samt ammoniumkarbonat och destilleradt vatten så mycket, som erfordras. Preparatet utgöres af en klar, i början ljusgul, senare något mörknande vätska med vidbränd lukt och neutral eller svagt sur reaktion. Prinsens droppar nyttjas som upplifvande, svettdrifvande och krampstillande medel mot anfall af konvulsioner hos hysteriska individer och hos barn äfvensom mot reumatism, gikt, akuta exantem (mässling, scharlakansfeber o. d.). Dosen för vuxna är 20--40 droppar, för barn 3--15 droppar efter åldern. O. T. S. (C. G. S.) Prinsens gula droppar, farm. Se Prinsens droppar. Prinsens palæ. Se Köpenhamn, sp. 656 o. pl. III. Prinsep, Valentine, engelsk målare, f. 1838 i Calcutta, d. 1904, studerade i London, Paris och Rom, bosatte sig sedan i London. Han utförde taflor, berömda för känsla och behag: Bianca Capello söker förgifta kardinal de’Medici, Mirjam och Mose som barn, Bakchos och Ariadne, Kleopatras död, Evas uppvaknande, På återseende (Kunsthalle i Hamburg) samt Kejsardömet proklameras i Indien (1880). P. skref romaner, dramer och reseskildringar, bl. a. Imperial India (1879). (G--g N.) Prinsesedler var i Norge den allmänna benämningen på de af prins Kristian Fredrik i jan. 1814 utfärdade penningsedlarna. De ofonderade sedlarna, som gingo till ett nominellt belopp af 3 1/2 mill. riksbanksdaler, bidrogo blott att förvärra ställningen och öka den rådande förvirringen i landets finanser. K. V. H. Prinsessa (fr. princesse}. Se Prins. Prinsessan i den sofvande skogen, en på många håll spridd saga om en skön konungadotter (ty. Dornröschen), som stack sig på spinnrockstenen och jämte hela sin faders hof föll i hundraårig slummer, under hvilken slottet kring- och öfverväxtes af törnrosbuskar. En ung prins tränger slutligen igenom snåren, väcker prinsessan och de öfriga sofvande och blir hennes make. Prinsesskorn, landtbr. Se Korn, sp. 1055. Prins Georgs land. Se Frans Josefs land. Prins Gustafs öga, bot. Se Nemophila. Prins Karls kyrka (eg. Storamiralen Prins Karls kyrka). Se Loftahammar. Prins Karls uppfostringsinrättning för fattiga barn, på Gålön (Österhaninge socken af Stockholms län), har till ändamål att emottaga och uppfostra fattiga och värnlösa barn från Stockholms stad. För sin tillvaro och utveckling har stiftelsen hufvudsakligen att tacka den enskilda välgörenheten. På underståthållaren O. af Wannqvists och pastor primarius J. O. Wallins uppmaning (1830) insamlades i hufvudstaden ansenliga bidrag till "en inrättning för uppfostran och lärdom åt sådana barn, som hafva ovärdiga eller inga föräldrar och äro vid de år, då deras själsanlag vanligen få sin rigtning för lifstiden". Inrättningen öppnades 1832 för 26 barn. Sedermera ökades år för år skyddslingarnas antal, ända till 100 och därutöfver. Utom årliga bidrag af Allmänna barnhusets direktion, fattigvårdsstyrelserna inom församlingarna m. fi. erhöll stiftelsen tid efter annan rikliga donationer i penningar eller fastigheter, bl. a. egendomarna n:r 5 i kvarteret Hästen vid Tjärhofsgatan (1837) samt n:r 16 och 17 i kv. Suggan vid Volmar-Yxkullsgatan (1843). Inom den förra fastigheten inrättades 1840 Förbättringsajdelningen för vanartade och vilseförda gossar, och inom den senare kunde 1847 den ursprungliga anstalten, Afdelningen för fattiga vanvårdade barn af båda könen, slutligen inrymmas och ordnas. Men oaktadt alla ansträngningar visade det sig snart, att stiftelsens tillgångar icke förmådde betäcka dess årliga utgifter, hvarför afdelningen vid Tjärhofsgatan 1851 öfverlämnades till Stadsnämnden, och samtidigt vidtogos vissa förändringar inom afdelningen vid Volmar-Yxkullsgatan, dock utan att frångå dess syfte "att upptaga, herbergera och försörja särdeles fattiga vanvårdade barn inom hufvudstaden öfver 7 års ålder, och att hos dessa inplanta gudsfruktan, dygd, flit och ordentlighet jämte bibringande af för arbets- och tjenstehjonsklassen gagneliga elementarkunskaper, öfning och färdighet i hvarjehanda slöjder samt vana till nyttig sysselsättning, lämpad efter barnens olika ålder och kön". Emellertid befanns det, att uppfostringsanstalten, till en viss grad därför, att den var förlagd i hufvudstaden, icke motsvarade de förhoppningar, som ställts på densamma. I tanke att dessa skulle lättare förverkligas genom utbyte för barnen af kasernsystemet i staden mot familjelifvet på landet försåldes fastigheten vid Volmar-Yxkullsgatan och inköptes egendomen Stegsholm på Gålön med därpå befintliga gårdar och torp samt omkr. 600 tunnland inegor (1860). Större delen af egendomen afsöndrades i smärre gårdar och sattes i skick att på arrende utlämnas till godkända hjonelag af allmogeklassen, hvilka skulle på vissa villkor bli fosterföräldrar för anstaltens skyddslingar. Sedan 1861, då utflyttningen från Stockholm egde rum, ha årligen 70 à 80 gossar och flickor varit anförtrodda åt egendomens arrendatorer. Utom de dagliga sysselsättningarna, som barnen utföra i hemmen, deltaga de med sina fosterföräldrar i jordbruket eller andra yrken. Dessutom erhålla de vid inrättningens arbetsskola ledning i hand- och slöjdarbeten samt vid läseskolan undervisning i folkskolans läroämnen och musik, hvarjämte för flickorna finns anordnad skolkökskurs. Vid 1913 års slut voro 66 gossar och 17 flickor intagna i anstalten. - Stiftelsens angelägenheter vårdas af en öfverstyrelse, bestående af 40 principaler, med säte i Stockholm, samt en styrelse, sammansatt af 4 själfskrifna och 12 af öfversty-relsen valda ledamöter. För 1913 utgjorde inkomsterna 44,435 kr. och utgifterna 39,140 kr. samt kapitalbehållningen 593,081 kr. Bland årliga understöd uppbär stiftelsen 4,000 kr. af Stockholms stads drätselnämnd och 750 kr. af dess fattigvårdsnämnd. J.M-r.* Prins Oskars land. Se Oskars land 2. Prins Patrick, en af Parryöarna (se d. o.). Prinsterer. Se Groen van Prinsterer. Prinsöarna. Se Demonesoi. Printz, Johan, krigare, ämbetsman, f. 20 juli 1592 i Bottnaryds prästgård, Småland, d. 3 mars 1663, studerade teologi vid universiteten i Rostock och Greifswald och fick af Gustaf II Adolf ett understöd för att besöka utländska högskolor, men blef i Schwaben jämte några kamrater öfverfallen af en skara krigsfolk och tvungen att medfölja till Italien, där han instacks i ett värfvadt regemente.