numera på cheferna för postverkets distriktsförvaltningar, postdirektionerna (se d. o.). Postdistrikt. Se Postdirektioner. Postelev (under första proftiden postelevaspirant), postv., benämnes den, som af Generalpoststyrelsen medgetts tillträde till sådan postelevkurs, som styrelsen i mån af behof eger anordna och hvars nöjaktiga genomgående utgör villkor för anställning som extra postexpeditör. Till postelevaspirant antages endast den, som aflagt studentexamen eller realskoleexamen eller fullständig afgångsexamen vid Statens normalskola för flickor eller annan åttaklassig flickskola, hvars afgångsbetyg förklarats medföra åtminstone lika befogenhet som betyg öfver aflagd realskoleexamen. Kursen varar 21 månader, nämligen proftjänstgöring 16 aug.--15 jan., teoretisk kurs vid postverkets undervisningsanstalt i Stockholm 1 febr.--15 maj samt praktisk elevkurs 1 juni--15 maj. Under senare hälften af maj sista utbildningsåret anställes slutexamen. R. L-n. Postelevkurs. Se Postelev. Postelsia, bot. Se Alger, fig. 4 B, och Laminariaceæ. Postels projektion. Se Kartprojektion, sp. 1176. Postera, ställa ut på vakt. Se Post, krigsv. Poste restante [sv. uttal påst resta'ŋt], postv., är den franska (väl ock den ursprungligaste och i internationella postutväxlingen allmännaste) ordformen för den anteckning på postförsändelses omslag, genom hvars anbringande afsändaren tillkännager sin önskan, att försändelsen skall på adresspostanstalten tillhandahållas adressaten för afhämtning. Motsvarande anteckning är på svenska: Afhämtas, på tyska: Postlagernd, på engelska: To be called for, på italienska: Ferma in posta, på spanska: Lista de correos. R. L-n. Postering. Se Post, krigsv. Posteriora, lat., bakdel, stjärt. Postexistens (af lat. post, efter, och exsistere, uppstå), tillvaron efter döden, en kommande lifsform. Postexpeditioner, en i sammanhang med öppnandet på landsbygden 1849 af en del mindre postkontor för dessa införd särbenämning, som fr. o. m. 1882 afskaffades, hvarvid kontorsföreståndarnas titel -- postexpeditörer -- utbyttes mot den vanliga af postmästare. Samtidigt blefvo de förutvarande "kontorsskrifvarna" och "resepostexpeditörerna" sammanslagna till en gemensam klass af tjänstemän med benämning postexpeditör. R. L-n. Postexpeditör, postv. Postexpeditörer och innehafvare af närmast högre tjänstegrad, förste postexpeditörer, bilda det öfvervägande flertalet af posttjänstemännen i exklusiv mening (jfr Poststaten). De utgöra likaså stamtruppen i Posttjänstemännens förening, hvars organ är tidskriften "Svenskt postarkiv". R. L-n. Postfartyg, postv., närmast benämning på postverket tillhörigt fartyg, sedan använd jämväl på fartyg, med hvilket, efter öfverenskommelse med vederbörande rederi, regelbunden postbefordran anordnats. Före ångans tillgodogörande som drifkraft för sjögående farkoster befordrades post sjöledes i stor utsträckning med s. k. postjakter, af hvilka svenska postverket egde rätt många. De användes för uppehållande af postförbindelserna med Gottland och Öland samt med en del hamnar hinsides Östersjön. Det första svenska postångfartyget var "Constitution", byggdt i Karlskrona 1822 och insatt på linjen Ystad--Stralsund. Vår första inrikes ångbåtspostförbindelse kom till stånd 1836 på linjen Stockholm--Västervik--Visby. Jfr Postflagga och Poststandert. R. L-n. Post festum, lat., efter festen, sedan det bästa af kalaset är förbi, för sent. Postflagga, postv. På postverkets byggnader samt på postförande fartyg -- kronans såväl som enskildas -- fördes ända till utgången af 1908, då lagen af 22 juni 1906 angående rikets flagga trädde i slutgiltig tillämpning, en särskild postflagga. Dennas form och utseende växlade. Länge var den lika med svenska örlogsflaggan, sådan denna bestämts genom k. br. 20 juni 1844, endast med den skillnad, att postverkets emblem anbragts i hvitt fält under flaggans midt. Genom särskilda 1897 utfärdade bestämmelser blef postflaggan tvåtungad och dess utseende i öfrigt förändradt. Ytterligare förändring vidtogs 1905 i sammanhang med unionsmärkets borttagande ur Sveriges flagga. Med 1908 års slut blef postflaggan, som ofvan sagts, h. o. h. afskaffad. I fråga om det sätt, hvarpå numera må anges, att fartyg är postförande, se Poststandert. R. L-n. Postfloral, bot., säges om bildningar och företeelser, som uppträda efter blomningen. Motsats: prefloral. Postfloration, Öfverblomning, bot., blommornas, särskildt hyllets, förhållande efter blomningens afslutande, hvarigenom skydd beredes åt det växande fruktämnet. Som exempel kunna nämnas sammanslutning af foderbladen eller foderflikarna efter kronans affallande (t. ex. hos Antirrhinum, se fig.) och ändrad riktning af blomskaftet, t. ex. nedböjning (hos Anagallis). G. L-m.

Postfloration (bilden t. h.) hos Antirrhinum majus (något förstorad).

Postfrankeringsmaskiner, postv. Vid massinlämning af för samtidig postbefordran afsedda bref eller brefkort, affärscirkulär eller liknande försändelser är frimärkningen, styckevis och för hand verkställd, en ytterst besvärlig och tidsödande procedur. Detta förhållande har ledt tanken på mekaniska hjälpmedel för postförsändelsernas lättare och snabbare frankering vid dylika tillfällen. I Tyskland, det postala föregångslandet, ha sålunda sedan några år tillbaka pågått försök med s. k. barfrankierung och barfrankierungsmaschinen. Härmed afses, att afsändaren på en gång erlägger hela det för sändningen belöpande portobeloppet,