513 Psykiatri-Psykograf 514 Psykiatri (af grek. psyché, själ, och iatrara, läkning, kur), läran om sinnessjukdomarna och deras botande. Se Sinnessjukdomar. - P s y-k i a't e r, läkare, som egnar sig åt studiet och botandet af sinnessjukdomar. - P s y k i art r i s k, som hör till psykiatrien. Psykisk (af grek. psychiko's, af psyché, själ), själslig, själisk. Möts. fysisk, kroppslig. - Psykiska atomer kallar Miinsterberg de enkla elementen i själslifvet. - Psykisk energi, förmågan att utföra psykiskt arbete. - Psykisk forskning. Se d. o. - Psykisk funktion. Se Funktion 3. - Psykisk kausalitet, orsakssammanhanget inom själslifvet, antages af Wundt m. fl., förnekas af Bain, Ribot, Miinsterberg m. fl. - Psykisk kemism kallar Wundt med ett bildligt uttryck det sätt, hvarpå genom en sammansmältning af de omedelbara synintrycken och de rörelsesensationer, som äro förbundna med ögats inriktande, rumsuppfattningen uppstår. Liksom vid en kemisk förening uppstår därvid något kvalitativt nytt i förhållande till de sensationselement, som förbindas med hvarandra. S-e. Psykisk chock, en genom vissa upplefvelser af plötslig och våldsamt öfverraskande art åstadkommen skadlig återverkan på själslifvet, som antingen verkar mera akut förlamande eller som en kvarstående anledning till oro, grubbel och sorg. Jfr Förryckthet, Hysteri och Process-vansinne. G-s. Psykisk forskning (eng. psychical research), den gren af psykologien, som söker konstatera och vetenskapligt förklara sådana fenomen inom själslifvet, hvilka för den hvardagliga uppfattningen te sig som underbara, såsom telepati, kristallskådning, andeuppenbarelser, varsel, clairvoyance, sanndrömmar m. m. Vetenskapliga metoder ha tillämpats på detta område framför allt af det engelska "So-ciety for psychical research", som stiftades 1882 och sedan funnit efterföljare i flera andra länder. Inom hit hörande litteratur intaga det nämnda engelska sällskapets "Proceedings" en framstående plats. För öfrigt kan hänvisas till följande märkligare arbeten på området: Gurney, Myers och Podmore, "Phantasms of the living" (1886), Pod-more, "Apparitions and thought transference" (1894) och "Studies in psychical research" (1879), Mason, "Telepathy and the subliminal self" (1897), Ermacora, "La telepatia" (1898), Lang, "The making of religion" (s. å.), Flournoy, "Des indes å la planéte Mars" (1900), Myers, "Human personality and its survival of bodily death" (1902), A. Lehmann, "Övertro og trolddom" (4 bd, 1893 -96). I Sverige har 1911 bildats ett sällskap med liknande syfte som det nämnda engelska under namnet "Institutet för psykologisk forskning i Uppsala", hvilket utger sina meddelanden som bilagor till tidskriften "Psyke". S-e. Psyko-analys, med. Se Psykoterapi. Psykofil (af grek. psyché, eg. fjäril, och fi'los, vän), bot., säges om en växt, hvars blommor äro tillpassade till pollination genom dagfjärilar, t. ex. Dianthus. Honungen ligger hos dessa blommor på bottnen af ett långt rör. G. L-m. Psykofysik (af grek. psyché, själ, och fy'sis, natur), psyk., kallade Fechner (se d. o.) en mellan Tryckt den 6/4 15 fysiologi och psykologi stående gränsvetenskap, som har till uppgift att på experimentell väg undersöka de lagbundna förhållandena mellan själ och kropp. Särskildt undersökte han förhållandet mellan intensiteten af sinnesintrycken och den motsvarande intensiteten hos den därigenom uppkomna sensationen. För detta förhållande uppställde han den lag, som han efter sin lärare kallade "Weberska lagen", men som sedan vanligen kallats "We-ber-Fechnerska lagen". De problem, till hvilka Fechner gaf uppslag genom sitt arbete "Ele-mente der psychophysik" (2 bd, 1860; 2:a uppl. 1889, 1907), ha sedan bearbetats af flera andra forskare, och speciella metoder ha för området i fråga utvecklats. I allmänhet betraktas psyko-fysiken numera ej som en själfständig vetenskap, utan som en hjälpdisciplin för psykologien och fysiologien. Af den synnerligen omfattande hithörande litteraturen må här nämnas G. E. Muller, "Zur grundlegung der psykophysik" (1878), J. Delboeuf, "Elements de psychophysique géné-rale et spéciale" (1883) och "Examen critique de la loi psychophysique, sa base et sa significa-tion" (1883), G. F. Lipps, "Grundriss der psychophysik" (1899), och Foucault, "La psychophysique" (1901). S-e. Psykofysisk (se Psykofysik), som på en gång tillhör själslifvet och det kroppsliga. - P s y-kofysiska dispositioner, anlag och minnesdispositioner, som på en gång ha vissa kroppsliga och vissa själsartade förutsättningar. - P s y k o-fysiska metoder. Se Psykofysik. - Psykofysisk parallellism. Se Parallellteorien 3. S-e. Psykogen (af grek. psyché, själ, och ge'nesis, ursprung), med., dets. som hysterisk (se Hysteri). Psykognostik (af grek. psyché, själ, och gnösis, vetande), praktisk människokännedom, grundad på en intuitiv, konkret uppfattning af personligheten, till skillnad från den vetenskapliga psykologien med dess abstrakta och generaliserande uppfattning. Ett sådant uppfattningssätt begagna vi alla i beröringen med andra i hvardagslifvet, och det är särskildt oumbärligt t. ex. för läraren vid hans undervisande och uppfostrande verksamhet, för själasörjaren, som måste förstå de personer, som han skall vårda, och för rannsakningsdomaren, när denne skall söka ställa förhöret efter den anklagades individualitet. Förmågan af en sådan människokännedom kan naturligen ej förvärfvas genom psykologiska studier, utan grundar sig på medfödda anlag och förvärf vad erfarenhet. Men liksom vid läkarens diagnos af sjukdomar hans intuition skarpes genom medicinska kunskaper, så kan också vetenskaplig psykologisk bildning väsentligen höja den psykognostiska skickligheten. S-e. Psykograf (af grek. psyché, själ, och gra'féin, skrifva) 1. Planchette, en apparat, som af spiritister användes för att erhålla "andeskrift". Den består antingen af en liten, lätt skifva på tre låga ben, eller också är skifvan ersatt af galler af ribbor, som genom tappar äro rörliga mot hvarandra på skärningspunkterna. Två af benen äro formade så, att de lätt glida på det bord, på hvilket den lilla apparaten ställes, och det tredje benet är försedt med en blyertspenna. När "mediet" lätt lägger en hand på öfre sidan af apparaten, bringas 22 b. 17