ordinarie och extra, utgjorde här tills. 3,071 personer. Den egentliga postpersonalen uppgick alltså vid utgången af 1913 till 5,358 personer. -- Till postpersonalen i vidsträcktare mening äro äfven att räkna poststationsföreståndare, utgörande vid ifrågavarande tidpunkt ett antal af 3,136, hvaraf 450 kvinnor, vidare 155 föreståndare för ångbåtspostexpeditioner, 2,097 landtbrefbärare, 35 s. k. lådbrefbärare (hvilka i en del villa- och förstadssamhällen verkställa lokalbrefbäring under vissa enklare former), 829 postförare å landsvägslinjer, i viss mån äfven 1,427 frimärksförsäljare, hvaraf 320 kvinnor, samt slutligen personalen å postångfartyget "Öland", utgörande 11 personer. Nu nämnd personal anställes i allmänhet medelst kontrakt antingen af Generalpoststyrelsen eller, i stor utsträckning, af vederbörande postdirektör. Denna mera löst vid postverket fästa personal omfattade alltså ett sammanlagdt antal af 7,690. Tillhopa egnade således vid årsskiftet 1913--14 omkr. 13,000 personer i större eller mindre mån sina tjänster åt postverket. R. L-n. Poststation, postv., postanstalt med begränsad befogenhet, lydande närmast under ett postkontor och vidare under postdirektionen i det distrikt, till hvilket detta postkontor hör. Vid poststation mottages icke till behandling inkasseringsbref till utlandet eller telegrampostanvisning och öfver hufvud ej postanvisning till annat främmande land än Norge eller Danmark. Om postbefordringen från stationen verkställes med gående bud, mottages ej heller paket, som i vikt öfverstiger, när fråga är om paket i allmänhet, 1 kg. eller, när fråga är om tjänstepaket, 1,5 kg. När poststation är belägen vid järnväg ("järnvägspoststation") och göromålen enligt öfverenskommelse med järnvägsförvaltningen handhas af järnvägsstationens föreståndare, utfärdas för denne af vederbörande postdirektör nödigt förordnande. Föreståndare för poststation, som ej vid järnväg är belägen ("landtpoststation"), antages genom kontrakt. Till nu ifrågavarande slags postanstalter ha, såsom poststationer af lägre ordning, hänförts (detta upphörde med 1914 års slut) de s. k. brefsamlingsställena. Dylika finnas, i mycket begränsadt antal, inrättade inom eller i närheten af en del städer och andra orter, och deras befogenhet är inskränkt till behandling af visst slags afgående post. Vissa för de egentliga poststationernas utväxling tillförne stipulerade inskränkningar i afseende på försändelsernas assuransmaximum och paketens maximivikt ha (dock utan rubbning i fråga om hvad ofvan rörande maximivikten är sagdt) upphäfts för tiden från eller nära efter årsskiftet 1914--15. Likaledes har dessa postanstalters förutvarande uppdelning i två särskilda klasser upphäfts med jan. månads utgång sistnämnda år. -- De första poststationerna i riket öppnades med 1861 års ingång. Stiftelseurkunden är k. br. 9 mars 1860, hvari Generalpoststyrelsen bemyndigades att på lämpliga platser inrätta detta nya slags postanstalter med uppgift att som "speditionskontor" för mera aflägsna orter underlätta förbindelsen med närmaste postkontor. Styrelsen bemyndigades äfven att förse dem med föreståndare samt att, när omständigheterna därtill föranledde, indraga dylik postanstalt. Redan första året uppgick antalet till 45 och har, i stort sedt, varit stadt i jämn tillväxt. Vid 1913 års slut funnos i riket 3,136 poststationer. R. L-n.

Poststationen i Karesuando, Sveriges nordligaste postanstalt. (Antydan om renpost, d. v. s. renar som dragare af postskjutsen; skolbarn för utdelning af posten.)

Poststyrelsen i Finland inrättades provisoriskt 9 nov. 1811 och ordinariter 5 okt. 1816. Nu gällande instruktion för postverket är af 15 mars 1881 med mer betydande förändringar af 7 febr. 1888. Poststyrelsen har det närmaste inseendet öfver postverket och består af generalpostdirektören som chef med en adjoint samt särskilda tjänstemän, fördelade på tre afdelningar: kansli-, trafik- och räkenskapsafdelningarna. Under poststyrelsen lyda (1913) 37 postkontor (utom filialer), omkr. 750 postexpeditioner, omkr. 275 poststationer samt kupépostexpeditionen på statsjärnvägarna med en föreståndare, 36 expeditörer och 24 expeditörsbiträden. T. C. Posttidningen. Se Post- och Inrikes tidningar. Postulant (jfr Postulera) och Postulantinna, person, som ansöker om, begär, t. ex. att få göra novitiat i ett kloster. Postulat (lat. postulatum, af ponere, sätta), fordran, förutsättning. 1. Filos., antagande, hvars giltighet ej kan bevisas, men är nödvändigt som förutsättning för tillfredsställande af människans djupaste andliga behof. Så äro tankelagarna logiska postulat, sedelagen ett etiskt postulat och vissa religiösa trossatser religiösa postulat. På samma sätt finnas ock rättsliga och sociala postulat o. s. v. -- Kant uppställer tre "det empiriska tänkandets postulat": 1. möjligt är det, som öfverensstämmer med erfarenhetens formella betingelser; 2. verkligt är det, som sammanhänger med erfarenhetens materiella betingelser; 3. nödvändigt är det, hvars sammanhang med det verkliga är bestämdt efter erfarenhetens allmänna betingelser. Som "praktiska postulat", hvilka fordras för pliktens förklaring, uppställer Kant antagandet af 1. viljans frihet, 2. själens odödlighet och 3. Guds existens. -- Herbart uppställer fyra "psykologiska postulat". -- 2. Mat. I Euklides' "Elementa" begagnas ordet postulat (grek. ai'tema) för en sats eller konstruktion, som är så enkel, att den utan vidare kan antagas giltig eller verkställbar. I den vanliga