267 Primrot-Primula 268 liflig anslutning. Vid 1886 års utgång var antalet loger 1,200 och medlemsantalet 237,283; 1910 voro logerna 2,645 och antalet medlemmar öfver 2 mill. - Förbundet har verkat genom intensiv agitation i det konservativa partiets tjänst, hvarvid hufvudvik-ten lagts på ett socialt närmande mellan högre och lägre samhällsklasser. Konserter, baler och aftonunderhållningar ha därvid skickligt anlitats som medel, och förbundet har verksamt bidragit att mellan valen bibehålla och vidga den kontakt med valmansmassorna, som i valtider uppstått genom den personliga partiagitationen ("the canvassing"). Därigenom blef det äfven en kraftigt verkande hafstång för lord Randolph Churchills ledande politiska idé, det konservativa partiets demokratisering. Jfr M. Ostrogorski, "La démocratie et Torganisa-tion des partis politiques", I (1903), och förbundets årsbok, "The Primrose league manual". V. S-g. Primrpt, bot. Se Rot. Primsigning (af lat. pnmum sifgnum, första tecknet). Redan i den närmast efterapostoliska tiden träffar man bruket att vid vissa förekommande tillfällen i det enskilda lifvet med handen utföra "korstecknet" (se Korstecken). Snart uppkom bruket af samma tecken äfven på det kyrkliga och det liturgiska området, i synnerhet och till en början vid upptagandet af katekumenerna, vid konfirmationen, vid dopet och exorcismen samt vid nattvarden. Allt vigdes med korsets tecken, med hvilket liksom ingångsdörren till ett heligt område betecknades, hvarför ock sedermera, t. ex. i den tysk-nordiska missionen, som utfördes af Ansgar, tecknandet med korset, eller "primsignandet", användes som en förberedande åtgärd med dem, hvilka först vid ett senare tillfälle undfingo dopet. Såväl de apostoliska konstitutionerna som Cyprianus (d. 258) omtala korstecknandet på pannan som en beståndsdel i det äldsta dopritualet. Sv. Bselter (i "Histor. anmärkningarom kyrkoceremonierna") låter "prim-signa" beteckna hela den del af dopakten, som enligt gammalt bruk försiggick i kyrkans vapenhus. J. II. B. (J. T. B.) Primskott, bot., det skott, som vid groningen uppkommer af stamknoppen (se Groddplanta). Primstaf (af isl. prim, nymåne, af lat. primus, förste), runstaf (se d. o.). Primtal, mat., ett helt tal, som icke är delbart med något annat helt tal än sig själf och enheten, t. ex. l, 2, 3, 5, 7, 11 o. s. v. (absoluta primtal). Två tal kallas relativa primtal, om de icke ha någon gemensam faktor (utom 1). - Undersökningar rörande primtalen börjades redan af Euklides, som i "Elementa" (IX, 20) visade, att deras antal är oändligt, och Eratosthenes, som angaf en metod att bestämma primtalen genom successivt frånskiljande af alla sammansatta tal. Emellertid blefvo primtalens egenskaper först under nyare tiden föremål för noggrannare behandling. Fermat och Euler uppställde och bevisade åtskilliga satser rörande primtalen, t. ex. att hvarje primtal af formen 4w +1 kan uppdelas i en summa af två kvadrattal, samt angåfvo vissa klasser af tal, hvilka skulle innehålla blott primtal. Problemet att ange en allmän formel, som innefattar alla primtal, har blifvit behandladt särskildt af Curtze, men utan att lämna något praktiskt användbart resultat. Äfven ha åtskilliga metoder blifvit angifna för att afgöra, om ett visst uppgifvet tal är primtal eller ej; alla dessa äro dock blott under vissa förutsättningar användbara. Större framgång ha försöken att ange antalet primtal under en viss gräns haft, i det att Riemann 1859 offentliggjorde en formel för beräkningen af detta antal. Riemanns arbete har haft en utomordentligt stor betydelse för matematikens utveckling därigenom, att en del af Riemanns på intuitionens väg uppnådda resultat för sin stränga, bevisning framkallat utbildandet af nya funktionsteoretiska metoder af stort värde. Tabeller öfver primtalen intill 9,000,000 äro beräknade af Burckhardt, Dase och Glaisher, hvarjämte Meissel beräknat antalet primtal intill 1,000,000,000. d- F.) Primula L., Vifva, bot., ett släkte af lägre örter med vanligtvis mångåriga rotstockar, bildande typen för fam. Primulacece. Kronan är aktinomorf, tratt- eller fat-lik, med cylindrisk eller upptill vidgad pip samt 5-deladt, ej tillbakaböjdt bräm med omvändt hjärtlika flikar. De i kronpipen inneslutna 5 ståndarna ha korta, fria strängar. Märket är klotrundt på utdraget stift, hvilket växlar i längd hos olika blommor (se Heterostyli, fig. 1). Kapseln öppnar sig med tänder. De öfver 200 arterna förekomma hufvudsakligen i bergstrakter i Europa och Asien. Allmänt bekant är Fig. 1. Gullvifva (Primula officinalis). l rotstock med birötter och två rosettblad, 2 stängel med blomflock, 3 mikrostyl blomma i längdsnitt, 4 makrostyl blomma d:o, 5 moget fröhus. den vackra gullvifvan, P. ojficinalis (fig. 1), som om våren med sina i flock på en bladlös stängel sittande gula blommor pryder ängar och gräsbevuxna backar. Denna art har i folkspråket en mängd namn: oxlägg (yxlägg), gökblomma, gökbyxor (den är samtidig med gökens ankomst), himmelsnycklar, Jungfru Marie nycklar, majnyckel, nyckelblomma, kattstöflar, sempertuppa m. fl. På kärrängar växer