185 Pressföreningar 186 Pressföreningar, sammanslutningar mellan tidningsmän, tidningsutgifvare eller tidningsegare för tillvaratagande af gemensamma intressen. En dylik förenings omfattning kan vara mer eller mindre vidsträckt, af se en viss landsdels, ett visst partis, ett eller flera länders press. Sådana sammanslutningar inom svenska pressen äro följande, uppräknade i kronologisk ordning efter stiftelseåret. Publicistklubben (se d. o.). T idningsmannaf or eningen bildades 1887 på initiativ af A. Jäderin. Som motiv för dess tillkomst anfördes omständigheten, att Publicistklubben lämnade tillträde till så många, som icke egentligen tillhörde pressen, men föreningens bildande var i verkligheten snarare en följd af den då inom svenska pressen, närmast på grund af tullstriderna, uppjagade politiska hetsigheten, hvars dyningar gingo ganska högt äfven inom Publicistklubben. Föreningen bestod hufvudsakligen af högermän, men fortlefde endast till omkr. 1893. Svenska tidning sutgif varför eningen bildades hösten 1898 med ändamål att befordra samverkan i svenska pressens ekonomiska åtgöranden och att i öfrigt främja pressens och medlemmarnas gemensamma intressen. Berättigade till inträde äro tidningarnas egare, utgifvare och ekonomidirektörer. Styrelsen utger årligen "Meddelanden". Antalet medlemmar är f. n. (1915) ett hundratal. Svenska journalistföreningen torde kunna betecknas som medarbetarnas fackförening. Den leder sitt ursprung från den hösten 1901 under ledning af dåv. redaktören i "Dagen" David Bergström "bildade Stockholmsföreningen, som snart efterföljdes af andra lokala föreningar, l april 1902 konstituerades en hela landet omfattande centralorganisation, hvars förste ordförande blef D. Bergström. Föreningen har satt som sin allmänna uppgift att tillvarataga de svenske journalisternas intressen, höja kårens ekonomiska och sociala ställning samt inom denna främja en god och kollegial sammanhållning. Dess verksamhet blef från första stund i främsta rummet inriktad på genomförande af fasta normer i fråga om minimilöner, veckoledighet, semester och viss uppsägningstid samt i allmänhet på att förhindra godtycklighet från tid-ningsegarnas sida. Föreningen har i dessa afseenden redan uträttat åtskilligt till fromma för medarbetarna. Dess åtgöranden ha äfven ledt till införande af statens resestipendier för journalister och afsedda för studier af yrkestekniska eller samhälleliga förhållanden i ut- eller hemlandet. Närmast på arbetsordningen stå frågorna om understöd från tidningarnas sida vid sjukdomsfall, om ett tillfredsställande pensionsväsen samt om fullständigare och mera tidsenliga aftalskontrakt. Föreningen, med omkr. 300 medl. f. n. (1915), består af kretsföreningar (Stockholms, Göteborgs och Södra Sveriges), som samarbeta under en gemensam centralstyrelse. Den af centralstyrelsen förvaltade gemensamma kassan uppgår till omkr. 14.000 kr. Dessutom ha kretsföreningarna sina särskilda tillgångar; Stockholmskretsen disponerar öfver en understöds- och en lånekassa på omkr. 10,000 kr. Föreningens organ är "Journalisten" (1904 ff.). Se vidare den vid riksorganisationens 10-årsjubileum 1912 utgifna "Journalisternas bok". Sveriges vänsterpressförening bildades 30 juli 1905 med ändamål att genom möten, diskussioner o. s. v. ge styrka och sammanhållning åt vänster-pressens arbete. En motsvarande organisation för högerpressen kom till stånd i jan. 1909 genom bildandet af Svenska hög er pr essförening en. Arbetartidningarnas samorganisation bildades 1908 med uppgift att åt landets samtliga på social- . demokratisk grund stående tidningar och kooperativa tryckeriföretag bereda fördelar af ekonomisk och annan art. Socialdemokratiska pressföreningen bildades april 1911 för tillvaratagande af de socialdemokratiska tidningsmännens intressen och verka för den socialdemokratiska pressens redaktionella och tekniska utveckling. Svenska pressen har dessutom varit ansluten till Nordiska pressjöreningen och är det fortfarande till Internationella pressföreningen. Vid fjärde internationella presskongressen i Stockholm 1897 sammanträdde deltagarna från de fyra nordiska länderna och aftalade 26 juni s. å. ett samarbete mellan dessa länders press medelst gemensamma möten för tillvaratagande af samfällda intressen och främjande af kollegialt förhållande. Stadgar för dessa möten antogos vid första nordiska pressmötet i Kristiania juni 1899, och hvarje land tillerkändes därigenom rätt att vid mötena låta representera sig med högst 40 delegerade. Andra mötet egde rum i Köpenhamn 1902, och ett tredje skulle hållas i Helsingfors eventuellt Stockholm, men kom i följd af 1905 års unionspolitiska förvecklingar aldrig till stånd, och pressföreningen själf synes icke längre ega bestånd. T-s. Journalistföreningen i Köpenhamn, närmast motsvarande Publicistklubben i Stockholm, stiftades 2 mars 1880 för att tillvarataga pressens intressen i allmänhet och journalisternas i synnerhet. Kedan i aug. 1867 stiftades en sådan, närmast föranledd af franska jourralistbesöket i Köpenhamn, men egde bestånd endast några få år. Urspr, omfattade föreningen blott medarbetare i Köpenhamns högertidningar, emedan man fruktade, att politiska motsatser skulle utgöra hinder för de sällskapliga samkvämen, som närmast voro hufvuduppgiften, och omöjliggöra verkligt samarbete; senare till-kommo medarbetare i landsortstidningarna och sedan 1889 äfven i vänsterpressen. Utom genom rent sällskapliga sammankomster verkar Journalistföreningen genom en hjälpkassa (10,000 kr.), närmast af sedd för lån, och genom en fond för ålderdoms-försörjning (stiftad 1888), hvarjämte den genom uppträdande utåt söker skaffa medel till den sistnämnda. Förmögenheten uppgick 1914 till 315,400 kr., hvaraf hufvudsumman kom på pensionsfonden åt de enskilde medlemmarna i förhållande till den tid de tillhört föreningen. Slutligen har denna sedan 1902 ett "Journalisternas hus", som skall lämna fria bostäder till gamla journalister eller deras änkor. Antalet medlemmar var 1888 blott 92, men var 1914 293. Till ytterligare utveckling af Journalistföreningens sträfvanden, men mera med prägel af fackförening, stiftades 11 dec. 1904 Journalistklubben, uteslutande för medarbetare i Köpenhamnspressen, för att tillvarataga medlemmarnas klassintressen (äfven gentemot redaktionerna) och ordna deras arbetsförhållanden, höja deras ekonomiska och sociala ställning samt främja en