"andra småsaker". Men dessa behandlades och taxerades
som bref. Och när i äldre tider postförfattningarna
tala om "pacquetter", synas därmed
Fig. 1. Brefbärarsal i posthuset vid Vasagatan
i Stockholm. För "beställande" (utdelning) afsedd
post sorteras.
väsentligen ha afsetts i tjänsteväg
postförvaltarna emellan utväxlade, förseglade
brefpaket. Fortskaffande af paketgods synes ha egt
rum med de tidtals redan under 1700-talet och i
början af 1800-talet på vissa linjer underhållna
forvagnsposterna, men någon
paketpost i fullt
modern bemärkelse kom till stånd först 1834, då
särskilda anstalter började vidtagas för befordran
af dylik post på en del linjer. Sedermera sattes
paketbefordringen i samband med fortskaffandet af
resande jämte den vanliga posten på postdiligenserna,
och rörelsen utvecklades, i samma mån som järnvägarna
började anlitas för postgodsets befordran. Det höga
paketportot verkade emellertid tyngande. Härutinnan
bereddes lättnad, då med 1873 infördes ett medelporto
för s. k. småpaket, hvarmed förstodos sådana med vikt
af högst 2 skålpund (ung. 1 kg.). Med 1879 års utgång
afskaffades omsider helt och hållet zonsystemet vid
taxeringen af inrikes paket, och medelporto infördes
äfven för de tyngre paketen. Först på senare tider
har genom paketportots successiva nedsättning (1896
och 1905) beredts möjlighet för en rikare utveckling
af denna rörelsegren, medelst hvilken postverket kan
sägas för de orter, hvilka ej ega järnvägsförbindelse,
i viss mån supplera järnvägarna. Högsta medgifna
vikt för inrikes paketpostförsändelse utgör numera
50 kg. Redan vid postverkets inrättande bestämdes
visserligen, att verket skulle ombestyra de då ännu
sparsamt utkommande tidningarnas befordran, ja,
till och med deras författande. Men en särskild
tidningspost kan knappast sägas ha förekommit i
Sverige förrän efter utfärdandet 1872 af numera
ändrade bestämmelser, hvarigenom en hufvudsakligen
på prenumerationspriset fotad taxa fastställdes för
deras förskrifning genom postverket
Fig. 2. Expeditionsrum i forna posthuset vid
Rödbodtorget, Stockholm. (För befordran i
postkupé afsedd tidningspost slutsorteras.)
och för de sålunda postabonnerade tidningsexemplarens
befordran. Postabonnemang hade visserligen äfven
dessförinnan förmedlats, men mera såsom ett
postförvaltarens privatåtagande, för hvilket
