- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
281-282

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Printz, Johan - Printzen, Marquard Ludwig van - Printzensköld, Johan P. - Printzensköld, Karl P. - Printzsköld, Otto Hack Roland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

281 Printzen-Printzsköld 282 Efter dess upplösning tjänade han i österrikiska armén, därefter vid ett braunschweigskt regemente och vid danske öfversten Kantzaus regemente i Frankrike. 1625 återkom han till fäderneslandet, följde Gustaf Adolf i hans polska krig och deltog därpå i Trettioåriga kriget, hvarunder han avancerade till ryttmä-stare vid Österbottens regemente (1630) och öfverstelöjtnant vid Västgöta ryttare (1638), blef fången hos de kejserlige, men lösköpte sig själf. Då staden Chemnitz i april 1640 inneslöts af de kejserlige, försvarade han staden tappert, men måste efter några dagar kapitulera. Utan general Baners pass återvände han till Stockholm, blef där arresterad i juli 1640 och jämväl anklagad för att ha uppgifvit Chemnitz. I febr. 1641 frikändes han för denna anklagelse, men riksrådet, som skulle granska och stadfästa domen, dömde honom från tjänsten, därför att han utan Baners tillstånd lämnat Tyskland. Upphöjd i adligt stånd 1642, utnämndes han i aug. s. å. till guvernör i Nya Sverige, dit han anlände i febr. 1643 och där han stannade till i okt. 1653. (Om hans förvaltning af denna koloni se Nya Sverige.) Efter hemkomsten utnämndes han till öfverste, 1657 till kommendant på Jönköpings slott och 1658 till landshöfding i samma län. Jfr A. Johnson, "J. P., Nya Sveriges guvernör 1643-1653" (i "Prärie-blomman", 1912). (S. E. B-g.) Printzen, Marquard Ludwig von, friherre, tysk diplomat, ämbetsman, f. 1675, d. 1725, var 1698-1701 preussisk envoyé i Ryssland, med undantag af en beskickning till Kassel under en kortare tid 1699-1700, och blef 1705 verkligt ge-heime-, stats- och krigsråd. 1705-07 skickades han fyra gånger till svenska högkvarteret i Polen och Sachsen att arbeta för bl. a. en allians mellan Sverige, Preussen och Kur-Braunschweig till protestanternas skydd samt för att utverka åt Preussen Elbing, Ermeland m. m. Alliansen kom ej till stånd, men Preussen erkände Karl XILs skydds-ling Stanislaus Leszczynski som konung i Polen, och Karl XII erkände Preussens rätt till Elbing. Se E. Carlson, "Sverige och Preussen 1701-1709" (i "Eist. bibliotek", VII, 1880). P., som sedermera beklädde en mängd olika ämbeten inom den högsta förvaltningen, var därjämte öfverhofmarskalk (1712) och kabinettsminister (1713). J- Th. W. Printzensköld. 1. J o h a n P. (skref sig P r i n t-zenskiölldh), krigare, var son till prästmannen Jakob Printz och adlades 1645 till lön för bragder i Trettioåriga kriget. Efter freden befordrades han till öfverste och utnämndes 28 mars 1658 till guvernör på det nyvunna Bornholm, dit han med en liten truppstyrka anlände 29 april s. å. Den stränghet, hvarmed svenska väldet utöfvades på ön och särskildt de utskrifningar af krigsfolk P. på svenska regeringens befallning företog, väckte mot honom ett hat, som underblåstes från Köpen- hamn efter krigets återupptagande. P. begärde i bref till konungen förgäfves truppförstärkningar, och när han begifvit sig till Rönne för att söka påskynda förstärkningarnas ankomst från Ystad, blef han i Rönne 8 dec. s. å. af några sammansvurna öfverfallen i den ene borgmästarens hus samt därefter skjuten ute på gatan af en bland de sam-mansvurne, borgaren Villum Clausen. Att ett allmänt blodbad skulle ha anställts på svenskarna på ön, har uppvisats vara en senare uppfinning af folkfantasien. Den långt efter tilldragelsen diktade, 148 vers starka "Printzensköldsvisan", som förhärligar bornholmarnas gärning och upptecknades af J. C. Urne, amtman på Bornholm 1740-78, saknar allt historiskt värde. P:s bref från Bornholm till generalguvernören i Skåne, G. 0. Stenbock, äro tryckta i "Samlingar till Skånes historia" (1871), några andra i "Skand. handlingar", del 39 (1858). Jfr L. Berger, "Den svenske guvernören P:s mord och upproret på Bornholm 1658" (i "Hist. tidskr." 1888). 2. K a r l P., ättling i 5:e led till P. l, politiker, f. l mars 1796 på Hellby, Värmland, d. 10 dec. 1866 på sin egendom Körunda i Södertörn, blef student i Uppsala 1810 och aflade där kansliexamen 1816 och hofrättsexamen 1817. Efter tjänstgöring i åtskilliga ämbetsverk utnämndes P. 1829 till protokollssekreterare i K. M:ts kansli, blef 1834 vice och 1835 ord. advokatfiskal i Kammarrätten, på hvilken post han bl. a. väckte uppmärksamhet som aktör i ett på sin tid ryktbart tullbalansmål. Tillika gjorde sig P. känd som en af den konservativa riddarhusmajoritetens mest framträdande kämpar. 1843 kallad till t. f. landshöfding i Jämtlands län, återkallades han från denna post redan i sept. 1844, sedan han vid riksdagen s. å. ställt sig i af gjord opposition mot den efter Oskar I:s tronbestigning tillsatta, mera liberala regeringen. Af sitt stånd kallades han att 1845-57 vara fullmäktig i Riksgäldskontoret och 1857-60 i Riksbanken. Utnämnd 1857 till kammarrättsråd, tog han 1864 afsked ur statens tjänst. P., som vid flera riksdagar var ordförande i expeditionsutskottet, var en af representationsreformens mest lidelsefulla motståndare och gjorde under decemberdagarna 1865 de häftigaste personliga anfall mot Louis de Geer. 1. (V. S-g.) 2. V. M. Printzsköld, Otto Hack Roland, hofman, ämbetsman, f. 18 okt. 1846 i Kalmar, blef student i Uppsala 1863, filos, kandidat 1868 och filos, doktor 1869 samt aflade kansliexamen 1871. Efter två års tjänstgöring i Statistiska centralbyrån befordrades han till aktuarie 1877 och förste aktuarie 1879 samt blef byråchef i Generalpoststyrelsen 1884. Utnämnd till landshöfding i Södermanlands län 1889, innehade han denna befattning till 1894, då han återgick till sin redan 1871 som kammar-junkare började hoftjänstgöring och blef chef för konungens hofförvaltning, hvilken befattning han ännu bekläder. Dessförinnan hade han blifvit kammarherre hos drottningen 1876, handsekreterare hos konungen 1880 samt kabinettskammarherre 1887. Han har varit dåv. drottningen och flera af den öfriga kungliga familjen följaktig vid deras utländska resor, bl. a. vid dåvarande kronprinsens långvariga resa 1878-79 och prins Eugens resa i Tyskland och Frankrike 1887, samt var befull-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free