583 Pulteney town-Puman 584 Pelham. Däremot anförtroddes honom 1746 uppdraget att bilda ministär, men då misslyckades han fullständigt, och sedan försvann han alldeles från det politiska lifvets förgrund. P. var en god talare, men skydde allt ansträngande arbete och lät sig i politiken alltför mycket ledas af rent personliga hänsyn. Om hans förhållande till Walpole se närmare J. Morley, "Walpole" (1889). V. S-g. Pulteney town [pa'ltni tau'n]. Se W i c k. Pultost. Se Ost. Pultron (fr. poltron, af it. poltrone), feg stackare, räddhågad människa, mes, "kruka", "hare". Pultusk, stad i ryska Polen, guv. Lomza, vid floden Narev. 15,878 inv. (1897). Vid P. segrade svenskarna under konung Karl XII 21 april (g. st.) 1703 öfver en sachsisk armé under fältmarskalken Steinau. I dec. 1806 utkämpades vid P. en oafgjord strid mellan en del af franska armén under marskalk Lannes och ryska armén under general Bennigsen, efter hvilken strid ryssarna drogo sig tillbaka. C. O. N.* Pulu. Se Penghawar djambi. Pulver (af lat. pu'lvis, stoft, damm), farm., hvarje ämne, som genom krossning, malning, stötning och siktning är fördeladt i så fina korn eller smådelar, som det är möjligt åstadkomma genom mekaniska hjälpmedel. Inom farmacien skiljer man mellan enkla pulver (pu'lveres si'mplices), som uppkomma genom fin fördelning (pulverisering) af ett enda ämne, och sammansatta pulver (p. compo'siti), som äro blandningar af flera enkla pulver. Pulverformen af ett läkemedel medför den fördelen, att de verksamma beståndsdelarna ur det fint fördelade ämnet i allmänhet lätt kunna lösas af digestionsvätskorna och upptas i organismen. Man intar pulver antingen utrördt med vatten eller, ifall man vill undvika att känna dess smak, inlagdt i kapslar af oblat eller lim eller ock bragt till form af kakor (tabletter). O. T. S. (C. G. S.) Pulverisatör kallas en apparat (för allmänheten mest bekant under namnen eau-de-cologne-dusch och rafraichisseur), som består af två glas- eller metallrör med fina mynningar, ställda nära hvarandra (det ena vågrätt, det andra lodrätt) och i rät vinkel noggrant sammanpassade så, att en ur det vågräta rörets mynning framdrifven ström af luft eller ånga stryker omedelbart öfver mynningen af det lodrätt ställda röret. Härigenom uppstår i detta sistnämnda en "aspiration", sugning, i det att luftpartiklar oupphörligt föras bort ur detta rör med den öfver mynningen strykande strömmen från det vågräta röret. Det uppkommer sålunda en luftförtunning i det lodräta röret, hvarför, om detta rör ställes med nedre ändan i en vätska (en medikamentös lösning e. d.), denna stiger upp i röret och, då den kommer till mynningen, partikel för partikel sönderblåses af den tätt förbistrykande strömmen af luft eller ånga till ytterst fina, stoftlika blåsor, hvilka i allmänhet kunna utan svårighet inandas med luften vid inspirationen i lungorna. Genom en dylik apparat möjliggöras vätskors s. k. pulverisering och deras inandning i sådant fint fördeladt tillstånd (inhalation). Äfven oljor kunna sålunda pulveriseras. - En pulverisatör är äfven den apparat, som af engelsmännen kallas spray (eg. "stänk") och som bl. a. nyttjas vid kirurgiska operationer till att kring patienten, operatören och hans assistenter sprida en lösning af karbolsyra o. d. för att desinfektera luften eller döda i den befintliga patogena bakterier. - Med pulverisatör förstås äfven en maskin för pulverisering af hårdgods. Jfr Krossverk. O. T. S.* Pulverisera (se Pulver), bringa till pulverform, finmala, finstöta, finrifva o. s. v. Pulvinaria, zool. Se S k ö l d l ö s s. Pulvinaria medicata. Se Kryddpåsar. Pu'lvis, lat., farm. med., pulver, är den farmaceutiska benämningen på många farmaceutiska preparat, t. ex. P. adspersorius (se Ströpulver), P. aero'phorus (se F r ä s p u l v e r), P. dentifricius (se T a n d p u l v e r), P. Doveri (se D o v e r s p u 1 v e r och Opiumpreparat), P. efferve'scens, P. efferve'scens compo'situs (se Fräspulver), P. glycyrrhi'zce compo'situs (se Senna), P. gummosus, P. gummosus stibiatus (se G u m m i p u 1 ver), P. haemostaticus Bonafoux (se K o l o f o n i u m), P. Ipecacuanhae opiatus (se Dovers pulver), P. magnesiae aromaticus, P. magnesiae compo'situs (se F ä n k å l, M a g n e s i a 2 och Roséns ammpulver), P. magnesiae cum Rheo (se Magnesia 2), P. magnesiae tartaricus (se Fräspulver och Magnesia 2), P. pa'trum (se K i n a b a r k), P. nitri oxalicus, P. ni'tri tartaricus, P. nitrosus, P. refringerans Rosensteinii (se Kylande pulver), P. salicylicus cum talco (se S a l i c y l s y r a) och P. Taracanae (se K a c k e r l a c k o r). Pulvis et u'mbra sumus, lat., "stoft och skugga äro vi (människor)", ett uttryck, som är hämtadt ur Horatius' "Odae", IV, 7, v. 16. Puman, Kuguaren 1. Silfverlejonet, Felis concolor, zool., hör till kattfamiljen (Felidae) inom rofdjurens ordning och däggdjurens klass. Kroppens längd uppgår till 1,2 m., höjden öfver manken till 60 cm.; svansen håller 65 cm. Fällen är tät, kort och mjuk; man och svanskvast saknas. Färgen är vanligen mörkt rödgul, mörkast på ryggen, men skiftar mycket. Strupen och öronens insidor äro hvita, de senares utsida svart. Hannen och honan äro lika till färgen, men ungarna ha de öfre kroppsdelarna och lemmarna försedda med mörka fläckar samt svansen med mörka ringar, en färgteckning, som försvinner, när ungen är ett halft år gammal, och som ådagalägger, att pumans förfäder i färgteckningen närmare anslutit sig till det hos öfriga kattdjur vanliga. Puman är utbredd från Brittiska Columbia i n. till Patagonien i s., på somliga trakter allmän, i andra utrotad. Till