Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portugal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Emellertid fortgår folkmängdsökningen, ehuru
långsamt (sista årtiondet med 0,81 proc. per år)
aftagande. – P:s största städer äro Lissabon
(435,359 inv. 1911) och Oporto (194,009
inv. s. å.); dessutom ha fyra städer (Braga,
Setúbal, Funchal och Coimbra mellan 20,000 och
30,000 inv.).
Religion. Nästan alla portugiser äro katoliker
(1900 funnos blott 4,491 protestanter och
481 israeliter). Den portugisiska eller
lusitanska kyrkan består af 3 provinser:
Lissabon, Braga och Evora, hvar och en under
en ärkebiskop (ärkebiskopen i Lissabon kallas
sedan 1716 patriark, och den i Braga är kyrkans
primas). Under Lissabons ärkebiskop lyda två
biskopar på fastlandet och fem på Azorerna,
Madeira samt i Väst-Afrika. Under de båda andra
ärkebiskoparna lyda tillhopa 7 biskopar. Dessutom
finnes en ärkebiskop i Mosambik och en
i Goa. Den republikanska styrelsen skilde
genom dekret af 21 april 1911 kyrka och stat,
garanterade full samvetsfrihet och gjorde alla
trosbekännelser lika berättigade. Alla kyrkor
och andra byggnader för gudstjänstligt bruk
förklarades oförytterliga utan justitieministerns
medgifvande och kunna när som helst exproprieras
för allmänna ändamål. Munkklostren upphäfdes
redan 1834, då klostergodsen indrogos, men under
den följande tiden uppstodo likväl åtskilliga
nya kloster, hvilka dock undertryckts af
republiken. Undervisningsväsendet står lågt
på alla stadier. Det är sedan 1835 alldeles
frigjordt från kyrkans inflytande; skolgång har
sedan 1844 enligt lag varit obligatorisk, men
ännu 1910 funnos 1,300 kommuner, som alldeles
saknade folkskolor. En ny skollag af 29 mars
1911 har emellertid skärpt bestämmelserna
om folkundervisningen. I de större städerna
finnas lärarseminarier. Statslycéer finnas
i distriktshufvudstäderna samt i Guimarães,
Lamego och Amarante, municipala i Celorico
de Basto, Chaves, Poate de Lima, Povóa de
Varzim och Setúbal, och lärare skola ha
universitetsbildning. Ända till 1911 hade
P. blott ett universitet, i Coimbra, men 1911
skapades ytterligare två, ett i Lissabon och ett
i Oporto. Dessutom finnas flera specialskolor,
såsom ett landtbruks- och veterinärinstitut
i Lissabon, musik- och konstskolor, en
krigsskola i Lissabon, navigationsskolor
i Lissabon, Oporto, Faro och Ponta Delgada
m. fl. Bildningsnivån är det oaktadt låg. Vid
folkräkningen 1900 uppgafs, att 78,6 proc. af
befolkningen (barnen inberäknade) voro okunniga
i läsning; nya uppgifter insamlade för 1905-09
uppge analfabeternas antal till 5-8,4 proc.,
hvilket dock är en hög siffra. Men äfven inom
de högre klasserna är det illa ställdt med
bildningen. A. Herculano (se d. o.) säger:
"de sysslolöse snobbarna i Lissabon skola bli
högst förvånade, om ni talar om för dem, att
jorden är rund".
Materiell kultur. P. är ett jordbruksland,
och det har under förra århundradet småningom
tvungits till denna näring, då de öfriga alltmer
utsinade. Af hela ytan äro 26,2 proc. bevuxna med
säd, balj- och foderväxter, 3,5 proc. vingårdar,
3,9 proc. fruktträdgårdar, 17,3 proc. skog
och öfver 40 proc. alldeles obrukade, hvaraf
2 mill. har utgöra fullt odlingsbar jord. I
de norra provinserna är jorden mycket styckad
mellan småbönder, och där står jordbruket högst. S. om Tejo
åter förhärska de stora domänerna (af ända till
30,000 har). Stora områden där äro emellertid
öde hedar, och befolkningen är gles. Dock
bildar Algarve ett undantag. De viktigaste
jordbruksprodukterna äro i norra delen majs
samt i bergstrakterna råg, i mellersta delen
hvete, majs och korn och i södra delen hvete
och majs. I det hela lämpar sig klimatet ej
så väl för sädesodling, och hvete är en af
landets största införselvaror. I normala
år motsvarar sädesskörden endast 60 proc. af
konsumtionen. Andra produkter äro ris, dock
ej tillräckligt för behofvet, sydfrukter,
viktigast oliver och framför allt vin, som
kan växa öfverallt, men bäst i Dourodalen
(portvin). Det är den värdefullaste af landets
utförselartiklar, men odlingen har gått till en
öfverproduktion, som sänkt priserna och menligt
inverkat på jordbrukets ekonomi. – Af skogen
äro omkr. 7,700 kvkm. barrskog, omkr. 7,600
kvkm. ekskog, hvaraf 3,300 kvkm. bevuxna med
korkek, hvars bark är den andra i betydelse af
P:s utförselvaror, samt 850 kvkm. bevuxna
med kastanjeskog. – 1906 uppskattades
kreatursstocken till 88,000 hästar, 50,700
mulåsnor, 138,000 åsnor, 703,000 nötkreatur,
öfver 3 mill. får, öfver 1 mill. getter och
1,1 mill. svin. Mejeriindustrien producerade
s. å. 730,000 kg. smör och 5,56 mill. kg. ost.
Fisket är sedan gammalt en viktig näring. En
af Newfoundlands upptäckare (1500), Cortereal,
var portugis, och portugiser voro de förste,
som fiskade vid bankarna utanför denna
ö. Numera har detta fiske nästan alldeles
upphört (1906 besökte endast 18 portugisiska
fartyg Newfoundlandsbanken), och i stället
inför landet torsk för omkr. 4 mill. escudos
årligen. Detta har delvis förorsakats genom en
orimlig tullagstiftning, i det att produkterna
af hafsfisket vid Newfoundland ända till 1901
betraktades som införsel från utlandet med en
tull af 39 milreis per kg., medan tullen på från
Norge införd fisk i följd af handelstraktat
endast var 34 milreis för kg. Emellertid
är fisket kanske den mest blomstrande af P:s
näringar. Man beräknar, att 58,000 pers. direkt
eller indirekt ha sin utkomst däraf. Antalet
fiskare på aflägsnare farvatten var 1905
15,190 och på kustområdet 1900 39,463. Värdet
af hela fisket var 1910 mer än 6 mill. escudos
(hvaraf nära hälften på sardinfisket). 1911
utfördes fiskvaror till ett värde af omkr. 3,1
mill. escudos och intogo tredje rummet i landets
export.
Bergsbruket är ej vidare utveckladt i förhållande
till tillgången på värdefulla mineral. Detta
beror dels af bristen på kapital och bränsle,
dels därpå, att transportmöjligheterna äro
dåliga. Stenkolsfält finnas dock i distriktet
Leiria och s. om floden Douro, och ett engelskt
bolag har nyligen bildats för att bearbeta
dem. Järnmalm förekommer mångenstädes, i
synnerhet i mellersta Alemtejo, där 300,000 ton
malm årligen brytas, samt i Moncorvo, distriktet
Bragança, P:s mest gifvande järngrufvor, men
de egas af fransmän. Kopparmalm har sedan
gamla tider brutits i Algarve, men finnes
ock i Alemtejo och på några andra ställen. Det
är jämte volfram landets viktigaste mineral,
i det att kopparmalm utföres för omkr. 900,000
escudos årligen. Äfven järn-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
