- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
99-100

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poyning, sir Edward - Poynings´ lag. Se Irland, sp. 860 och Poynings - Poynter, Edward John - Poyntz, Stephen - Pozarevac, oriktigt Passarowitz - Pozega - Pozjarskij, Dimitrij Michajlovitj - Pozoblanco - Pozsony - Pozzo, Andrea dal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99 Poynings' lag-Pozzo 100 ka väldet och bl. a. genom den s. k. Poynings' lag af 1494 gjorde Irlands lagstiftning fullständigt beroende af den engelska. Se därom Irland, sp. 860. P. användes äfven sedermera ofta i militära och diplomatiska uppdrag af Henrik VII och Henrik VIII. v- s~£- Poynings' lag [påTniris-]. Se I r l a n d, sp. 860, och Poynings. Poynter [påFnta], Edward John, engelsk målare, f. 1836 i Paris, studerade först i England, sedan i Paris under Gleyre, slog sig ned i London 1860 och blef 1876 medlem af dess akademi. Han är typiskt engelsk klassicist, formren och ganska torr, påminner om Alma Tadema och söker ofta med mycken arkeologisk lärdom rekonstruera gångna tider. Som hans mästerverk anses Besöket hos Asklepios (1880, Tåte gallery). Af hans arbeten märkas Israel i Egypten (1867), Kartagos belägring (1868), Proserpina, Perseus och Andromeda (1872), Drottning Zenobia som fånge (1878) m. fl. Därjämte har han utfört fresker i S. Stephan i Dul-wich, i parlamentshuset m. fl. och skrifvit Ten lectures ön art (1879). P. blef 1896 president vid konstakademien i London. Jfr monografi af Monk-house 1897. (G-g N.) Poyntz [påTnts], Stephen, engelsk diplomat, f. 1685, d. 1750, var en tid privatsekreterare åt lord Townshend, vann i hög grad dennes förtroende och kom därigenom in på den diplomatiska banan. P. var brittiskt sändebud i Stockholm sept. 1724-sept. 1727 och hade där till uppgift att motarbeta holsteinska partiet och det ryska inflytandet. Till en början hyste P. och Arvid Hornen viss misstro mot hvarandra, i det att P. var missbelåten öfver det ej minst genom Horns medverkan tillkomna produktplakatet (se d. o.) af 10 nov. 1724, hvari han såg ett obehagligt ingrepp i Englands handelsfrihet, och Horn å sin sida misstänkte P. för att gynna konung Fredrik I:s maktutvidgningsplaner. Sedan emellertid P. för Horn röjt några af hol-steinske ministern i Paris, K. G. Cederhielm, om Horn utspridda, för dennes ställning inom rådet farliga rykten, började våren 1725 mellan de båda statsmännen en liflig och förtrolig samverkan, omsider utmynnande i Sveriges accession (14 maj 1727) till Hannoverska alliansen (se d. o.) af 3 sept. 1725. P. rörde sig under de långvariga förhandlingarna inom rådet och vid riksdagen härom med rätt ansenliga penningmedel, så att Walpole, som i öfrigt var belåten med den smidige diplomatens verksamhet, fann den en smula dyrbar för statskassan. P. vistades 1728-30 i Frankrike för utförande af åtskilliga diplomatiska uppdrag, blef därpå guvernör åt Georg II:s yngre son hertigen af Cum-berland och var sedermera alltjämt dennes förtrognaste rådgifvare. P. hade under äldre år rätt stort inflytande vid engelska hofvet och blef 1735 medlem af privy council. Jfr Malmström, "Sveriges politiska historia från K. Carl XII:s död till stats-hvälfningen 1772", II (1863; 2:a uppl. 1895), och Hj. Jansson, "Sveriges accession till Hannoverska alliansen" (1890). V. S-g. Pozarevac [påjVrevats], oriktigt Passarowitz. 1. Län (okrug) i norra Serbien, begränsadt i n. af Donau, i v. af dess biflod Morava. 4,157 kvkm. 259,906 inv. (1910). - 2. Hufvudstad i nämnda län, 7 km. ö. om Morava och 15 km. s. ö. om dess utlopp i Donau. 13,613 inv. (1910). Gymnasium. 2 km. i sydväst ligger statsstuteriet Lju-bicevo. Huruvida P. är det gamla Margum i öfre Mesien, som många påstå, är ej bevisligt. Minnesvärd är staden hufvudsakligen genom den därst. 21 juli 1718 under Hollands och Englands bemedling ingångna freden mellan Venezia och Österrike å ena sidan samt Turkiet å den andra, genom hvilken Österrike erhöll Temesvårbanatet, Valakiet till Aluta, Serbien med Belgrad samt en del af Bosnien; Venezia fick Kythera och flera platser i Dalmatien. Poze'ga [paj-; ung. Pozsega^\. 1. Komitat i Kroa-tien-Slavonien. 4,929 kvkm. 265,272 inv. (1910), de fleste serber och kroater. Komitatet är till större delen bergigt och skogbevuxet, med ringa odling. - 2. Hufvudstad i nämnda komitat, vid Saves biflod Orljava. 5,899 inv. (1910). Fordom stark fästning. Högre gymnasium; trädgårds- och vinodling. PozjaYskij, Dmitrij Michajlovitj, rysk furste, nationalhjälte, f. 1578, d. omkr. 1641, skickades 1608 att försvara Kolomna och deltog 1611 i ett anfall på polackerna. Sårad vid Lub-janka, flyttade han till si^ egendom vid Volga, där han, på uppmaning af Minin (se d. o.), ställde sig i spetsen för den nationella resningen mot polackerna, ehuru han personligen föga utmärkte sig. Efter att ha brutit upp från Jaroslav ryckte han långsamt öfver Susdal till Moskva, dit han anlände samtidigt med Chodkiewicz. Efter två månaders belägring intogs Moskva, och därmed var hans roll utspelad. Han upphöjdes af tsar Mikael i bojarvärdighet, deltog i det polska fälttåget 1618 och blef 1628 vojvod i Novgorod, 1638 i Perejaslav-Kjazanskij, men hade föga politiskt inflytande. Hans bildstod finnes i Moskva och Nizjnij-Novgorod. A-d J. Pozoblanco [på'thåbla'nkå], stad i spanska prov. Cördoba (Andalusien), på högslätten Los Pe-droches. 12,792 inv. (1900). Boskapsskötsel och väfveri. J. F. N. Pozsony [på'j ån j], ungerskt namn på staden och komitatet Pressburg. Pozzo [på'ttså], Andrea dal, italiensk arkitekt och målare, f. 1642 i Trient, d. 1709 i Wien, jesuitpater, är framför allt ryktbar som plafond-målare. Hans utgångspunkt som sådan är Correggios och Paolo Veroneses metod att framställa figurer och grupper, sedda nedifrån. Han sätter barockdekorationen i system genom att i det inre af kyrkorna lägga an j teatraliska effekter, ställa kolonner och andra byggnadsdelar som kulisser på en teater i perspektiviskt förhållande till hvarandra, och i taken skapar han, genom uppdrifven skicklighet i den perspektiviska förkortningen, ett idealt rum, genom hvilket man skådar upp i skyarna, där de himmelska personligheterna visa sig "in gloria". Han var i detta hänseende lika utomordentligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free