- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
653-654

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pypin, Aleksandr Nikolajevitj - Pyr - Pyralidæ - Pyramid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

653 Pyr-Pyramid 654 nistern D. A. Tolstoj hindrade i många år hans utnämning, särskildt på grund af hans framställning af Alexander I:s senare regeringstid, och P. drog sig själfmant tillbaka. Först 1897 blef han åter högtidligt invald. För den ryska kulturhistorien var P. i många afseenden banbrytande, så t. ex. i sin uppfattning af Alexander I:s tidehvarf, i klargörandet af Bjelinskijs karaktär och i den riktiga värdesättningen af Peter den stores reformarbete. P:s verk, som ännu icke föreligga i samlad upplaga, utgöra omkr. 30 bd. A-d J. Pyr. Se Läder, sp. 169. Pyra'lidae, zool. Se M o 11 f j ä r i l a r. Pyramid (grek. pyramifs). 1. Mat., en polyeder, som begränsas af en polygon med godtyckligt antal sidor och ett lika antal i en punkt sammanträffande trianglar. Namnet härledes af det egyptiska ordet piremus, som ursprungligen synes ha betydt en kantlinje hos pyramiden. Polygonen kallas pyramidens bas, punkten dess spets och trianglarna dess sidor ; med höjden förstås det vinkelräta afståndet från spetsen till basen. Allteftersom polygonen är tresidig, fyrsidig o. s. v., kallas pyramiden tresi-dig, fyrsidig o. s. v. Regelbunden kallas en pyramid, där basen är en regelbunden polygon samt alla sidorna liksidiga och kongruenta trianglar. Den regelbundna tresidiga pyramiden med liksidiga trianglar till sidor kallas tetraeder (se d. o.). Om en regelbunden pyramids apotem se d. o. - Pyramidens volym är en tredjedel af en prismas med samma bas och höjd. 2. Pyramiderna, fornegyptiska konunga-grafvar, tillhöra världens äldsta bevarade byggnadsverk. Deras form är uppenbarligen en stilisering af de förhistoriska folkens grafhögar eller stenkummel. Dylika kummel omtalas i Egypten redan från den första dynastiens tid. De äldsta kända pyramiderna äro från den tredje, de yngsta från tolfte dynastien. De finnas i norra (Nedre) Egypten, vid kanten af öknen i närheten af det forna Memfis och västerut från nuvarande Kairo (se kartan till art. Kairo). De mest kända äro de vid byn Gise därstädes (se fig. l å pl. II till art. Egypten); bland dem är den allra största Cheops' pyramid (från 4:e dynastien; se Cheops). Stora grupper af pyramider finnas ock i det forna Etiopien vid M er o e (se d. o. med fig.). Somliga pyramider voro byggda i 3-5 afsatser (exempelvis Snofrus pyramid vid Medum; se fig. 2 å nämnda plansch). De vanliga pyramiderna ha en i det närmaste kvadratisk grundplan, de fyra hörnen äro lagda i de fyra väderstrecken - denna regel är likväl ej alltid iakttagen - de fyra sidoplanen ha en jämn stigning från basen till spetsen, i hvilken de förena sig. Stigningen är ganska brant, 42-57 grader. Materialet är ibland tegel, i de stora pyramiderna oftast väldiga stenblock, trapp-formigt lagda (jfr fig. 1), men mellanrummen mellan trappstege^ ha varit ifyllda och hela ytan öfverklädd med stenhällar, blankpolerade och konstrikt sammanfogade. Framför pyramiden lades ett kapell, förenadt med denna medelst gallerier. Ingången i pyramiden, belägen ett stycke upp på sluttningen, doldes med största omsorg, och äfven de gångar, som, sluttande eller stigande, förde fram till graf-kamrarna, voro beräknade på att i möjligaste mån försvåra tillträdet. Vid foten af konungagrafvarna äro flerstädes privata grafvar ordnade, ibland i hela gator. Pyramiderna äro af mycket växlande storlek, från några få meter i höjd upp till ofantligt höga Fig. 1. Moderna turister bestiga Cheops' pyramid. och vidsträckta massor, som under forntiden räknades bland världens sju underverk. Cheops' pyramid har varit 146,5 m. hög - dess spets är numera några meter af trubbad, dess sidor vid basen hade en längd af 227 m. (genomskärningen är afbildad i art. Byggnadskonsten, sp. 703-704). Den af Lepsius framställda teorien, att hvarje konung vid tillträdet till regeringen började bygga sin pyramid med grafkammaren som utgångspunkt och att storleken blef beroende af hans lefnads längd, förklaras af Masp^ro vara ohållbar. Det finns lika stora pyramider öfver konungar, som dogo i unga år, som öfver dem, hvilka nådde hög ålder. Och konstruktionen visar, att byggnaderna äro utförda konsekvent enligt en på förhand fastslagen plan. Af särskildt intresse äro de olika sätt, på hvilka man afledde den väldiga stenmassans tryck på grafkammaren och på det utanför denna belägna galleriet. Ett 70-tal pyramider finns kvar, mer och mindre bibehållna. Några ha aldrig blifvit fullbordade, andra ha skadats af tiden och af människohand, några ha blifvit använda som stenbrott; den yttre stenbeklädnaden har till större delen blifvit borttagen, och af graf kamrarnas innehåll har det mesta bortförts. I Etiopien och andra länder användes långt framåt i tiden pyramidformen - men spetsig och uppdragen i höjden - för grafbyggna-der. Äfven romarna upptogo denna form. Ett mycket bekant prof på en dylik graf är Cestius' pyramid utanför Eom (se Cestius med fig.). Pyramiden blef sedermera inbyggd i Aurelian-ska stadsmuren. Den är uppförd af tegel och klädd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free