår), ett sammetsartadt tyg, väfdt alldeles som
sammet, men olikt detta genom den betydliga
längden af håren (floret 1. polen). Man har
silkes-, ylle- och bomullsplysch; i ylleplysch
utgöres dock endast floret af ull (kamull), men
undervarpen af bomull eller lin och inslaget
af bomull. Dubbel-plysch, med hår på bägge
sidorna, förekommer äfven. Ofta framställes tyget
olikfärgadt eller tryckt i mönster. Plysch brukas
till möbeltyg, kappor, borddukar o. d. Jfr Felb,
F lossa och S c h a g g.
Plysmaskin (ty wolf, eng. willow,
fr. loup}. 1. En maskin, som i yllefabriker
användes för att uppluckra och från lösa
föroreningar befria den tvättade ullen, innan
denna lämnas till kardning. Inoljningsplysen
är af olika byggnad och begagnas till att i
ullmassan fördela den för kardningsarbetet
behöfliga inoljningsvätskan. Blandplysen
verkställer blandningar (mélanges) af olika
ullsorter - olika till kvalitet eller färg. Se
äfven B o r r-plys. - 2. (Ty. reisswolj}. Se
Damm, sp. 1219, och fig. på sp. 1220.
1. G. A. W.
Plåster (lat. empla’strum), farm., ett i köld
mer eller mindre hårdt, i värme mjuknande,
segt läkemedel för utvärtes bruk, erhålles
antingen genom kokning af blyoxid med någon
olja eller genom sammansmältning af harts, vax,
fett, beck m. m. med andra ämnen af oorganiskt
eller organiskt ursprung. På apoteket ha
plåstren formen af cylindriska, finger- till
blyertspennstjocka stänger eller fyrkantiga
kakor. Det enklaste plåstret i Sv. farmakopén är
blyplåstret (empl. plumbicum), som man bereder
genom att under ständig om-rörning koka l
del pulveriserad blyoxid med 2 delar olivolja
vid närvaro af vatten, tills blandningen får
plåstermassas fasthet. Denna massa är då ett
slags blyoleat eller en förening mellan blyoxiden
och oljans feta syror. Detta blyplåster utgör
liksom grunden eller "basis" till flera andra
plåsterberedningar (tvålplåster, häftplåster,
gummiplåster, kvicksilfverplåster, utbredt
salicylsyre-plåster m. fl.), i hvilka jämte
blyplåstret ingå olika slag af andra ämnen. I
de vanliga vax- och hartsplåstren ingår icke
blyplåster. Ett fabriks-mässigt, på tyg utbredt
plåster kallas Tela, såsom T. adhæsiva, utbredt
kautschuk-häftplåster; T. salicylata, utbredt
salicylsyreplåster, och T. vesi-catoria, utbredt
spanskflugeplåster. Plåster utbredas på tunt
skinn eller tätare tyg och användas till att
täcka öfver, hålla värme och skydda, till att
utöfva tryck, fasthålla förband, sammandraga
gapande sårkanter o. d., stundom äfven att reta
huden, draga blåsor o. s. v. Bland moderna slag
af plåster må nämnas s. k. plåstermull-pre-parat,
på mjukt tyg utbredda plåster, i hvilkas massa
uppges ingå kautschuk eller guttaperka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
