Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poseidon - Poseidonia. Se Pæstum och Troizen - Poseidonios - Posel, po. Se Landbote - Posen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1483
Poseidonia-Posen
1484
sammansmält med den, som egnades åt en äldre
italisk gud Consus (se d. o.). Han kallades
därför
Fig. 2. Poseidon, antik mosaikmedaljong
i Palermo.
på denna plats Neptunus Consus och de
till hans ära firade spelen consualia.
A. M. A.
Poseidonia. Se P æ s t u m och T r o i z e n.
Poseido’nios (grek. Iloösiõcbmog,
lat. Posidõ-nius), stoisk filosof, f. i Syrien,
d. omkr. 50 f. Kr., uppträdde som lärare på
Rhodos, där Cicero hörde honom. Af hans skrifter
finnas endast fragment kvar. Jfr Schmekel,
"Die philosophie der mittleren stoa" (1892).
S-e.
Posel, po. Se L a n d b o t e.
Posen [påsen]. 1. Provins i Preussen,
begränsas i ö. af ryska Polen, i n., v. och
s. af preussiska provinserna Westpreussen,
Brandenburg och Schlesien. 28,992 kvkm. Provinsen
är öfvervägande slättland af 80–120 m. höjd
ö. h., med många sumpiga, sandiga och skogiga
sträckor samt en mängd små sjöar och dammar. I
n. stöter den delvis till den där tämligen brant
ned mot Netzedalen stupande baltiska landåsen;
i s. har den några framskjutande upphöjningar
af den schlesiska landåsen. Egentliga berg
saknas med undantag af Ostra Gora nära polska
gränsen s. om Warthe (284 m.). Större delen af
provinsen tillhör Oders flodområde; dess biflod
Warthe är provinsens hufvudflod. Andra till
en del flott- och segelbara floder äro Warthes
bifloder Prosna, Obra, Welna och Netze, Oders
biflod Orla samt Brahe, biflod till Weichsel,
som själf berör provinsen i dess nordöstligaste
del. Sjöarna upptaga en areal af 330 kvkm. Utom
den för förbindelsen mellan Weichsel och Oder
högst viktiga, 1773–74 anlagda Bromberg-kanalen
(26 km. utom de kanaliserade Netze och Brahe)
och några kanaliserade flodsträckor finnas inga
segelbara kanaler. Klimatet är kontinentalt;
staden Bromberg har en årstemperatur af 8,1°
C., staden Posen 8,3° C. (jan. -2,6°, juli
18,4°). Frånvaron af större höjder samt det
mot ryska slätterna öppna läget göra, att
nederbörden ej är stor (i Bromberg 514 mm.,
i Posen 505 mm.). Befolkningen utgjorde 1910
2,099,831 pers. (72 inv. på l kvkm.), hvaraf med
afseende på religionen 31 proc. evangeliska,
67 proc. katoliker och 1,26 proc. israeliter
och med afseende på språket 38,1 proc. tyskar
och nära 61 proc. polacker, hvilka äro katoliker
(bosatta i öfre Warthedalen), hvarför P. bland
Preussens provinser har näst Rhenprovinsen den
relativt största katolska befolkningen, och
det har äfven större polsk befolkning än någon
annan provins. – Den polska nationalitetens allt
tydligare framträdande har föranledt Preussens
regering och landtdag till en märklig åtgärd, som
afsett häfdandet af den tyska nationalitetens
ställning. Genom en lag af 28 april 1886
upprättades en s. k. kolonisationskommission,
till hvars förfogande rikliga penningmedel
ställdes för inköp af polsk jordegendom,
som sedan i mindre lotter på billiga villkor
skulle föryttras eller bortarrenderas till
tyska bönder och arbetare. Denna kommission,
som hade sitt säte i staden Bromberg, ehuru
dess verksamhet omfattade äfven Westpreussen,
upplöstes 1909. P. har 131 städer, hvaraf
endast 9 med mer än 10,000 inv. hvardera. –
Hufvudnäringen är jordbruk, som 1907 sysselsatte
54,2 proc. af befolkningen, hvaremot industri
och bergsbruk sysselsatte 23,4 proc., handel
och samfärdsel 8,7 proc. Af arealen upptagas
60,8 proc. af åker och trädgårdsjord. Största
åkerarealen var 1912 använd för rågodling,
närmast följde hafre och potatis. Äfven
sockerbetor odlas i stor utsträckning. Vin
odlas i sydvästligaste delen vid Bomst. De
stora jordagodsen äro öfvervägande. God och
bördig jord finnes i Warthe- och Netzedalarna
och i de genom afdikning och torrläggning för
kultur vunna kärrmarkerna, hufvudsakligen
således i mellersta och östra delarna af
provinsen. Sandiga och mindre bördiga trakter äro
öfvervägande vid schlesiska och brandenburgska
gränsen. Boskapsskötseln är likaledes af stor
betydelse. Landets metalliska tillgångar utgöras
af brunkol, salt, gips, kalk etc. Industrien
(1907 sysselsattes i 46,338 företag 162,115
pers.) är af jämförelsevis ringa betydelse:
dess viktigaste grenar äro sockertillverkning
(i 20 fabriker 1910–11), bryggerier (110)
och brännerier (564), stora tegelbruk,
tobaksfabriker samt en del maskinverkstäder
och textilfabriker. Däremot är handeln liflig,
i synnerhet med trävaror och landtmannaprodukter,
och underlättas genom de segelbara floderna och
ett järnvägsnät, som 1912 omfattade 2,666 km. –
I administrativt hänseende är landet deladt
i 2 regeringsområden: Posen, 17,530 kvkm.,
1,335,884 inv. (24,6 proc. evangeliska, 73,9
proc. katoliker och 1,27 proc. israeliter) med 28
och Bromberg, 11,462 kvkm., 763,947 inv. (41,5
proc. evangeliska, 56,8 proc. katoliker, 1,25
proc. israeliter) med 14 kretsar. Till tyska
riksdagen sänder provinsen 15 ledamöter. I
Preussens andra kammare är P. representeradt
af 29 ombud. Militäriskt hör det till 5:e
armékåren. Jämte westpreussiska kretsen
Deutsch-Krone hör P. under oberlandesgericht
i Posen, under hvilken sortera 7 landgerichte
och 61 amtsgerichte. Uppsikten öfver den
evangeliska landskyrkan utöfvas af konsistorium
i Posen. Katolikerna lyda under de för alltid
förenade, men med särskilda metropolitankapitel
försedda ärkebiskopsstiften Posen och Gnesen;
en del af reg.-omr, Bromberg lyder under den
gnesenska suffraganbiskopen i Kulm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
