Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preradovic, Petar - Prerafaeliter - Prerafaelitiska brödraskapet. Se Prerafaeliter - Prerau - Prerogativ. Se Höghetsrättigheter - Prerow - Pres., förkortning för presens - Pré-Saint-Gervais - Presanella. Se Adamello - Presbyopi - Presbyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om splitet mellan de serbisk-kroatiska brödrafolken.
Hans första diktsamling, Prvienci, utkom 1846 (ny
uppl. 1851, "Nove pjesme"). Bland hans öfriga
patriotiska dikter märkas hyllningskvädena Nikoli
Zrinjskomu, Spomenik Jelacica bana och Pjesma
Strossmayeru samt den vackra sonettcykeln Milim
pokojnikom till erinran om 30 hädangångna kroater
och serber. 1852 publicerade han den
dramatiserade hjältedikten Marko Kraljevic och något
senare skådespelet Vladimir i Kosara (som librett till
en opera). Ofullbordade blefvo den poetiska berättelsen
Lopudska sirotica (Den föräldralösa flickan
från ön Lopud, ett dalmatiskt Hero-och-Leander-motiv,
behandladt af Paul Heyse m. fl.) och den
religionsfilosofiska hjältedikten Pustinjak (Eremiten).
Efter 1849 års politiska tilldragelser hängaf
P. sig åt spiritismen, och hans reflexionslyrik
fick en mystisk, slavofil anstrykning, som
starkt framträder i många dikter, t. ex. Smrt
i zemaljski raj (Döden och det jordiska
paradiset), Zvanje Slavjanstva (Slavernas uppgift),
Duh slavjanski (Den slaviska anden) m. fl. Den
religiösa dikten Prvi ljudi (1862, De första
människorna) är ett förhärligande af den osinnliga
kärleken, delvis i Miltons anda. P:s samlade dikter
utgåfvos 1873 (med inledningar af I. Tornski och
Fr. Markovic), valda dikter 1890 med inledning af
M. Srepel.
A-d J.
Prerafaeliter, egentligen en benämning på de
italienske målare, som föregingo Rafael, företrädesvis
målarna i Toscana och Umbrien under
1400-talet. Ordet har äfven blifvit användt som
partibenämning såväl på den krets af unga tyska
konstnärer i Rom efter 1810, hvilka oftast kallas nasarener
(se d. o. samt Overbeck, F. J.), som på de engelske
målare, hvilka vid midten af 1800-talet sökte gå
1400-talsmålarnas väg till en framställning, stödd
på omsorgsfulla och detaljerade, rättframma
naturstudier. "Prerafaelitiska brödraskapet" bildades
1848 af Millais, Hunt, Rossetti och några andra
unga konstnärer, och följande år väckte de stort
uppseende genom sina programtaflor. I den strid
om de principer, som den entusiastiska flocken af
nyhetsmän förfäktade, fingo de god hjälp af Ruskin,
och motståndet mot deras konst lade sig mycket
snart. Ur den prerafaelitiska rörelsen uppväxte
Rossettis, Burne Jones’ och W. Morris’ poetiska och
betydande konst. Jfr Målarkonsten, sp. 197,
och Destrée, "Les prérafaélites" (1894), R. de la
Sizeranne, "La peinture anglaise contemporaine"
(1895), Bate, "The english pre-raphaelite painters"
(1899), W. Fred, "Die præraphaeliten" (1900), H.
Hunt, "Pre-raphaelitism" (1905), och J. Jessen,
"Prärafaelismus" (1906). G-g N.
Prerafaelitiska brödraskapet. Se Prerafaeliter.
Prerau (tjech. Prerov), stad i Mähren, s. ö. om
Olmütz, vid Marchs biflod Beczwa och vid en viktig
järnvägsknut. 20,669 inv. (1910), de fleste
slaver. Gymnasium, landtbruksskola. Enda
byggnaden af intresse är den gamla borgen, en gång
bebodd af Mattias Corvinus. Förnämsta industrigrenarna
äro tillverkning af socker, sejlararbeten
och landtbruksredskap. I P. verkade som lärare
A. Comenius, öfver hvilken en staty rests. (J. F. N.)
Prerogativ (af lat. prærogativa, rätt att rösta
först), företrädesrätt, med rang följande företräde
eller förmån. Om "kronans prerogativ" se
Höghetsrättigheter.
Prerow, by och hafsbad på halfön Darss i
Pommern, vid Östersjön. Säsong juni-sept. Omkr.
2,300 kurgäster. Ln.
pres., förkortning för presens.
Pré-Saint-Gervais, Le [-sä-särvä], by i franska
dep. Seine, ö. om Paris, i n. sammanhängande
med Pantin. 11,078 inv. (1901). Tillverkning af
droger, optiska artiklar m. m. J. F. N.
Presanella, bergstopp. Se Adamello.
Presbyopi (af grek. presby’s, gammal, och ops,
öga), oftalm., långsynthet, det tillstånd af
oförmåga att se skarpt på nära håll, som uppkommer
genom ackommodationens (se d. o. 2) aftagande med
åldern. Konventionellt har man fixerat begreppet
så, att presbyopien anses inträda, när närpunkten
rycker ut bortom ett afstånd af 22 cm. från ögat. Vid
emmetropi (se d. o.) motsvarar detta 40-årsåldern,
under det hypermetroper få känning af presbyopien
vid tidigare ålder. Vid myopi, som understiger 4,5
dioptrier, inträder också presbyopi, ehuru vid högre
ålder, under det myoper af högre grader, hvilkas
fjärrpunkt alltså ligger på högst 22 cm. afstånd,
öfver hufvud ej bli presbyoper. Detta gäller dock
endast om den numera tack vare stigande upplysning
allt sällsyntare kategorien af myoper, som ej bära
korrigerande glas. Är myopien korrigerad, så är
tillståndet vid motsvarande ålder detsamma som vid
emmetropi, i det att emmetropens behof af konvexglas
för närarbete hos myopen motsvaras af ett behof
att till sådant arbete begagna svagare konkavglas
eller lägga af de korrigerande glasen. Presbyopien
utvecklar sig mycket långsamt och upptäckes på denna
grund ofta sent, särskildt af personer, som ej äro
vana att ge akt på sig själfva och hvilkas arbete
ej kräfver synnerligen skarpt seende. De märka
kanske, att de hålla arbetet på längre afstånd
än förr och att de vid dålig belysning ej kunna
utföra vissa arbeten (kartläsning, sömnad på svart
o. s. v.) lika bra som förr. Dessa tecken äro också
vid samma grad af presbyopi olika starkt framträdande
hos olika personer, hvilket vanligen beror på
pupillstorleken. Ju mera pupillerna förträngas vid
arbete, desto mindre gör sig presbyopien gällande,
och detta är anledningen därtill, att emmetroper
ibland kunna bekvämt reda sig utan glasögon, till
dess de äro 50 år. Få de då en influensa eller annan
orsak till kraftnedsättning, hvarigenom pupillernas
förträngningsförmåga minskas, förefaller det dem,
som om presbyopien inträdt plötsligt, och de få
mycket svårare att med ens vänja sig vid de nu
erforderliga glasen, än om de börjat i tid. Den vid
presbyopien erforderliga olika optiska korrektionen
för olika afstånd kan numera synnerligen bekvämt
ernås med s. k. unibifokalglas (se Glasögon).
G-d.
Presbyter (grek. presby’teros, äldre), innehafvare
af ett församlingsämbete i den äldsta kristna
kyrkan. Uppkomsten af presbytersämbetet hör till
de mest debatterade problemen i den gamla kyrkans
författningshistoria. Organisationen hade till att
börja med mera karismatisk än rättslig karaktär. Den
andliga ledningen utöfvades af apostlar, profeter
och lärare. En mängd yttre angelägenheter i
lokalförsamlingarna ombesörjdes af förtroendemän,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
