större afdelningar, doáb (af do, två, och áb, vatten), d. v. s. trakter mellan två sammanflytande floder, nämligen Sind Sagar mellan Indus och Jhelam, Jech mellan Jhelam och Chenab, Rechna mellan Chenab och Ravi, Bari mellan Ravi och den förenade Bias-Sutlej, Jalandhar mellan Bias och Sutlej. Landet är till större delen en alluvialslätt. Norra delen består af fruktbara, sorgfälligt odlade, till en del äfven skogbärande terrasser och dalar vid foten af Himalaya. På slättlandet är jorden mycket bördig, så långt bevattningen genom de periodiska öfversvämningarna och kanalerna räcker; på andra ställen består den af betesmarker, delvis t. o. m. af torr sand- och stenöken. Mellan Jhelam och Indus samt v. om sistnämnda flod går i öst--västlig riktning en kedja af saltberg (Salt range), som innehålla outtömliga saltlager, hvilka bearbetats i århundraden. Utom salt har P. få mineraliska produkter. Kalksten brytes vid Chenab och på några andra ställen; stora alunlager finnas vid Kalabagh vid Indus och något stenkol i Salt range. Äfven petroleum har anträffats i mindre mängder på åtskilliga ställen. Provinsen är företrädesvis ett jordbruksland, men skördarna äro till följd af ringa nederbörd beroende af de stora och många bevattningskanaler, som anlagts redan af de muhammedanske härskarna och fortfarande anläggas. Enligt officiell uppgift voro 1912 44,330 kvkm. (1/8 af hela prov.) befruktade genom kanaler. Liksom i andra delar af Indien erhåller man i allmänhet två skördar om året. Hvete är hufvudsädet, och däraf, liksom af ris och oljeväxter, är exporten i stigande. Tebusken, tobak, bomull, sockerröret och indigo odlas med framgång. Fruktbarast är slätten ö. om Lahore. Industrien består hufvudsakligen i hemslöjd och räknar blott ett fåtal större fabriker. Bomullsindustrien sysselsätter omkr. 1 mill. arbetare, men den mest blomstrande grenen är ylleindustrien i Amritsar, Gurdaspur m. fl.; äfven bearbetning af trä, järn, guld, silfver och läder; i sidenväfning och i tillverkning af schalar är denna hemslöjd högt utvecklad. De viktigaste handelsstäderna äro Lahore, Amritsar, Multan, Ambala och Delhi. Järnvägarna hade 1912 en längd af 4,215 km. -- Invånarnas antal i det omedelbara området steg 1911 till 19,974,956 och i vasallstaterna till 4,212,794 pers., således inalles till 24.187,750 pers., till följd af pest och hungersnöd en minskning sedan 1901 på nära 567,000 pers. 12,3 mill. äro muhammedaner, 8,7 mill. hinduer och 199,751 kristna. P:s befolkning är mer blandad än någon annan landsdels, helt naturligt, då i regel främmande inkräktare först infallit där. Öfver 5 mill. äro jater (se d. o.); af stor betydelse äro äfven khatri, hvilka ha all handel i sina händer; vidare sikherna, som äro nära 2,9 mill., af hvilka nära 800,000 bo i tributstaterna, m. fl. Det viktigaste språket är punjabi, som talas af 3/4 af befolkningen, därnäst hindustani och hindi, som användas af omkr. 4 mill. Andra språk äro mer eller mindre lokala, såsom jatki, dogri, pasari, pašto, balutsji och sindi. Det officiella språket är hindustani, och på detta utges de flesta böcker och tidningar. -- Förvaltningen ledes af en lieutenant-governor, som residerar i Lahore. 1897 infördes ett lagstiftande råd (legislative council) af 26 medlemmar, 16 utnämnda (däraf 10 officiella), 8 valda och 2 extra ledamöter (experter). Provinsen är delad i 5 divisioner: Delhi, Lahore, Jalandhar, Rawalpindi och Multan, delade på 30 distrikt. De största af vasallstaterna äro Patiala, Bahawalpur, Jind, Nabha, Kapurthala, Mandi, Nahan (Sirmur) och Chamba. För den allmänna säkerheten sörjer en polisstyrka af omkr. 20,000 man, hvarförutom en del af bengaliska armén (omkr. 34,000 man) är förlagd inom provinsen. -- Statsinkomsterna stego 1911--12 till 76,94 mill. rupier, hvaraf 28,97 mill. i grundskatt. -- Undervisningsanstalterna äro dels underhållna af staten, dels privata. Till det förra slaget, som 1911--12 voro 4,493 med inalles 316,167 lärjungar, hörde först ett 1882 i Lahore inrättadt Punjab university, vidare 10 colleges, omkr. 300 sekundära skolor, folkskolor m. m. De enskilda anstalterna voro 2,918 med tillhopa 64,946 lärjungar. Det allmännas utgifter för undervisningen stego till 457,661 pd st. På inhemskt språk utgåfvos 1911 190 tidningar i P. Hufvudstad är Lahore. -- Vid landets öfvergång i engelsk besittning 1849 insattes en särskild styrelse, bestående af 3 personer. 1853 utnämndes en "chief commissioner" som högste styresman, och denne erhöll 1859 rang af viceguvernör, samtidigt med att Delhi skildes från Nordvästprovinserna och förenades med P. J. F. N. Punjabi [pandʃ̇ā'bi], eng. Se Panjabi. Punjab university [pandʃ̇ā'b jōnivə̄'siti], i Lahore, har utvecklats ur det 1869 grundlagda P. university college och blef 1882 universitet. Det har 5 fakulteter, men skiljer sig från de andra indiska universiteten däri, att det ej blott är examensanstalt, utan äfven meddelar undervisning, i de därmed förenade Oriental college och University law college. Punje'tter (fr. poignet, eg. handlofve), detsamma som plöröser (se d. o. 1). Punkah [pa^ka], anglo-indiskt ord (af hindost. pankha, solfjäder), nyttjas af engelsmännen om en stor fläkt, fäst i taket, använd vid hetta och skött af en infödd punkah-boy, punkaman. Araberna kände dess användning redan på 900-talet, men i allmänt bruk kom den ej förrän mot slutet af 1700-talet. Till drifvande af större punkahs i offentliga byggnader användes numera elektricitet. Punkaharju [po^kaharjo], en för sin naturskönhet mycket prisad, omkr. 7 km. lång och endast 18-71 m. bred, skogbevuxen sandås, som i riktning från n. v. till s. ö. går öfver Puruvesi sjö i S:t Michels län, Finland. Från hvardera stranden skiljes åsen genom smala sund: i n. genom Tuu-nansalmi, i s. genom Punkasalmi, genom hvilka sund den af åsen i två delar åtskilda Puruvesi sammanhänger. Utmed åsen går allmänna landsvägen från Nyslott till Sordavala och Kexholms-trakten som öfver en naturlig bro. För sin egendomliga naturformation och sina hänförande utsikter besökes P. årligen af tusentals resande. A. G. F. Punkalaitio [po'i}-]. Se Pungalaitio. Punkasalmi [po'ri-]. Se Punkaharju. Punkt (lat. pu'nctum, se d. o.). 1. Stycke, afdelning, artikel, paragraf, led i en bevisföring; ställe, ort; tillstånd, belägenhet. - 2. Boktr., enheten för stilkägelns beräkning, efter det franska