Postbäraren skulle på bröstet vara försedd med ett vapenmärke, bära ett spjut ("spiss") i handen och ett posthorn vid sidan. Den, som gjorde våld å postbonden eller hans drängar under tjänstens utöfning, straffades med lifvets förlust. Å andra sidan tillhöllos postbönderna vid straffbestämmelser att sköta postföringen färmt, troget och utan nyfikenhet. Redan 1646 öfvergick man från löpande postbud till "postskjuts", och i regel skulle milen tillryggaläggas på 1 1/2 timme. I den mån postgången utvidgades, ökades postbondens "postskjuts" eller "posthemmans skjuts", men han hade i ersättning först och främst fördelen att med stadgad åborätt inneha ett kronohemman och därjämte frihet från all annan skjutsning och transport än "postskjuts", vidare från rotering, inkvartering, gästning, dagsverken och vissa kommunala uppdrag samt var till sin person skyddad mot bysättning. Från skjutsfärdspengar var han befriad, men fick i öfrigt betala grundskatt. Med inrättandet af posthemman vid landsvägarna fortgick intill midten af 1800-talet, då yrkandet om att skilja postföringen från jordbruket gjorde sig gällande. 1861 börjades posthemmansskjutsens indragning, och vid 1870 års utgång upphörde definitivt all sådan skjuts. Alla f. d. posthemman roterades och fingo sig påförda de onera, från hvilka de förut varit befriade. Postbonden blef därefter likställd med kronobonden. Kbg. Postbons [-bå'; fr. bons de poste], postv., inom några postverk, dock ej det svenska, införda penningrepresentativ i form af små anvisningar på fixa belopp, t. ex. i Frankrike enheter och tiotal af francs t. o. m. 20. Dessa postbons bruka saluhållas block- eller häftevis för att vid behof användas ungefär på samma sätt som vanliga inrikes postanvisningar. R. L-n. Postbox (eng., postfack), postv., afdelning i s. k. amerikanskt postfack, en i några större postkontors förstugor förefintlig, skåpliknande inrättning med en mängd små, numrerade förvaringsrum, öppna inåt postlokalen, men på yttersidan försedda med hvar sin låsta dörr. Dit insorteras postförsändelser till de olika korrespondenter, hvilka förhyrt hvar sitt förvaringsrum och som adress uppgett detsammas nummer sålunda: "postbox l", "postbox 2" o. s. v. R. L-n. Postcheck [-tjäkk], Postgiro och Postkreditiv äro benämningar, som i åtskilliga länder, såsom Schweiz, Tyskland, Österrike m. fi., kommit till användning i och med inympandet på dessa länders postväsen af vissa, från bankväsendet hämtade rörelsegrenar. Se "Tidskrift för postväsendet" (1906, 1908 och 1914). R. L-n. Post Christum natum (förk. p. Chr. n.), lat., efter Kristi födelse. Post cœnam stabis, seu passus mille meabis [...sēnam...], latinskt ordstäf på hexameter, innehållande en dietisk regel: "efter måltiden skall du stå eller steg ett tusen gå". Postdatera (af lat. post, efter, efteråt, och datum), åsätta ett senare datum än det rätta. Motsats: Antedatera. Subst. Postdatum. Postdentaler (af lat. post, efter, bak, och dens, tand), fonet., språkljud, som bildas med tungspetsen mot baksidan af öfre framtänderna. De kallas äfven, när man anger de båda samverkande organen, apiko-dentaler (tungspets + framtänder). Till denna grupp höra t. ex. sv., fr. och ty. t, d, l, n (hvaremot da., ty. och eng. t, d, n, l äro supradentaler), äfven motsvarande s-ljud, ehuruväl i deras bildning tungans öfre yta deltar. För örat skilja postdentalerna sig blott föga från interdentaler (se d. o.), språkljud, bildade med tungspetsen mellan tänderna. Postdentalerna öfvergå omärkligt i supradentaler genom höjning af tungspetsen; när denna ej vidare råkar tänderna, har man supradentaler. Postdentalerna betecknas ofta endast med termen dentaler. Jfr Kontaktsläge. Lll. Postdiligens [-ʃa'ŋs]. Se Diligens (med fig.). Postdiluviansk (af lat. post, efter, och diluvium, öfversvämning), som uppkommit eller egt rum efter "syndafloden". Jfr Antediluviansk. Postdirektioner benämnas de i nyare tid inrättade mellanmyndigheterna mellan postverkets centralförvaltning, Generalpoststyrelsen, och de lokala postförvaltningarna. Postdirektionerna utgöra distriktsförvaltningar, och deras åligganden äro fastställda genom k. br. 31 dec. 1909 angående hufvudgrunder för postverkets distriktsförvaltningars verksamhet samt genom 30 juni 1910 af generalpoststyrelsen utfärdade närmare föreskrifter. Riket är sålunda indeladt i sex postdistrikt, benämnda södra (stationsort: Malmö), västra (stationsort: Göteborg) och östra (stationsort: Linköping) distrikten, Stockholms distrikt samt mellersta (stationsort: Stockholm) och norra (stationsort: Sundsvall) distrikten. Hvarje distrikt förestås af en postdirektör, som företräder distriktet för allmänheten och har att, hvad distriktet vidkommer, bevaka postverkets rätt och intressen. Hvar postdirektör har en öfverkontrollör som närmaste man samt ställföreträdare för distriktschefen vid dennes tjänsteresor, eller då eljest är nödigt. -- Denna inrättning med postala mellanmyndigheter har gradvis utvecklat sig. Sedan ordnad postbefordran på järnvägarna efter hand på 1860-talet kommit till stånd, blef från 1865 närmaste öfverinseendet öfver denna postföring samt den vid de rörliga postanstalterna anställda personalen äfvensom öfver de invid järnvägarna befintliga poststationerna anförtrodt åt två, sedermera tre s. k. resepostinspektörer med hvar sitt järnvägspostdistrikt. Efter vidlyftiga utredningar medgåfvo sedermera statsmakterna rikets postala uppdelning fr. o. m. 1893 i fem postinspektionsdistrikt med hvar sin postinspektör som chef. Från postinspektionernas myndighet undandrogos emellertid postförvaltarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, hvilka, hvar för sitt område, undfingo postinspektörs befogenhet. Samtidigt indrogos de förutvarande järnvägspostdistrikten. Kom så, vid 1909 års riksdag, till stånd en fullständig omreglering af postpersonalens löneförmåner och, i sammanhang därmed, dess tjänsteförhållanden. Postinspektionerna utbyttes då, för tiden fr. o. m. 1910, mot nuvarande postdirektioner, åt hvilkas chefer inrymts en väsentligt större befogenhet och en fastare tjänsteställning, än som hade kommit de förre postinspektörerna till del. R. L-n. Postdirektör, förr benämning på förvaltarna af postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö,