Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Priapos - Pribram - Pribram, Alfred Francis - Pribylov-öarna - Price, Richard - Price, Bonamy - Price, Juliette - Priceit. Se Pandermit - Prichard, James Cowles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pribram-Prichard
246
och därför sinnebildligt framställd med en kolossal
manslem. Han brukar uppges som son till Dionysos
(Bakchos) och Afrodite. Hos Homeros och Hesiodos
namnes P. ännu icke. Priaposkultens egentliga
hemort var Lampsakos samt de öfriga städerna
utmed Hellesponten och Propontis, bland hvilka en
t. o. m. bar namnet P. Man brukade uppställa hans
ofta groft tillformade bild i trädgårdarna, för
hvilka den gällde som skyddsgud (custos hortorum)
och där den äfven tjänade att bortskrämma fåglar och
frukttjufvar. Dessutom tillskref man den förmåga att
afvända "det onda ögat". A. M. A.*
Pribram [prji’bram], bergsstad i Böhmen,50km. s. v. om
Prag. 13,321 inv. (1910), mest tjecher. Bergsakademi
(sedan 1910 "montanistische hoch-schule")
och lägre bergsskola, lärarseminarium och
realgymnasium. Bergverken vid P., som drifvits i mer
än 500 år, lämna silfverhaltig blyglans. Gruf-vorna
tillhöra staten och sysselsätta omkr. 5,000 pers. -
Omedelbart ofvanför staden ligger H e i-ligberg,
Böhmens ryktbaraste vallfartsort, som årligen besökes
af omkr. 100,000 pers. (J- F. N.)
Pfibram [prji’bram], AlfredFrancis, österrikisk
historiker, f. l sept. 1859 i London, studerade
i Wien, där han 1882 blef filos, doktor,
1893 e. o. professor och 1900 ord. professor i
historia. Hans betydande vetenskapliga produktion, som
särskildt egnats åt Österrikes diplomatiska historia
under 1600-talets senare halft, är delvis äfven af
direkt intresse för Sverige, så de af honom utgifna
"Berichte des kaiserlichen gesandten F. v. Lisola
1655-60" (1887), den grundliga biografien Franz Paul
Freiherr von Lisola (1894) och den af honom redigerade
del 14 af "Urkunden und aktenstiicke zur geschichte
des kurfursten Friedrich Wilhelm" (2 bd, 1890-91).
H. B-n.
Pribylov-öarna, en efter upptäckaren, kapten Pribylov
(1786), uppkallad, till Alaska hörande ögrupp i
Berings haf, består af två större öar, S : t Paul, 84
kvkm., och S:t Georg, 70 kvkm., samt två holmar Walrus
1. Morjovyj och Otter 1. Bobrovyj. Gruppen är af
vulkaniskt ursprung, men endast Otter visar ännu någon
vulkanisk verksamhet. Vintern är sträng och sommaren
sval, hvarför knappt potatis och grönsaker komma till
mognad. Befolkningen, eskimåer och indianer, närmare
400 pers., sysselsätter sig nästan uteslutande med
jakt på salar (Otaria ursina). Om den mellan England
och Förenta staterna uppkomna tvisten rörande rätten
till säljakt därstädes och dess biläggande se B e r
i n g s h a f. (J: F. N.)
Price [pråYs], Richard, engelsk moralfilosof,
f. 1723 i Wales, d. 1791 som predikant i en
dissenterförsam-ling. Han intog en eklektisk
ståndpunkt mellan förstånds- och känslo-moralen i A
review of the principal questions and difficulties
ön morals (1758; 3:e uppl. 1787) och kritiserade
Priestleys åsikter i Letters in materialism and
philosophical necessity
(1778). Som teolog företrädde han en
ariansk riktning. Han har äfven betydelse i
nationalekonomiens historia genom kritik af
de dåtida lifför-säkringsbolagens beräkningar
och genom inlägg i diskussionen om medlen att
nedbringa nationalskulderna. Han knöt sitt
namn till det amerikanska frihetskriget genom
en ströskrift, Observations ön civil liberty
and the justice and policy of the war with
America (1776), hvilken vann stor spridning
och mycket bifall på andra sidan Atlanten.
S-e.
Price [pråYs], Bonamy, engelsk nationalekonom,
f. 1807 på Guernsey, d. 1888 i London, blef
efter universitetsstudier samt affärs- och
publicistverksamhet 1868 professor i nationalekonomi
vid Oxfords universitet och innehade denna post
till sin död. Han utöfvade en mycket omfattande
verksamhet som populär föreläsare i sitt ämne
och gjorde en betydande insats för allmänhetens
ekonomiska bildning. Energiskt dref P. den satsen, att
nationalekonomer hade större behof af ett utveck-ladt
praktiskt sinne än af spekulativ förmåga, och en
medryckande, klar och konkret framställning var det
mest utmärkande för P. Hans förnämsta arbeten äro
Principles of currency (1869), Gur-rency and banking
(1876) och Practical political economy (1878).
E. H. T.
Price [prise], Juliette, dansk dansös af engelsk
börd, f. 13 aug. 1831, d. 4 april 1906, debuterade
1849 på k. teatern i Köpenhamn och blef redan
1851 solodansös. Hon hade de viktigaste partierna
i många af Bour-nonvilles baletter och utmärkte
sig lika mycket genom sin ypperliga dans som
genom sitt behagfulla uppträdande. M. Goldschmidt
betecknade henne med rätta som "konstens vestaliska
prästinna’’. Såväl i Wien (1855) som i Sverige och
Norge (1859-60) skördade hon rikt bifall, och danska
baletten led en stor förlust, då hon efter ett fall
på scenen 1865 nödgades taga afsked. - Hennes yngre
syster Sofi e P., f. 1833, d. 1905, var 1848-70 en
mycket skicklig dansös, och hennes broder Valdemar P.,
f. 1836, d. 1908, var 1856-1901 dansör vid k. teatern,
där han utmärkte sig först i romantiska älskarroller,
senare i allvarliga karaktärsroller genom sin kraftiga
dans och ypperliga mimik. Han följde systern på hennes
konstresor. - Ellen P., den föregåendes kusins dotter,
f. 21 juni 1878, efter sitt giftermål 1902 kallad
P. de P l a n e, debuterade med stor framgång 1895
på k. teatern och blef 1903 solodansös, fortsättande
släktens traditioner, men måste af hälsoskäl 1913
öfverge dansen. Hon är nu skådespelerska vid teatern
i Aarhus. E.Ebg.
Priceit [präisit], miner. Se Pandermit.
Prichard [pri’tjed], James Cowles. engelsk etnolog,
f. 1786, d. 1848, med. doktor 1808, praktiserade
i Bristol, men fann dock tid att egna sig åt
antropologiska studier, hvilkas viktigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
