- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1481-1482

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poschiavo, Val di - Poscimur - Poschinger, Heinrich von - Pose - Poseidon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1481

Poscimur-Poseidon

1482

P., längre ned går öfver schweiziska gränsen
in i Italien och förenar sig vid Tirano med
Adda. Dalen har en italiensk befolkning af
omkr. 4,500 pers., hvaraf nära 900 reformerta. De
viktigaste orterna äro byn P., badorten La
Prese, vid norra stranden af Lago di P., med
en gipshaltig svafvel-källa, och byn Brusio.
(J. F- N.)

Po’scimur, lat., "jag känner mig uppfordrad",
"man uppfordrar mig" (att kväda, att
tala). Uttrycket är hämtadt ur Horatius’ "Odæ",
I, 32: 1.

Po’schinger, Heinrich von, tysk skriftställare,
Bismarcksforskare, f. 31 aug. 1845 i München,
d. 10 aug. 1911 i La Bollëne, var ämbetsman
först i bajersk tjänst och 1876-1900
vid tyska rikskanslersämbetet (sedermera
riksinrikesministeriet). Sina sista år tillbragte
han vid Rivieran och utgaf i Nizza en tyskspråkig
tidning, "Riviera-tageblatt". P. gjorde sig
mest känd genom sina många och voluminösa
publikationer om furst Bismarck och
dennes politiska verksamhet, hvarigenom han
hopbragt ett mycket omfångsrikt material till
Bismarcksforsknin-gens tjänst. Bland dessa
arbeten må nämnas Furst Bismarck als volkswirt
(3 bd, 1889-91), Furst Bismarck und die
parlamentarier (3 bd, 1894-98; bd l innehåller
en samling af Bismarcks "tischge-spräche"),
Neue tischgespräche und interviews (2 bd,
1895-98), Furst Bismarck und der bundesrat
(5 bd, 1897-1901), Bismarck-Portejeuille (5
bd, 1898-1900), Stunden bei Bismarck (1910)
och Also sprach Bismarck, 1846-1898 (3 bd,
1910-11). P. skref äfven en biografi öfver
Bismarcks förtrogne medhjälpare Lothar Bucher
(Ein achtundvierziger. Lothar Buchers leben und
werke, 3 bd, 1890-94) samt utgaf flera politiska
aktsamlingar och preussiske ministerpresidenten
0. von Manteuffels memoarer (3 bd, 1901) jämte
en samling dokument ur dennes efterlämnade papper
(3 bd, 1902).

Pose [pås], fr., ställning, attityd, antagen
hållning (i motsats mot natur). Jfr Posera.

Poseidon (grek. Uooetdõõv, ep. UooEiõdcov), en af
den forngrekiska mytologiens öfvergudar, son till
Kronos och Rhea, broder till Zeus och Pluton, är

Fig. 1. Poseidon och Amfitrite på vagn
dragen af tritoner, relief från ett altare
vid ett Neptunustempel i det antika Rom.
(G-lyptoteket i München.)

härskare öfver hafvet, hvilket vid världens
delning mellan kroniderna tillföll honom som
hans rike. I hafvets djup står hans skimrande
palats, där han tronar vid sidan af sin gemål,
Amfitrite. Ofta

färdas han äfven med henne öfver den lugna
hafsytan i en vagn, dragen af hästar med
kopparhofvar och gyllene manar samt omsvärmad
af lägre hafs-gudomligheter och sjövidunder. Men
stöter han vredgad sin väldiga treudd i hafvet,
upptornas skyhöga vågor, som uppsluka skeppen
samt öfversväm-ma land och städer. Ursprungligen
betraktades han som representerande icke blott
hafvet, utan vattnets hela rike, således äfven
insjöar, källor och floder, och dyrkades på
åtskilliga ställen som en växt-lifvet närande
och främjande gud. Medelst en stöt af sin
treudd låter han källor framspringa ur jorden,
och på samma sätt öppnar han Tempedalen till
aflopp åt floden Peneios, då denna hotar att
öfversvämma Tessalien. Hästen, från början väl
en bild af den snabba, brusande hafsvågen,
är hans skapelse, och af denna orsak gäller
han som beskyddare af ridderliga täflingsspel
(P. hippios, "den ridderlige P."). I likhet med
det element han representerar är han obändig
och fruktansvärd i sin vrede. Med oförsonligt
hat förföljer han tro-janerna, emedan konung
Laomedon besvikit honom på den för uppbyggandet
af Tröjas murar betingade lönen, och otaliga
äro de vedermödor, med hvilka Odysseus under
sin hemfärd får umgälla P :s onåd, emedan han
bländat hans son Polyfemos. Om eganderätten
till städer och land tvistar han med andra
gudar, t. ex. med Athena om Aten och Troizen,
med Helios om Korint, med Dionysos om Naxos, med
Hera om Argos, ja med Zeus själf om Egina. Med
Amfitrite har han sonen Triton, men därjämte
med nymfer och dödliga kvinnor en talrik skara
afkomlingar, hvilka i allmänhet arf t sin faders
trotsiga lynne (t. ex. cyklopen Polyfemos,
Antaios, Amykos, Kerkyon). Helgedomar egde
P. inom Grekland i stort antal och ingalunda
uteslutande i kuststäderna. Berömdast voro
de på Isth-mos, där de hvartannat år firade
isthmiska spelen (se d. o.) stodo under hans
beskydd, på ön Kalau-reia och på udden Mykale,
där hans tempel var mötesplatsen (Panionion)
för de joniska städernas förbund, likasom
den joniska förbundsfesten (panio-nia) där
firades till hans ära. I Aten hade han en
med stadsgudinnan Athena gemensam helgedom i
Erechtheion på Akropolis. Af skalderna betecknas
P. bl. a. såsom "jordfamnaren" (gaieochos),
emedan hafvet omsluter hela jorden, men äfven
såsom "jordskakaren" (enosigaios, enosichthon,
sei-sichthon), med afseende på de våldsamma
yttringarna af hans vrede. Af den bildande
konsten framställes han under en typ, som
närmar sig Zeustypen, men saknar dennes lugna
och milda majestät. Muskulaturen är kraftigare
och anletsdragen hårdare. Hår och skägg äro
mörka, yfviga och böljande, ögonen mörkblå. Han
framställes stundom helt naken, stundom med en
mantel af mörk färg och i handen den väldiga
treudden (triaina), jämte delfinen med hans
stadigvarande attribut. - Inom den romerska
mytologien motsvaras P. af den italiske sjöfarts-
och vattenguden Neptünus (släkt med navis,
skepp, och nebula, dimma), på hvilken efter hand
öfverflyttades alla de drag, som tillhöra den
grekiske P. I likhet med denne gällde han som
de ridderliga idrotternas beskyddare (Neptünus
equester) och hade i sådan egenskap ett tempel
och altare vid Circus flaminius och äfven ett
altare i Circus maximus, där hans dyrkan synes ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0801.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free