271 Primör-Princeton 272 0. s. v., som uppgiften afser. Då individualupp-gifter i fråga om tillförlitlighet i allmänhet öfver-träffa tabellariska sammandrag och därjämte medge en mångsidigare bearbetning än dessa, har statistiken mer och mer öfvergått till användande af dylika primäruppgifter, ehuru systemet med tabellariska sammandrag ställer sig, åtminstone skenbart, billigare. Sålunda grundar sig exempelvis den svenska befolkningsstatistiken sedan 1860 hufvudsakligen på nominativa utdrag ur kyrkoböckerna. L. Wll. Primör (fr. primeur], förstlingar af årets frukt-eller grönsaksskörd; förstahandsnjutning af något. Prince [präs], fr. Se A d e l s t i 11 a r, sp. 156. Prince Albert [pr^ns ä'lbot], stad i prov. Saskatchewan, Canada, vid Saskatchewan, intill 1905 provinsens hufvudstad. 6,254 inv. (1911). College. Sågverk. J- F. N. Prince-Consort [pri'ns kå'nsåt]. Se Albert, sp. 483-484. Prince of Wales island [prins-ov-oéYls äVlend]. 1. Brittisk ö i Torres' sund, Australien, mellan York-halfön i Queensland och Nya Guinea, skild från Yorkhalfön genom Endeavour strait. Den upptäcktes af kapten Cook 1770 och är ryktbar för sitt pärlfiske. - 2. En af de 1,100 öarna i Alexander-arkipelagen i södra Alaska, omkr. 200 km. lång och 50 km. bred, omkr. 8,000 kvkm. Den har ända till 1,300 m. höga berg, branta stränder och fiskrika fjordar och är bebodd af haidainlianer. Kopparmalm brytes, och något guld erhålles. - 3. Officiell benämning på P e n a n g (se d. o.). 1. (J. F. N.) Pr^nceps (plur. pri7ncipes), lat., eg. den, som gör början till eller går i spetsen för något (t. ex. princeps rogationis, den egentlige förslagsställaren vid ett lagförslag); förman eller ordförande (t. ex. för en beskickning), den ypperste eller den ledande mannen. - Med princeps senatus menades den, som var uppförd främst på listan öfver senatorerna, en utmärkelse, som i begynnelsen tillkom den äldste f. d. censorn, men sedan af censorerna tilldelades någon framstående man i allmänhet. Då Augustus hade fått envåldsmakt i samhället, var han mån om att bevara de republikanska formerna och lät därför efter 28 f. Kr. kalla sig princeps, såsom den på listan öfver senaten främst uppförde. Kejsarväldet såsom sådant gick också länge under namn af principalns, under det kejsaren kallades imperator såsom utöfvande den militära makten. Småningom blef dock sistnämnda titel jämte den af Ccesar Augustus härskande. - Princeps juventutis, d. v. s. den förnämste af det romerska ridderskapet, användes, efter äldre bruk i fråga om unga förnäma riddare, som hederstitel för Augustus' dottersöner Cajus och Lucius Caesar samt sedermera för andra kejserliga prinsar. - I den äldre taktiska uppställningen kallades romerska härens l:a linje principes. Senare öfvergick detta namn på 2:a linjen; den l:a kallades då hastati, den 3:e triarii (se Legion). R. Tdh.* Prince Regent's inlet [prms-rirdj9nts 1'nlet], ett 1819 af Parry upptäckt sund i arktiska Nord-Amerika, för från Barrows sund söder ut till Boothiaviken. (J. F. N.) Prince-Smith [pri;ns-smith], John, engelsk-tysk nationalekonom, f. 1809 i London, d. 1874 i Berlin, tillbragte sin ungdom i Guyana, där hans fader var brittisk civilguvernör, drogs sedermera af Cobden in i frihandelsrörelsen och hängaf sig ifrigt åt nationalekonomiska studier. Han blef på 1830-talet lärare i engelska i Elbing, men flyttade till Berlin, där han i tidningar och ströskrifter förfäktade frihandelsidén samt vardt grundläggare och under lång tid ledare af tyska frihandelspartiet (jfr Frihandel, sp. 1416, och Manchesterskolan). P. var länge ordförande i Volkswirt-schaftliche gesellschaft, medlem af Cobdenklubben o. s. v. En briljant stilist, var P. svuren anhängare af den klassiska nationalekonomiska skolans frihandelslära, som denna framställts af skolans grundläggare samt sedermera utvecklats och populariserats af Bastiat och Cobden; på samma gång var han den utpräglade ekonomiska individualismens förespråkare, som ej vill ge staten annan makt öfver den fria konkurrensen än att vara vakthållare mot våldsamhet och bedrägeri. - P:s Gesammelte schriften utgåfvos i 3 bd 1877-80. (E. H. T.) Princeton [pri'nston], flera orter i Nord-Amerikas förenta stater. 1. Köping (borough) i staten New Jersey, vid Delaware-Karitankanalen och en bibana till Pennsylvaniajärnvägen. 5,136 inv. (1910). P. är säte för P. university, ett af de förnämsta i unionen, stiftadt 1746 som College of New Jersey. Dess stiftelseurkund var det första stiftelsebref för ett amerikanskt universitet, som garanterade den religiösa friheten. Det öppnades i maj 1747 vid Elizabeth, N. J., flyttades 1748 till Newark och 1756 till P., fick 1896 namnet P. university och består af academic department, school of science, school of electrical engineering och the graduate school, med tills. 1,568 stud. 1913. Läroverket förvaltas af en board of trustees af 32 medlemmar (däraf 5 studenter vid högskolan valda för 5 år af graduerade, en hvarje år), som kompletterar sig själf, med statens guvernör ex officio som ordförande. Universitetsbyggnaderna, af hvilka de förnämsta äro Nassau hall, Alexander hall, Marquand chapel, John C. Green school of science, laboratorierna, biblioteket (260,000 bd), Blair hall, Stafford Little hall och gymnasium, ligga på en vacker, skuggig "campus", 91 har stor. De tre sistnämnda byggnaderna äro bland de vackraste gotiska skolbyggnader i Amerika. Flertalet byggnader är gåfvor. I Nassau hall satt den kontinentala kongressen 16 juni-4 nov. 1783, och där mottog Washington nationens tack för hans lyckliga ledning af revolutionen. En sjö för rodd-täflingar (5 km. lång) har på Andrew Carnegies bekostnad bildats genom uppdämning af ett vattendrag, Millstone river, som rinner förbi universitetet. Dettas tillgångar uppgingo 1909 till 4,749,482 doll. Ett par egendomligheter för detta universitet äro dess system af studentstyrelse, mest utveckladt i ett hederssystem vid examina och skriftliga prof, i det hvarje student ger ett skriftligt löfte att ej använda fusk, hvarigenom bevakningen kan inskränkas (öfverträdelse häraf behandlas af en studentkommitté), och dess preceptor-system, som infördes 1905 af anstaltens dåvarande rektor (numera presidenten Woodrow Wilson), enligt hvilket äldre studenter ha konferenser i bestämda ämnen med ett antal yngre. - IP. ligger ock