Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Propeller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Fig. 23. Nutida propellerform, vanlig typ. |
 |
Fig. 24. Nutida propellerform, bogserartyp. |
 |
Fig. 25. Nutida propellerform, turbinfartygstyp. |
 |
Fig. 26. Nutida propellerform, Niki-propeller. |
 |
Fig. 27. Bevis’ propeller med rörliga blad. |
1 o. 23–26) eller framställda hvart för sig (fig. 19,
21, 22 o. 27). Detta senare förekommer dels vid
mycket stora propellrar, där bladen orörligt
fastbultas vid nafvet (fig. 19 o. 21), dels vid
sådana oftast små propellrar, där bladen önskas
rörliga (fig. 27). Hvarje blad utgör en del af hvar
sin skrufgänga. Tryckytan är den af bladets ytor,
som är vänd motsatt mot den riktning, i hvilken
fartyget rör sig. Man skiljer mellan högergängade
och vänstergängade propellrar; ser man, liggande
parallellt med axeln, utifrån på ett propellerblad,
så är propellern högergängad, om bladets kant höjer
sig från vänster till höger, i motsatt fall är den
vänstergängad (fig. 11, prop. A är högergängad och B
vänstergängad). – Om en högergängad propeller roterar
i vatten medsols, sträfvar den att aflägsna sig i
axelns riktning från iakttagaren; vrides den motsols,
sträfvar den att närma sig. Vid en vänstergängad
propeller bli förhållandena motsatta. Denna egenskap
användes för att vid propellerfartyg förändra
rörelsen, "framåt" eller "back". Vid fartyg utrustade
med omkastbara maskiner (hvilkas rotationsriktning
kan omkastas) sker förändringen från framåt till back
genom förändring af maskinens och sålunda propellerns
rotationsriktning. Vid fartyg med ej omkastbara
motorer, där ej särskild omkastningsanordning
anbringats för propelleraxeln, sker denna öfvergång
genom att göra propellerbladen A (fig. 27) vridbara
i nafvet (D), så att genom dessas vridning propellern
från att vara t. ex. högergängad blir vänstergängad,
hvarvid med bibehållen rotationsriktning fås ändrad
rörelseriktning hos fartyget. Vridningen sker medelst
en i nafvet D befintlig mekanism C, manövrerad genom
en i den ihåliga axeln apterad stång B. Anordningen
förekommer under flera patent: Bevis, Meissner m. fl.,
och användes nu
mest på mindre motorbåtar. Ursprungligen
framkommo de rörliga propellerbladen för att
vid äldre ångfartyg, som samtidigt användes för
segling, t. ex. ångfregatter m. fl., därvid minska
motståndet af propellern genom att vrida bladen i
långskeppsriktningen. För samma ändamål inbyggdes i
äldre fartyg en propellerbrunn (fig. 14; se Brunn,
skpsb.) midt öfver propellern. Denna, som då hade
orörliga blad, var apterad i en ram, hvilket allt
vid segling hissades upp ofvanför vattenytan i
propellerbrunnen. Rörliga blad användas fortfarande
vid segelyachter med auxiliärmotor.
Propellrar framställas genom gjutning af järn,
stål eller af specialbronser. Propellern fästes på
propelleraxeln (A, fig. 1), som för detta ändamål
vanligen inpassas koniskt i nafvet B och gängas
i ytterändan för anbringandet af propellermuttern,
C. Propellern hindras att vrida sig på axeln genom en
eller flera i nafvet och axeln infällda längsgående
kilar, D. Propelleraxeln kopplas i fartyget till
mellanaxeln (en eller flera efter hvarandra),
i sin tur förbunden med den drifvande maskinens
axel. Propellrar äro vanligen placerade i fartygets
akter. Vid färjor och isbrytare förekommer propeller
i fartygets båda ändar. Beroende på den önskade
farten m. m. användas 1, 2, 3 eller 4 propellrar
med hvar sin axeL Fartyg med turbinmaskineri ha
vanligen flera axlar, ofta med flera propellrar efter
hvarandra på samma axel. När en propeller användes,
placeras denna i fartygets medellinje, vanligen i en
urtagning i akterskeppet, propelleröppningen (fig. 12
o. 14), belägen omedelbart för om roderstäfven och
akter om propellerstäfven samt på underkant ofta
begränsad af skäddan. Vid flera propellrar sättas
dessa symmetriskt, i och på ömse sidor om fartygets
medellinje. Propelleraxeln uppbäres i sin yttre del
af propellerhylsan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0206.html