(1838--48), men ännu omfattande en del af den medeltidsbyggnad, som bevittnat så många stormiga uppträden i Böhmens historia. Midt emot ligger Teynkyrkan (fig. 3), de kalixtinske husiternas gamla kyrka, påbörjad 1370, tillbyggd 1458--63, med Tyko Brahes graf. En annan intressant byggnad är det s. k. Pulverturm ("kruttornet"; fig. 2), egentligen ett porttorn mellan Alt- och Neustadt (byggdt 1475). I Altstadt ligga ock den tyska tekniska högskolan och flera fakulteter af universiteten, universitetsbiblioteket (i det af jesuiterna uppförda Clementinum) samt andra undervisningsanstalter och museer. De märkligaste moderna byggnaderna i denna stadsdel äro sparbanken och Rudolfinum (1884), en stor renässansbyggnad vid kajen, som jämte musikkonservatorium och konsertsalar innehåller konstföreningens utställningar och Patriotiska konstvännernas tafvelgalleri. Kreuzherrenkirche är en imponerande byggnad med vacker kupol, och Clam-Gallaspalatset är en smakfull renässansbyggnad från 1700-talets början (en del af detsamma är upplåten till det tjechiska universitetets teologiska fakultet). -- Omslutet af Altstadt ligger Josephstadt, den forna judestaden (nu bebodd mer än till hälften af kristna), förr en labyrint af trånga och smutsiga gator, till hvilken judarna voro hänvisade ända till 1848, nu till stor del bestående af ståtliga nybyggnader. Judiska kyrkogården med sina tusentals grafstenar med hebreiska inskrifter hör till de mest sevärda föremålen i P. I denna stadsdel ligger konstindustrimuseet (1899), med bibliotek och utställningar. -- Neustadt omger Altstadt i en halfcirkel och når floden både n. och s. om densamma. Den gamla vallen och graf ven, som skilde dem åt, äro nu jämnade till gator, de vackraste och lifligaste i P. (den mest bekanta kallas alltjämt Graben). Neustadt, P:s största stadsdel, har breda gator samt är rik på monumentala byggnader af alla slag, af hvilka må framhållas: bömiska museet (1885--90), nya tyska teatern (1887), s. om stadsparken, den tjechiska nationalteatern (ombyggd efter branden 1881), det gamla rådhuset (nu kriminaldomstolens lokal), den tjechiska tekniska högskolans hus samt kyrkan Maria Schnee och Emausklostret (från Karl IV:s tid), med Mariakyrkan, en gotisk hallbyggnad (1348--72). I öfre (södra) delen af Neustadt ligga nästan samtliga P:s sjukvårdsinrättningar samt de båda medicinska fakulteternas kliniker, hörsalar och samlingar. -- Söder om Neustadt ligger Vyšehrad eller citadellet, den äldsta delen af P. Den ursprungliga fästningen vardt nästan fullständigt förstörd af husiterna, och de nuv. befästningarna äro nya. -- De på vänstra Moldaustranden högt belägna stadsdelarna Kleinseite och Hradschin äro ännu omslutna af dels äldre, dels yngre fästningsverk och bebos hufvudsakligen af ämbetsmannaklassen, klerus och adeln. Intressantast af de många adelspalatsen (med få undantag härstammande från 1600- och 1700-talen) är Wallensteinska palatset (fig. 5), en af hjälten i 30-åriga kriget uppförd ofantlig byggnad, som ännu tillhör släkten och är tämligen oförändrad, med stor festsal och i trädgården en präktig loggia med förträffliga ornament och fresker. Nära detta ligga landtdagens hus samt ståthållarens palats. Mot n. af slutas Kleinseite med den efter kronprins Rudolf uppkallade parken. Hradschin l. borgkullen uppstiger bakom Kleinseite. Kejserliga palatset, en stor och oregelbunden grupp af byggnader (fig. 1 o. 4), som kröna höjden, är märkligt mera för sitt läge och sin utsträckning (711 rum) än för sin byggnadsstil. Det säges vara grundlagdt af Libuše och tillbyggdes af kejsar Karl IV och andra, men har nu knappt mera kvar af sitt medeltidsutseende än två eller tre torn. I den gamla landtdagssalen visas det fönster, genom hvilket de kejserlige rådsherrarna Martinitz och Slavata samt deras sekreterare Fabricius utkastades 23 maj 1618. På borggården står katedralen S:t Veit (påbörjad 1344), en tydlig efterbildning af Kölndomen, men bestående af föga mer än det ofantliga koret (från 1385) samt ett torn; återstoden är sedan 1867 under byggnad och i det närmaste färdig. Kyrkan innehåller flera konstverk af stort intresse och värde, såsom de bömiske konungarnas mausoleum, ett fint renässansarbete af alabaster och hvit marmor, som Rudolf II lät utföra genom Alex. Colins (1570--73), Johans af Nepomuk helgonskrin af silfver (vägande mer än 2,000 kg.) samt Venceslavkapellet, hvars väggar äro inlagda med i Böhmen funna halfädelstenar samt smyckade med förbleknade väggmålningar. I ett tillstötande torngemak förvaras kroninsignierna. På samma borggård står den ålderdomliga S:t Georgskyrkan (ombyggd 1142--50, nu under restaurering sedan 1906), det största byggnadsverk i romansk stil i Böhmen, med den heliga Ludmilas graf. Väster om borgen ligger Loretoplatz, omgifven af det forna Czerninska palatset (nu Frans-Josefskasernen), ett stort kapucinkloster samt vallfartskapellet S. Loreto, en efterbildning af det berömda Casa santa i Loreto. Tätt bredvid stadsmuren på denna sida af Hradschin ligger på högsta punkten det rika premonstratensklostret Strahov, med en god tafvelsamling och ett stort bibliotek. Norr om det kejserliga palatset är en djup ravin, Hirschgraben (fig. 4), på hvars andra sida ligger slottsträdgården, med villan Belvedere, byggd 1536--52 och ansedd som en af de smakfullaste reproduktioner af italienska arkitekturen n. om Alperna. -- Den nyaste stadsdelen, Holešovič-Bubna, på vänstra Moldaustranden n. ö. om Hradschin, är märklig endast som industriort liksom Lieben och Karolinenthal på den högra. P. som Böhmens hufvudstad är säte för landets högsta civila och kyrkliga myndigheter samt innesluter ett stort antal undervisningsanstalter och bildningsmedel. Främst bland de förra stå Karl-Ferdinandsuniversitetet, genom lag 28 febr. 1882 deladt i två: det tyska och det tjechiska, men med gemensamt bibliotek, det förra med 225 lärare och 2,282 stud., det senare med 249 lärare och 4,713 stud. (1913--14), fördelade på 4 fakulteter. Det var den äldsta tyska högskolan, stiftad af Karl IV 1348, och besöktes af 10--15 tusen studerande, tills en afundsjuk åtskillnad mellan bömare och tyskar förmådde de senare att separera sig och upprätta högskolor i andra delar af Tyskland. Vidare har P. 2 tekniska högskolor. En teknisk högskola inrättades 1806 (dess första början går tillbaka till 1717, den äldsta i Tyskland) och delades 1868 i två högskolor, som 1875 blefvo statsanstalter, den tyska med 900, den tjechiska med 2,800 stud. (1913--14). Andra högre läroanstalter äro 4