Pribram-Prichard 246 och därför sinnebildligt framställd med en kolossal manslem. Han brukar uppges som son till Dionysos (Bakchos) och Afrodite. Hos Homeros och Hesiodos namnes P. ännu icke. Priaposkultens egentliga hemort var Lampsakos samt de öfriga städerna utmed Hellesponten och Propontis, bland hvilka en t. o. m. bar namnet P. Man brukade uppställa hans ofta groft tillformade bild i trädgårdarna, för hvilka den gällde som skyddsgud (custos hortorum) och där den äfven tjänade att bortskrämma fåglar och frukttjufvar. Dessutom tillskref man den förmåga att afvända "det onda ögat". A. M. A.* Pribram [prji'bram], bergsstad i Böhmen,50km. s. v. om Prag. 13,321 inv. (1910), mest tjecher. Bergsakademi (sedan 1910 "montanistische hoch-schule") och lägre bergsskola, lärarseminarium och realgymnasium. Bergverken vid P., som drifvits i mer än 500 år, lämna silfverhaltig blyglans. Gruf-vorna tillhöra staten och sysselsätta omkr. 5,000 pers. - Omedelbart ofvanför staden ligger H e i-ligberg, Böhmens ryktbaraste vallfartsort, som årligen besökes af omkr. 100,000 pers. (J- F. N.) Pfibram [prji'bram], AlfredFrancis, österrikisk historiker, f. l sept. 1859 i London, studerade i Wien, där han 1882 blef filos, doktor, 1893 e. o. professor och 1900 ord. professor i historia. Hans betydande vetenskapliga produktion, som särskildt egnats åt Österrikes diplomatiska historia under 1600-talets senare halft, är delvis äfven af direkt intresse för Sverige, så de af honom utgifna "Berichte des kaiserlichen gesandten F. v. Lisola 1655-60" (1887), den grundliga biografien Franz Paul Freiherr von Lisola (1894) och den af honom redigerade del 14 af "Urkunden und aktenstiicke zur geschichte des kurfursten Friedrich Wilhelm" (2 bd, 1890-91). H. B-n. Pribylov-öarna, en efter upptäckaren, kapten Pribylov (1786), uppkallad, till Alaska hörande ögrupp i Berings haf, består af två större öar, S : t Paul, 84 kvkm., och S:t Georg, 70 kvkm., samt två holmar Walrus 1. Morjovyj och Otter 1. Bobrovyj. Gruppen är af vulkaniskt ursprung, men endast Otter visar ännu någon vulkanisk verksamhet. Vintern är sträng och sommaren sval, hvarför knappt potatis och grönsaker komma till mognad. Befolkningen, eskimåer och indianer, närmare 400 pers., sysselsätter sig nästan uteslutande med jakt på salar (Otaria ursina). Om den mellan England och Förenta staterna uppkomna tvisten rörande rätten till säljakt därstädes och dess biläggande se B e r i n g s h a f. (J: F. N.) Price [pråYs], Richard, engelsk moralfilosof, f. 1723 i Wales, d. 1791 som predikant i en dissenterförsam-ling. Han intog en eklektisk ståndpunkt mellan förstånds- och känslo-moralen i A review of the principal questions and difficulties ön morals (1758; 3:e uppl. 1787) och kritiserade Priestleys åsikter i Letters in materialism and philosophical necessity (1778). Som teolog företrädde han en ariansk riktning. Han har äfven betydelse i nationalekonomiens historia genom kritik af de dåtida lifför-säkringsbolagens beräkningar och genom inlägg i diskussionen om medlen att nedbringa nationalskulderna. Han knöt sitt namn till det amerikanska frihetskriget genom en ströskrift, Observations ön civil liberty and the justice and policy of the war with America (1776), hvilken vann stor spridning och mycket bifall på andra sidan Atlanten. S-e. Price [pråYs], Bonamy, engelsk nationalekonom, f. 1807 på Guernsey, d. 1888 i London, blef efter universitetsstudier samt affärs- och publicistverksamhet 1868 professor i nationalekonomi vid Oxfords universitet och innehade denna post till sin död. Han utöfvade en mycket omfattande verksamhet som populär föreläsare i sitt ämne och gjorde en betydande insats för allmänhetens ekonomiska bildning. Energiskt dref P. den satsen, att nationalekonomer hade större behof af ett utveck-ladt praktiskt sinne än af spekulativ förmåga, och en medryckande, klar och konkret framställning var det mest utmärkande för P. Hans förnämsta arbeten äro Principles of currency (1869), Gur-rency and banking (1876) och Practical political economy (1878). E. H. T. Price [prise], Juliette, dansk dansös af engelsk börd, f. 13 aug. 1831, d. 4 april 1906, debuterade 1849 på k. teatern i Köpenhamn och blef redan 1851 solodansös. Hon hade de viktigaste partierna i många af Bour-nonvilles baletter och utmärkte sig lika mycket genom sin ypperliga dans som genom sitt behagfulla uppträdande. M. Goldschmidt betecknade henne med rätta som "konstens vestaliska prästinna''. Såväl i Wien (1855) som i Sverige och Norge (1859-60) skördade hon rikt bifall, och danska baletten led en stor förlust, då hon efter ett fall på scenen 1865 nödgades taga afsked. - Hennes yngre syster Sofi e P., f. 1833, d. 1905, var 1848-70 en mycket skicklig dansös, och hennes broder Valdemar P., f. 1836, d. 1908, var 1856-1901 dansör vid k. teatern, där han utmärkte sig först i romantiska älskarroller, senare i allvarliga karaktärsroller genom sin kraftiga dans och ypperliga mimik. Han följde systern på hennes konstresor. - Ellen P., den föregåendes kusins dotter, f. 21 juni 1878, efter sitt giftermål 1902 kallad P. de P l a n e, debuterade med stor framgång 1895 på k. teatern och blef 1903 solodansös, fortsättande släktens traditioner, men måste af hälsoskäl 1913 öfverge dansen. Hon är nu skådespelerska vid teatern i Aarhus. E.Ebg. Priceit [präisit], miner. Se Pandermit. Prichard [pri'tjed], James Cowles. engelsk etnolog, f. 1786, d. 1848, med. doktor 1808, praktiserade i Bristol, men fann dock tid att egna sig åt antropologiska studier, hvilkas viktigaste