- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
17-18

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Postförskott (ty. nachnahme, fr. remboursement, eng. trade charge [to be collected on delivery]), postv. - Postförsändelse. Se Försändelse och Liggetid - Postgiro. Se Postcheck - Postglacial. Se Glaciala bildningar - Postglaciala hafvet. Se Litorinahafvet - Postglaciala tiden - Postglacial-lera. Se Postglaciala tiden - Postglossatörer. Se Glossatorer - Posthemman - Post hoc, ergo propter hoc - Posthorn - Posthum. Se Postum - Posthumus. Se Postum - Posthumus. Pseudonym för författaren J.K. Hellberg - Posthus. Se Postkontor - Posthypnotisk - Posticum. Se Naos 1 - Postiljon - Postiljonbeskickning. Se Postiljon - Postiljonskupé. Se Postkupé - Postilla - Postillon d´amour. Se Amour - Postinspektioner. Se Postdirektioner - Postinspektor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inkasseringsrörelsen infördes i postverket först med 1
nov. 1909. Den har ännu på långt när icke tagit den
fart, som man haft anledning att vänta och som i
betraktande af de många fördelar den erbjuder vore
önskvärd. Hvad inkasseringsuppdrag från och till
utlandet beträffar, ha sådana af svenska postverket
redan tillförne – dock icke i någon mera afsevärd
omfattning, allraminst i den senare riktningen –
förmedlats i förbindelsen med Frankrike från 1880 och
med en del andra länder från 1892.
B. L-n.

Postförsändelse. Se Försändelse och Liggetid 2.

Postgiro. Se Postcheck.

Postglacial, geol., efterglacial, bildad efter
glacial- l. istiden. Se Glaciala bildningar.

Postglaciala hafvet, geol. Se Litorinahafvet.

Postglaciala tiden, geol. (jfr Kvartärperioden),
omfattar den senare, större delen af den senkvartära
tiden, hvars förra del vanligtvis benämnes den
senglaciala tiden. Mindre brukligt är att jämställa
den postglaciala tiden med den senkvartära. Den
postglaciala tiden i inskränkt bemärkelse omfattar i
Norden, då man hänför sig till baltiska förhållanden,
Ancylus-, Litorina- och Limnæa-tiderna (Myatiden =
nutiden); enligt den Blytt-Sernanderska indelningen,
som refererar till den supramarina lagerserien
(med torf och andra sötvattensaflagringar
o. s. v.) omfattar den postglaciala tiden de boreala,
atlantiska, subboreala och subatlantiska skedena,
ungefär motsvarande de Nathorst-Anderssonska
skedena för tall-, ek- och gran-bok-florornas
uppträdande. Benämningar sådana som postglaciala
aflagringar, postglacial-lera o. s. v. användas
numera hufvudsakligen som kollektivnamn för de
nyssnämnda baltiska, resp. supramarina, tidernas
aflagringar (jfr t. ex. Litorinahafvet). Mindre
brukliga äro benämningarna "det postglaciala
hafvet", "den postglaciala landsänkningen" (i
st. f. Litorina-Tapeshafvet resp. -sänkningen).
H. M-e.

Postglacial-lera, geol. Se Postglaciala tiden.

Postglossatorer. Se Glossatorer.

Posthemman, kam., kronohemman, som blifvit
indeladt till skjutsning af post och af sådan
anledning njutit vissa skattelindringar. De
äro numera efter skedd indragning (1861–70) af
posthemmansskjutsen att betrakta som "allmänna
kronohemman". Det fanns äfven frälseposthemman,
hvilka dock efter hand genom byte, köp eller
reduktion blefvo kronans. Se vidare Postbonde.
Kbg.

Post hoc, ergo propter hoc, lat., "efter detta,
alltså till följd af detta", beteckning för det slags
felslut, som består däri, att man endast på grund af
två företeelsers följande på hvarandra i tiden sluter
till ett kausalsammanhang dem emellan.

Posthorn, postv., signalhorn, tilldeladt
landsvägsposten beledsagande postiljoner, hvarmed
de äro skyldiga att ge till känna sin afresa från
eller sin ankomst till postanstalt eller ställe, där
försändelser skola aflämnas eller afhämtas. Signal
ges också af postiljon åt annan vägfarande, då
så påfordras för att erhålla nödigt utrymme af
vägen. "Eho som postillonen möter, skal gifwa honom
halfwa wägen, då han blås i sitt horn", heter det i
1707 års
postmästarinstruktion. Som postemblem har den kända,
äldre formen af ett posthorn (det nu brukliga
"posthornet" är i själfva verket en trumpet) fått
stor användning. Posthornets ursprung ledes tillbaka
till de under medeltiden inom tyska riket förekommande
s. k. slaktarposterna (ty. metzgerposten). De
kringresande boskapsuppköparna och köttförsäljarna
hade till en början privat, senare mera officiellt
betrotts med förmedlande af brefutväxling som
bisyssla. De hade af ålder för vana att tillkännage
sin ankomst med hornsignaler. När sedermera
bisysslan öfvertogs af särskilda postförare, togo
dessa, så att säga, äfven signalhornet i arf.
R. L-n.

Posthum. Se Postum.

Posthumus. 1. Se Postum. – 2. Pseudonym för
författaren J. K. Hellberg.

Posthus, postv. Se Postkontor.

Posthypnotisk kallas en suggestion, som först efter en
viss bestämd mellantid gör sig gällande (se Hypnotism
och Suggestion). S-e.

Posticum, bakre pelargång i det antika templet. Se
Naos 1.

illustration placeholder
Svensk postiljon (vid landsvägsposten.

Från 1904 tillhör sabel

icke längre postiljonsmunderingen).

Postiljon (fr. postillon), postv., inom de
flesta kulturspråk återkommande benämning för de
postfunktionärer, hvilka beledsaga och öfvervaka
allmänna posten. I svenska posttjänsten kallas
sålunda tjänstemän af lägre grad för postiljoner,
då de äro anställda vid rörliga postanstalter
eller vid landsvägsposten. "Förste postiljoner"
benämnas de i afseende på tjänsteställning och
aflöningsförmåner främste inom kåren. Med
postiljonsbeskickning förstår man den anordning,
hvarigenom posten på viss linje regelbundet åtföljes
af postiljon.
R. L-n.

Postiljonsbeskickning, postv. Se Postiljon.

Postiljonskupé. Se Postkupé.

Postilla, predikosamling,
kallades under medeltiden
utläggningen och förklaringen af en förutskickad text (af lat. post
illa verba textus
, efter dessa
textens ord). Denna betydelse af kommentar, bruklig
på 1200-talet, lämnade rum för en annan. Postilla blef
homiletisk textförklaring (homilia), till skillnad
från tematisk predikan (sermo). Sedan midten af
1300-talet kallades en årgång af dylika homilier för
postilla. Efter Luthers 1521 ff. utgifna kyrkopostilla
erhöll hvarje årgång perikoppredikningar, oberoende
af predikans form, namnet postilla. Ordets bruk
minskades under pietismens och rationalismens tid,
men upplefde sedan en kortvarig nyblomstring. –
Inom de reformerta kyrkorna användes ej ordet
postilla, emedan man där ej har kyrkligt fastställda
perikopserier. E. M. R.

Postillon d’amour [påstijå’ damōr]. Se Amour.

Postinspektioner. Se Postdirektioner.

Postinspektor, en titel, som i postverkets äldre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free