101 Pozzo di Borgo-Poäng 102 skicklig som hänsynslös. Exempel äro bl. a. kupolen i Badia i Arezzo, hvalfvet i S. Ignazio i Kom, hans oöfverträffade mästerverk, och en sal i Bolognas pinakotek. Äfven altarverk utförde han efter det uppslag Bernini gett; det präktigaste, hvad dekoration och material beträffar, är S. Igna-tius' altare i del Gesu (jesuitkyrkan) i Eom. Stilen återfinnes efterbildad i Uppsala domkyrkas altare af 1731 (numera i Gustaf-Vasakyrkan i Stockholm) af B. Precht. P. utförde äfven teaterdekorationer af högt konstnärligt värde. Hans verksamhet på olika områden sträckte sig långt utanför Italien. Han var äfven kyrkoarkitekt. Hans förnämsta verk som sådan voro Martinkyrkan i Bamberg (1686 f.), domkyrkan i Laibach (omkr. 1700) och ombyggandet af universitetskyrkan i Wien (1704 f.). C. R. N.* Pozzo di Borgo [pårttså di bå'rgå], Carlo Andrea, grefve, diplomat, f. 8 mars 1764 nära Ajaccio, d. 15 febr. 1842 i Paris, tillhörde en gammal korsikansk släkt och sändes 1791 som en af Corsicas representanter till lagstiftande församlingen, där han närmast slöt sig till girondis-terna, men återvände redan följande år till Corsica. På sin fäderneö framträdde han som en af ledarna för det parti, som motsatte sig konventets anspråk. Detta medförde en brytning med familjen Bonaparte (i synnerhet med bröderna Josef och Napoleon), till hvilken hans familj förut stått i ett intimt förhållande. Under striderna med Frankrike 1793-96 stod P. vid Paolis och den engelske vicekonungens sida i spetsen för landets civila förvaltning. Men sistn. år, då fransmännen åtcrtogo ön och P. på Napoleon Bonapartes önskan undan-togs från den allmänna amnestien, nödgades han öfver Italien fly till London. Att bekämpa Napoleon och hans politik blef sedan dess målet för hans sträf-vanden. Till en början vistades han som privatman än i England, än i Österrike. 1804 trädde han i den ryska diplomatiens tjänst. Alexander I:s försoning med Napoleon 1807 afbröt för en tid hans bana (han måste då bege sig först till Wien och sedan, då Napoleon fordrade hans utlämnande, till England), men på Alexanders kallelse återvände han 1813 öfver Stockholm till Ryssland. Han steg snabbt i Alexanders gunst, sändes s. å. i diplomatiska uppdrag till den svenske kronprinsens högkvarter och blef 1814 ackrediterad som rysk minister hos Ludvig XVIII. Varm vän af Frankrike och den bourbonska dynastien, verkade han i dessas intresse, särskildt på Wienkongressen och under det kritiska året 1815, då han följde Ludvig XVIII på dennes flykt till Belgien. Han vann i så hög grad konungens förtroende, att denne erbjöd honom en plats i sin ministär. P. afböjde dock och kvarstod som rysk minister i Paris i mer än 20 år, ehuru ofta använd i tillfälliga uppdrag på andra håll. Efter julirevolutionen, då Nikolaus I tvekade att erkänna den nye konungen, sökte P. på allt sätt förekomma misshällig-heter mellan de båda rikena. Kejsaren var emellertid icke nöjd med P:s franska sympatier och förflyttade honom 1835 till London. Från denna sin nya post tog han 1839 afsked och lefde sedan som privatman i Paris. Jfr Maggiolo, "Corse, France et Eussie. Pozzo di Borgo 1764-1842" (1890). N. Il-tz. Pozzolanjord [på'ttså-], Puz-, Puzzolan-, luckert cementerad vulkanisk sand, sådan den förekommer t. ex. vid Neapel. Användes till hydrauliskt murbruk. Se Cement. Pozzuoli [påttsoåli], Puzzuoli, kretsstad i italienska prov. Neapel, 11 km. v. om staden Neapel, på en udde vid Pozzuoli-viken, midtemot udden Miseno, vid järnvägen och spårvägen från Neapel. 28,167 inv. (1911) i hela kommunen. Biskopssäte, gymnasium, prästseminarium; kanongjuteri, handel och sjöfart. P. är forntidens Puteoli, som var en af Italiens rikaste handelsstäder och af hvilket ännu betydande lämningar kvarstå, såsom några pelare af ett Augustustempel (där nu katedralen ligger), de ryktbara ruinerna af Serapeum (antik saluhall eller bad, en af 48 stora marmor- och granitpelare omgifven fyrkantig gård, till hvilken slöto sig 36 små kamrar) vid stranden n. om staden (fullständigt utgräfda 1750), ruiner

Ruinerna af den forna amfiteatern i Pozzuoli.

af en stor amfiteater (utgräfd 1838; se fig.) samt rester af en antik hamndamm, af ett Neptunustempel, af ett Dianatempel (eller romerskt bad) m. m. N. om Serapeum har firman Armstrong i Newcastle en artilleri verkstad, som sysselsätter 2,000 arbetare. Stadens omgifning erbjuder ett stort antal märkvärdiga naturföreteelser, hvilka göra P:s område ytterst intressant. Dit höra bl. a. Solfatara di P., Colles Leucogæi, med varma källor, den 240 m. höga bergkäglan Astroni, med ett litet jaktslott jämte djurgård vid randen af en krater, den 1870 torrlagda Agnanosjön (en gammal krater) med svafvelångbad (San Germano) och den ryktbara Hundgrottan (se d. o.) på södra sidan, Monte nuovo (n. v. om staden), en vulkanisk höjd (139 m.), som under ett våldsamt jordskalf uppstod på en enda natt i sept. 1538, den närbelägna Avernosjön, med Sibyllas grotta på sin södra sida, ruiner af Bajæ och Cumæ samt af villor, vid hvilka flera af romarnas största namn äro fästa. Den vulkaniska pozzuolanjorden, som finnes i hela trakten och af hvilken en nästan oförstörbar cement tillverkas, har sitt namn efter P. (J. F. N.) Poäng (af fr. point), öga på en tärning; enheten för vinst- och förlustberäkningen i ett spel eller en täflan; spets, udd (i en kvickhet, yttrande, anekdot); värdeenhet (i botaniska bytesföreningar, vid husdjurspremieringar o. s. v.). -- Poängtera,