655 Pyramidalisk-Pyramidyta 656 med marmorblock, höjden är 37 m., sidornas längd vid basen 30 m. - Vid pyramiderna utanför Gise slog Napoleon Bonaparte mamlukernas här 21 juli 1798 (se Egypten, sp. 1488). Litt.: se nämnda är ett mildt febernedsättande och smärtlindrande medel med ihållande verkan, särskildt användt vid långvariga febertillstånd (tuberkulos) i dos af 30 -50 cg. flera ggr på dagen. C. G. S. Fig. 2. Konung Cheops' grafkammare och sarkofag i Cheopspyramiden, i dess nutida skick, med klåfingriga turisters namnklotter på väggarna. artikel, sp. 1486. Bland nyaste arbeten märkes Maspero, "Égypte" (1912, utg. på 5 språk). 3. Ett i Sverige vanligt biljardspel, som spelas med 21 bollar (utom spelbollen). Det har sitt namn af det sätt, hvarpå de 21 bollarna vid spelets början äro utlagda på biljarden. - 4. Krist. Se Pyramidyta. 1. (I. F.) 2. G-g N. Pyramidalisk, pyramidlik, som har formen af en pyramid; häpnadsväckande stor, utomordentlig. Pyramidalm, bot. Se Alm. Pyramidbenet, veter. Se H a s, sp. 40. Pyramidboj, Pyramidflotte, ett i svenska farvatten begagnadt flytande sjömärke, hvars huf-vuddel utgöres af en vattentät, luftfylld cylinder, försedd med en pyramidlik öfverbyggnad af trä. Genom det hela går en stång, hvars öfre ända kan uppbära något topptecken, t. ex. en ballong, under det förankringskättingen är fäst vid den nedre. Jfr färgplansch till art. Utprickningssy-stem. A. G.» Pyramidion, bygnk. Se Obelisk 1. Pyramidklapper, Pyramidstenar, geol. Se Vinds l i_p a d e stenar. Pyramidön, farm. med., dimetylamido-antipyrin, CnHnONa.NfCHgJjj, är ett gulhvitt, kristalliniskt pulver, lösligt i ungefär 10 dlr vatten. Pyramidön Pyramidpoppel och Py ramidsilf verpop-pel, bot. Se P o p u l u s, bot. Pyramidsuga, bot. Se Käringruka. Pyramidtak. Se Tak. Pyramidtal, mat. Se F i g u r t a 1. Pyramidträd, trädg., frukt-'eller prydnadsträd, uppdragna i mer eller mindre regelbunden pyramidform. Prydnadsträd af detta slag danas vanligen så, att kronan genom ofta upprepad klippning med häcksax bildar en pyramid med jämna, täta ytor. Fruktträden uppdragas i strängaste pyramidform på det sätt, att med vissa af stånd på en lodrät, rak stam utdragas regelbundna kransar af grenar, hvilka genom bindning vid käppar tvingas att växa alldeles raka. Därigenom att de undre grenarna äro längst, de öfre allt kortare, antar trädet en pyramidliknande form. Vanligen förstår man med pyramidfruktträd sådana träd, som uppdragas med en genom hela trädets krona gående rak stamförlängning, äfven om formen i öfrigt ej skulle vara synnerligen regelbunden. Ett sådant träd är afbildadt i art. D v ä r g-t r ä d, sp. 1135. C. G. D. Pyramidyta 1. Pyramid, krist., kallas den kristallyta, som skär alla tre kristallaxlarna och således icke går parallellt med någon af dem. A. Hng.