511 Psocus-Psyke 512 denna familj uppges vara kända, af hvilka 37, vanligen blott några få mm. långa, träffats i Sverige. G. A-z. Pso'cus, zool. Se Psocidse. Psoi. Se Minscha. Psophildae, Fältstorkar, zool., bilda en iamilj inom ordningen Gruiformes och fåglarnas klass. Näbben är något kortare än hufvudet, hvälfd, något sammantryckt " från sidorna, med nedböjd spets och genombTuten skiljevägg mellan näsborrarna. Vingarna äro korta och hvälfda, med fjärde pennan längst och långa armpennor; öfverarmen räcker icke bakom höftskålen. Stjärten är kort och döljes af de förlängda öfre stjärttäckarna. Fjädrarna äro mycket stora, på hufvudet och halsen sammetslika, undertill dunartade. Benen äro höga, med långa, framtill och baktill sköld-betäckta tarser. Tårna äro korta och försedda med skarpa, spetsiga och böjda klor. Af f ramtårna äro den yttre och den mellersta förenade vid roten medelst en liten hud; baktån når blott med spetsen marken. Dit hör trumpetfågel-släktet, Psophia, hvars arter äro hemma i Amasonflodens område. Mest bekant är a g a m i {se d. o.). C.R.S.* Psora, grek., med., skabb. Se Psoriasis. Psorälea L., bot., ett släkte af öfver 100 örter eller buskar, förekommande i synnerhet i Syd-Afrika och hörande till fam. Leguminosce, underfam. Papilionatce. Bladen äro 3-mångfingrade eller parbladiga, med helbräddade eller tandade, punkterade småblad. De blå, ljusröda eller hvita blommorna sitta i klasar, hufvud eller ax. Ståndarna äro diadelfiska eller mer eller mindre mona-delfiska. Baljan är äggformig, enfröig och öppnar sig ej. P. bituminosa (Medelhafsområdet), asfalt-k l ö f v e r, användes förr mot frossa m. m. P. esculenta (Nord-Amerika) har ätbara rotknölar, bladen af ett par på Syd-Amerikas västkust och på Anderna växande arter användas i hemländerna som te, och de aromatiska baljorna af P. corylifolia (Ostindien) ha användning i parfymerier. G. L-m. Psoriasis, grek., med., en allmänt förekommande, kronisk, recidiverande hudsjukdom, som kännetecknas af torra, hvita, glänsande fjäll, hvilka förekomma lagrade på små, spridda punkter eller större, skifformiga, välbegränsade fläckar på huden. Aflossas fjällen, kommer en rödglänsande, lätt blödande yta till synes. Sjukdomens vanligaste säte är den hårbevuxna delen af hufvudet samt armarnas och benens sträcksidor, men den kan förekomma öfverallt på huden; ibland finnes en enda fläck, ibland är hela kroppen öfversållad af större eller mindre härdar. Sjukdomen verkar därigenom vanställande, men medför vanligen inga andra obehag och inverkar ej på allmänna hälsotillståndet. Utslaget kan någon gång försvinna af sig själft, eljest borttages det genom utvärtes behandling med bad, tjära, krysarobin och liknande medel eller invärtes med arsenik. Äfven dietkurer ha försökts, och särskildt vegetarisk diet har någon gång - ej alltid - visat sig välgörande. Borttagandet af ett psoriasisutslag fordrar dock vanligen flera månaders behandling, och intet sätt är kändt att hindra recidiven, som sällan utebli. Utslaget är ej smittsamt, men dess orsaker äro ej bekanta. Namnet psoriasis förekommer redan i Hippokrates' och Galenos' skrifter och betecknade hvarjehanda fjällande utslag, och ännu i dag finner man det någon gång användt att beteckna utslag, som ej har med den ofvan omtalade sjukdomen att göra, t. ex. P. palmaris et plantaris, ett syfilitiskt fjällande utslag inuti händerna och på fotsulorna, och P. orts (se Leucoplacia 0 r i s). L- Mbg. Psychagögos, grek. myt., själsledsagare. Se Hermes, sp. 526. Psyche (grek., lat. Psyche, eg. andedräkt). 1. 1 den grekiska mytologien personifikationen af människosjälen, framställdes i grekernas bildande konst ofta under gestalten af en fjäril eller en ung flicka med fjärilsvingar. Om den af Appulejus m. fl. behandlade sagan om Eros (Amor) och P. se Psyche bedjande om försköning från kvalen. Antik staty i Kapitolinska museet, Kom. Eros och vidstående fig. Jfr Kohde, "P." (3:e uppl. 1903). - 2. Astron., en af småplaneterna. - 3. Zool. Se Säckfjärilar. 1. A. M. A.* Psy7chidse, zool. Se Säckfjärilar. Psycho'da, zool. Se Fjärilsmyggor. Psycho7did8e, zool. Se Fjärilsmyggor. Psychopormpos, grek. myt., själsledsagare. Se Hermes, sp. 526. Psycho^ria, farm. med. Se K r ä k r o t, sp. 156. Psykasteni (af grek. psyche, själ, och asteni, se d. o.), med., term, hvarmed åsyftas de former af neurasteni, som hufvudsakligen beröra själs-lifvet och centra för de psykiska funktionerna. Symtomen äro, som namnet anger, följaktligen af psykisk art, och deras allmänna karaktär är en funktionell svaghet hos det centrala nervsystemet (hjärnbarken), yttrande sig i rubbningar inom viljelifvets och föreställningslifvets områden, hvarvid äfven en bristande jämvikt inom känslorna kan komma till synes. En vanlig form af psykasteniska rubbningar äro de s. k. tvångstankarna. Jfr Neurasteni. Cr-s. Psyke (grek. Psyche). 1. Själ, själslif. - 2. Tidskrift för psykologisk forskning, som 1906 uppsattes af S. Alrutz (se A l r u t z 2) och utkommer med 5 häften om året. .,.-*««,_-,_