187 Pressgasglödljus-Pressylta 188 god kollegial anda. Den räknade 1914 217 medlemmar, har i 10 år utdelat inalles 44,800 kr. i resestipendier och dessutom hopsamlat en hjälp-fond (företrädesvis genom en årligen återkommande "revydag"), som 1914 uppgick till 63,000 kr., samt utger dessutom hvar 14:e dag för sina ledamöter tidningen "Journalisten", närmast af fackligt innehåll. E. Ebg. Internationella pressföreningen (Union interna-tionale des associations de presse) blef beslutad vid första internationella journalistkongressen i Ant-werpen 1894; förslagsställarna voro Paris' journalistförening och Den främmande pressens klubb i Wien. Föreningens ändamål är enligt dess stadgar bl. a. att organisera en samverkan och ständig förbindelse mellan alla länders tidningsmannaförenin-gar i afseende på yrkesfrågor af gemensamt intresse, men med bortseende af alla religiösa, politiska, ras- och nationalitetsfrågor, att såvidt möjligt genomföra allmänna regler och bruk rörande pressen och litteraturen, att tillförsäkra de föreningsmedlemmar, som utöfva sitt yrke utomlands, en ömsesidig yrkeshjälp; att åvägabringa internationella samförstånd och öfverenskommelser rörande journalistik och litterär eganderätt. Föreningen, till hvilken Publicistklubben anslöt sig 1896, har sitt säte i Paris och franska till officiellt språk. Den utger genom sin centralbyrå kvartalsvis "Bulletin officiel". De anslutna föreningarna ega en efter medlemsantalet af passad representationsrätt: i di-rektionskommittén l-3 led., vid kongresserna l-20 röster. Hittills hållna internationella presskongresser ha egt rum i: Antwerpen 1894, Bordeaux 1895, Budapest 1896, Stockholm 1897, Lissabon 1898, Rom 1899, Paris 1900 och 1901, Bern 1902, Wien 1904, Liége 1905, Bordeaux 1907, Berlin 1908, Triest 1910, Rom 1911 och Köpenhamn 1914. T-s. Pressgasglödljus, tekn. Se G l ö d l j u s, sp. 1353. Pressgaslampa. Se Lys gas, sp. 109. Presshöjd, fys. Om en vätska i jämvikt är innesluten i ett kärl, utöfvar den ett tryck på kärlets botten och sidor äfvensom på föremål anbragta i vätskan, hvilket i hvarje ytelement är proportionellt mot det lodräta afståndet från elementet till den fria vätskeytan, för så vidt intet tryck förekommer å denna yta. Detta afstånd är vätskans presshöjd vid ifrågavarande ställe. Göres ett litet hål i kärlet, utströmmar vätskan med en hastighet, som är proportionell mot kvadratroten ur presshöjden och nära lika med den hastighet, som skulle förvärf vas vid fritt fall utefter denna höjd, allt under förutsättning, att trycket pr ytenhet utanför kärlet är lika stort som på vätskans fria yta. G- K- *>.* Pressiön (lat. pre'ssio), tryck (i fysisk bemärkelse; se Tryck); påtryckning, tvång. Pressjäst. Se Jäst. Presskongresser. Se Pressmöten. Pressler, MaxRobert, tysk forstman, f. 1815 i Dresden, d. 1886 som professor i matematik och ingenjörvetenskap vid skogs- och landtbruksinsti-tutet i Tharand. Med sitt arbete Der rationelle waldwirth, hvars l:a upplaga utkom 1858-65, och sina öfriga skrifter gaf han uppslag till ett nytt system inom skogshushållningen (det s. k. finansiella skogsbrukssättet), hvarjämte han genom uppfinningen af "tillväxtborret" och utgifvandet af flera praktiskt uppställda tabellverk i hög grad underlättat tillväxtundersökningar af stående skog. C. G. H.* Pressluftmetoden, bygnk. Se Grundläggning, sp. 413. Pressmöten, Presskongresser, sammankomster mellan tidningsmän eller representanter för deras sammanslutningar för öfverläggningar i gemensamma yrkesangelägenheter. Sådana sammankomster ha varit: de internationella journalistkongresserna, de nordiska pressmötena (se Press-föreningar och de svenska puUicistmötena (se d. o.). T-s. Pressning, konstind., ett sätt för metallers orne-ring, som utgör en ersättning för den dyrbarare drifningen och med fördel användes, då det gäller att framställa en mängd exemplar af samma sak i samma mönster. En mer eller mindre tjock metallplåt pressas mellan två formar, den ena med mönstret fördjupadt, den andra med detsamma upphöjdt. Behandlingen i öfrigt medelst ciselering och polering är i det hela densamma som vid drifning. Pressade silfverbrickor förekomma från 1600-talet. Pressade mässingsornament kommo i bruk som dekoration på möbler vid 1800-talets början till ersättning för de äldre, dyrbarare metallinläggningarna. Jfr Drifvet arbete. - Om pressning i Ueckslageriet se Bleckslageri^ sp. 666. Jfr Press. Presspan, elektrot. Se Isolationsma-t e r i a 1. Pressrevider, boktr. Se A f tryck 1. Press-svamp, Spongia compressa, /arm., fanns förr i Sv. militärfarmakopén och bereddes därigenom, att man sönderskar fin och väl renad badsvamp af finporig sort (Spongia marina) i aflånga,2-3cm. tjocka bitar, hvilka blöttes i varmt vatten, urkrama-des samt hårdt och tätt omlindades, medan de ännu voro varma, med ett starkt, fint snöre. Dessa presssvampar sögo till sig fuktighet och svällde därvid starkt, hvarför de kunde användas till utvidgning af skottkanaler, fistelgångar o. d. Stycken af passande storlek infördes torra i den kanal, som skulle vidgas, och kvarlämnades där, tills de genom upptagande af sårvätska svällt ut och sålunda gjort kanalen vidare. Bruket af press-svamp är numera helt och hållet bortlagdt. Ett annat slag af press-svamp, Spongia cerata ("vaxsvamp"), fanns förr upptaget i Sv. farmakopén och bereddes på det sätt, att små stycken finporig bad-svamp rengjordes, indränktes med smält gult vax och pressades hårdt i en uppvärmd press, tills vaxet stelnat, hvarefter detta så vidt möjligt af-lägsnades. Vaxsvampen skars till cylindriska tappar och användes för samma ändamål som presssvampen. Dessa dilatatorier af svamp ha senare i allmänhet ersatts af Laminariastift eller Tupelo-stift, som numera mestadels undanträngts af operativ eller instrumentell behandling, emedan det vid bruk af de nämnda svamparna eller stiften var svårt att undvika infektion. O. T. S. (C. G. S.) Presstelegram. Se T el e gr af väsen. Pressverktyg. Se B l ec ks l a g e r i, sp. 666, och Press. Pressylta. Se Sylta.