- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
167-168

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prepalataler - Preparat - Preparation - Preparationsmikroskop. Se Mikroskop, sp. 483 - Preparativ - Preparator. Se Konservator - Preparera - Preparersalt - Preposition - Preradovic, Petar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

167 Preparat-Preradovic 168 mellan främre delen af gomtaket, eller hårda gommen, och främre delen af tungans öfre yta (utom spetsen). Vill man ange båda de samverkande organen, blir benämningen sålunda dorsopre-p a l a t a l e r. Till denna grupp hör i svenskan blott j, i andra språk k och fif-ljud före främre (palatala) vokaler, t. ex. fr. qui, querir, guise, ty. icfo-ljud, skånskt kvingja, o. s. v. Prepalata-lerna sammanfattas af många med dentipalatalerna under benämningen palataler (se d. o. samt Kontaktsläge). Vokaler bildade på prepala-talläget kallas antingen "främre" eller "palatala", t. ex. t, e. Lll. Preparat (af lat. pr apar är e, bereda). 1. Anat., för undersökning eller förevisning beredda större eller mindre delar af växter eller djur, vanligen på ett eller annat sätt behandlade till skydd raot förstöring (se Anatomi). - 2. Kem., ämnen eller fabrikat, erhållna genom kemiska förfaringssätt, således ungefär detsamma som kemikalier. Jfr Prseparanda. Preparatiön (lat. prczparäre, förbereda), förberedelse; förberedande genomgång af en läxa. Pre-parationen spelar en stor roll inom den moderna pedagogiken och betraktas som ett oundgängligt villkor för en fruktbringande undervisning. Preparationsmikroskop, jys. Se Mikroskop, sp. 483. Preparativ (jfr Preparera), förberedande. Preparätor. Se Konservator. Preparera (lat. prueparärc), förbereda; i förväg behandla; förberedande genomgå (en läxa); bereda, tillreda, göra ett preparat. Preparersalt, kem., tennsyrans natriumsalt, Na2 Sn03, natriumstannat eller tennsyrndt natron, f ram-ställes i stort genom sammansmältning af tennmalm med kaustikt natron och användes som betningsmedel vid tygtryck och i färgerier. r. T. C.* Prepositiön (lat. prceposi'tio, ord, som ställes framför), gramm., är - vare sig fattad som själfständig ordklass eller underafdelning under partiklarna - ett gemensamt namn på ord, som tjäna till att hänföra satsdelar till hvarandra eller förena dem sinsemellan. Prepositioner äro lika litet som konjunktioner en ordklass i egentlig mening, såsom t. ex. nomen och verb, emedan de ej kunna tjänstgöra som själfständiga satsdelar, utan endast tjäna till att modifiera och bestämma förhållandet mellan dessa. Prepositionerna ha i regel utvecklat sig ur adverb eller adverbialt begagnade ord och detta på följande sätt. Kasus betecknade själf från början i sin syntaktiska förbindelse med verbet o. s. v. de förhållanden, hvilka sedan kommo att framställas med tillhjälp af prepositioner, t. ex. riktning till och från samt hvila på ett ställe. Och adverbcn användes sålunda ursprungligen blott for att bestämma och förtydliga dessa rumsförhållanden. När sedermera de resp. kasusformerna utom sin förbindelse med adverben till sin betydelse ändrades eller förskötos, uppstod ur den händelsevis stadgade förbindelsen adverb + kasusform ett särskildt konstruktionssätt, som sedan analogt kunde utsträckas öfver andra syntaktiska förhållanden. Som ursprungliga adverb kunna prepositionerna medelbart ha såväl nominal-verbalt ursprung som i synnerhet pronominalt. Dock har i förra fallet det nominala begreppet ursprungligen betecknat eller nedsjunkit till att blott beteckna ett rumsförhållande (jfr sv. prep. rörande = angående, om). Men ett sådant (nominal-verbalt) adverb kan endast då ha prepositionell karaktär, när det lösgjort sig från det konstruktionssätt, hvilket det som nomen eller verb hade. Sv. prep. rörande (= om) måste anses vara prep., emedan den icke kännes ega samma konstruktionssätt som verbet röra, d. v. s. i en sådan mening som rörande den frågan är jag af olika mening uppfattas fråga ej som objekt till rörande, utan har samma betydelse som i om den frågan är jag af olika mening. Med afseende på det mer eller mindre genomskinliga ursprunget kunna t. ex. de svenska prep. indelas i ursprungliga (egentliga) och oursprungliga (oegentliga). De förra äro sådana, hvilkas prepositionella karaktär icke kan härledas ur i språket samtidigt befintliga element med annan funktion: i, på, af, för, från, ur, om, med o. s. v. Dessa äro vanligen enkla, hvilket icke hindrar, att de språkhistoriskt kunna visas ha uppkommit genom sammansättning, t. ex. på af upp + å; likaså kan språkhistorien t. ex. för till påvisa sammanhang med ett substantiv, nämligen ty. zieL mål. De senare äro sådana, hvilkas närmare eller fjärmare släktskap med i språket aktuella, ej prepositionella element är skönjbar. Det är ofta svårt att afgöra om vissa sålunda uppkomna, med prepositionell betydelse försedda element äro att räkna till prepositionerna eller till (ockasionella) syntaktiska användningar af andra språkelement. Ofta äro de sammansatta. Exempel äro angående, rörande, medelst, trots, för - skull, i stället för, i förhållande Ull, i afseende på, till följd af o. s. v. Med afseende på betydelse eller syntaktisk funktion beteckna prepositionerna olika slags rumsförhållanden: rörelse till eller från, hvila på samt därur härledda olika nyanser och förhållanden, speciellt orsak, följd, afsikt, villkor o. s. v., ungefär som konjunktionerna, som egentligen utvecklats ur adverb och prepositioner samt delvis äro blott en modifierad användning af dessa: med kan i vissa förbindelser ha samma betydelse som och, till samma betydelse som tills, o. s. v. Om prepositions ursprung i allmänhet jfr Brugmann, "Grundriss der vergleichen-den grammatik" (2:a uppl., II, 2, 1911). K. F. J. Preradovic [-vitj], Petar, kroatisk skald, f. 1818, d. 1872, inträdde i krigstjänst och blef öfverste vid ett kroatiskt regemente, sedan general. Sin litterära verksamhet började han på tyska språket 1834-43, men gripen af den "illyri-ska" rörelsen, öfver-gick han till sitt kroatiska modersmål och vann redan med en af sina första dikter, den allegorisk-patriotiska sången Zora puca, bit ce dana (Solen gryr, det börjar dagas), 1844 en välförtjänt framgång. Till detta skede höra det vackra, symboliska poemet Putnik (sv. öfv. "Färdemannen" af A. Jen-sen i "Ny ill. tidn." 1891) och Braca (Bröderna)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free