- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
17-18

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Postförskott (ty. nachnahme, fr. remboursement, eng. trade charge [to be collected on delivery]), postv. - Postförsändelse. Se Försändelse och Liggetid - Postgiro. Se Postcheck - Postglacial. Se Glaciala bildningar - Postglaciala hafvet. Se Litorinahafvet - Postglaciala tiden - Postglacial-lera. Se Postglaciala tiden - Postglossatörer. Se Glossatorer - Posthemman - Post hoc, ergo propter hoc - Posthorn - Posthum. Se Postum - Posthumus. Se Postum - Posthumus. Pseudonym för författaren J.K. Hellberg - Posthus. Se Postkontor - Posthypnotisk - Posticum. Se Naos 1 - Postiljon - Postiljonbeskickning. Se Postiljon - Postiljonskupé. Se Postkupé - Postilla - Postillon d´amour. Se Amour - Postinspektioner. Se Postdirektioner - Postinspektor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inkasseringsrörelsen infördes i postverket först med 1 nov. 1909. Den har ännu på långt när icke tagit den fart, som man haft anledning att vänta och som i betraktande af de många fördelar den erbjuder vore önskvärd. Hvad inkasseringsuppdrag från och till utlandet beträffar, ha sådana af svenska postverket redan tillförne -- dock icke i någon mera afsevärd omfattning, allraminst i den senare riktningen -- förmedlats i förbindelsen med Frankrike från 1880 och med en del andra länder från 1892. B. L-n. Postförsändelse. Se Försändelse och Liggetid 2. Postgiro. Se Postcheck. Postglacial, geol., efterglacial, bildad efter glacial- l. istiden. Se Glaciala bildningar. Postglaciala hafvet, geol. Se Litorinahafvet. Postglaciala tiden, geol. (jfr Kvartärperioden), omfattar den senare, större delen af den senkvartära tiden, hvars förra del vanligtvis benämnes den senglaciala tiden. Mindre brukligt är att jämställa den postglaciala tiden med den senkvartära. Den postglaciala tiden i inskränkt bemärkelse omfattar i Norden, då man hänför sig till baltiska förhållanden, Ancylus-, Litorina- och Limnæa-tiderna (Myatiden = nutiden); enligt den Blytt-Sernanderska indelningen, som refererar till den supramarina lagerserien (med torf och andra sötvattensaflagringar o. s. v.) omfattar den postglaciala tiden de boreala, atlantiska, subboreala och subatlantiska skedena, ungefär motsvarande de Nathorst-Anderssonska skedena för tall-, ek- och gran-bok-florornas uppträdande. Benämningar sådana som postglaciala aflagringar, postglacial-lera o. s. v. användas numera hufvudsakligen som kollektivnamn för de nyssnämnda baltiska, resp. supramarina, tidernas aflagringar (jfr t. ex. Litorinahafvet). Mindre brukliga äro benämningarna "det postglaciala hafvet", "den postglaciala landsänkningen" (i st. f. Litorina-Tapeshafvet resp. -sänkningen). H. M-e. Postglacial-lera, geol. Se Postglaciala tiden. Postglossatorer. Se Glossatorer. Posthemman, kam., kronohemman, som blifvit indeladt till skjutsning af post och af sådan anledning njutit vissa skattelindringar. De äro numera efter skedd indragning (1861--70) af posthemmansskjutsen att betrakta som "allmänna kronohemman". Det fanns äfven frälseposthemman, hvilka dock efter hand genom byte, köp eller reduktion blefvo kronans. Se vidare Postbonde. Kbg. Post hoc, ergo propter hoc, lat., "efter detta, alltså till följd af detta", beteckning för det slags felslut, som består däri, att man endast på grund af två företeelsers följande på hvarandra i tiden sluter till ett kausalsammanhang dem emellan. Posthorn, postv., signalhorn, tilldeladt landsvägsposten beledsagande postiljoner, hvarmed de äro skyldiga att ge till känna sin afresa från eller sin ankomst till postanstalt eller ställe, där försändelser skola aflämnas eller afhämtas. Signal ges också af postiljon åt annan vägfarande, då så påfordras för att erhålla nödigt utrymme af vägen. "Eho som postillonen möter, skal gifwa honom halfwa wägen, då han blås i sitt horn", heter det i 1707 års postmästarinstruktion. Som postemblem har den kända, äldre formen af ett posthorn (det nu brukliga "posthornet" är i själfva verket en trumpet) fått stor användning. Posthornets ursprung ledes tillbaka till de under medeltiden inom tyska riket förekommande s. k. slaktarposterna (ty. metzgerposten). De kringresande boskapsuppköparna och köttförsäljarna hade till en början privat, senare mera officiellt betrotts med förmedlande af brefutväxling som bisyssla. De hade af ålder för vana att tillkännage sin ankomst med hornsignaler. När sedermera bisysslan öfvertogs af särskilda postförare, togo dessa, så att säga, äfven signalhornet i arf. R. L-n. Posthum. Se Postum. Posthumus. 1. Se Postum. -- 2. Pseudonym för författaren J. K. Hellberg. Posthus, postv. Se Postkontor. Posthypnotisk kallas en suggestion, som först efter en viss bestämd mellantid gör sig gällande (se Hypnotism och Suggestion). S-e. Posticum, bakre pelargång i det antika templet. Se Naos 1.

illustration placeholder Svensk postiljon (vid landsvägsposten. Från 1904 tillhör sabel icke längre postiljonsmunderingen).

Postiljon (fr. postillon), postv., inom de flesta kulturspråk återkommande benämning för de postfunktionärer, hvilka beledsaga och öfvervaka allmänna posten. I svenska posttjänsten kallas sålunda tjänstemän af lägre grad för postiljoner, då de äro anställda vid rörliga postanstalter eller vid landsvägsposten. "Förste postiljoner" benämnas de i afseende på tjänsteställning och aflöningsförmåner främste inom kåren. Med postiljonsbeskickning förstår man den anordning, hvarigenom posten på viss linje regelbundet åtföljes af postiljon. R. L-n. Postiljonsbeskickning, postv. Se Postiljon. Postiljonskupé. Se Postkupé. Postilla, predikosamling, kallades under medeltiden utläggningen och förklaringen af en förutskickad text (af lat. post illa verba textus, efter dessa textens ord). Denna betydelse af kommentar, bruklig på 1200-talet, lämnade rum för en annan. Postilla blef homiletisk textförklaring (homilia), till skillnad från tematisk predikan (sermo). Sedan midten af 1300-talet kallades en årgång af dylika homilier för postilla. Efter Luthers 1521 ff. utgifna kyrkopostilla erhöll hvarje årgång perikoppredikningar, oberoende af predikans form, namnet postilla. Ordets bruk minskades under pietismens och rationalismens tid, men upplefde sedan en kortvarig nyblomstring. -- Inom de reformerta kyrkorna användes ej ordet postilla, emedan man där ej har kyrkligt fastställda perikopserier. E. M. R. Postillon d'amour [påstijå' damōr]. Se Amour. Postinspektioner. Se Postdirektioner. Postinspektor, en titel, som i postverkets äldre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free