455 Prudnik-Prunus 456 mjuk atmosfär. "En lätt och drömmande poetisk fantasi tar sig i hans kompositioner form i behagfulla linjer, som låta åskådaren minnas rokokons grace, förenad med något af antika kaméers linjeskönhet" (Goncourt). P. är full af själ, ömhet och förfinad känsla, han är "charmeur" och äfven kolorist. En målning sådan som den flyende mördaren öfverraskar genom färgens breda behandling, monumentala enkelhet, lugna harmoni. Prinsessan Elises porträtt förebådar nästan Manet i sin ljusa gråa ton. Oförsiktig användning af fernissor har orsakat, att skuggorna i flera af P:s målningar svartnat i betänklig grad. Hans teckningar - fantasi-kompositioner, ornamentala utkast och framför allt hans studier efter kvinnlig modell - ge hans temperamentsfulla konst mest omedelbart, själfullt och formkänsligt. Den yppersta samlingen finns i Mu-sée Condé i Chantilly, utmärkta äfven i Louvre. - Jfr Ch. Clement, "P., sa vie, ses 03uvres et sa correspondance" (1872), E. och J. de Goncourt, "L'art au XVIILs siécle" (1873), E. de Goncourt, "Catalogue raisonné de 1'ceuvre peint, dessiné et gravé de P." (1876), monografier af Clement (1880), R. Gauthiez (1886), E. Bricon (1907) och A. Forest (1913). G-g N. Prudnik, po. Se Neustadt 2. Prume [pry'm], F r a n 9 o i s Hubert, belgisk violinvirtuos, f. 1816 i Stavelot, d. där 1849, var elev vid konservatoriet i Liége, sedermera vid konservatoriet i Paris med Habeneck till lärare, blef 1833 professor i violinspel vid förstnämnda konservatorium och gjorde efter 1839 framgångsrika konsertresor, hvarunder han också besökte Stockholm åren 1840 och 1845 (ej att förblanda med hans brorson F. G. Prume, som konserterade i Stockholm 1863). Bland P:s kompositioner må nämnas den på sin tid allbekanta Mélancolie (för violin och orkester) samt etyder och konsert-stycken. Prune-coton [prynkåtå7], bot. Se Chrysoba-1 a n us. Prune'lla, bot. Se Br un el l a. Pruneller 1. Bruneller (fr. prunelle, dim. af prune, lat. pru'num, plommon), bot. Se P l o inni o n och Prunus. Prunoideee, bot. SeRosacese. Pruntrut, stad i Schweiz. Se Porrentruy. Prunus L., bot., ett släkte af öfver 150 träd eller buskar, hörande till fam. Rosacece, underfam. Prunoideee, med bladen hela, stående i spiral, och de hvita blommorna ensamma eller i flock eller klase. Blomfodret är vidgadt klocklikt, 5-flikigt, blomkronan rosartad af 5 fria kronblad. Frukten är en stenfrukt, som har vanligen mycket saftigt . kött och en nästan klotrund eller platt-tryckt, slät eller nätlikt gropig sten. Släktet delas i följande undersläkten: Prunophora (Armeniaca) med i knoppen inrullade blad (P. armeniaca, P. insititia, P. domestica, P. spinosa], Amygdalus (Persica) med i knoppen hopvikta blad (liksom hos de följande Fig. l. Blommande gren samt ( i l/2 nät. stort.) frukter af sötkörsbiirstrUdet (Prunus avium*). Fig, 2. Grenstycken med blommor och (i 2/3 nät. storl.) frukt af aprikosträdet (Prunus arme daca).