wirtschaftspolitik der florentiner renaissance und das prinzip der verkehrsfreiheit (prisbelönt, 1877), Die hellenischen anschauungen über den zusammenhang zwischen natur und geschichte (1879), Die anfänge Roms (1881), Die übervölkerung der antiken grosstädte im zusammenhang mit der gesamtentwickelung städtischer zivilisation dargestellt (prisbelönt, 1884), Grundriss der griechischen geschichte nebst quellenkunde (i Müllers "Handbuch der klassischen altertumswissenschaft", III; 5:e uppl. 1914), Geschichte des antiken kommunismus und sozialismus (2 bd, 1893-1900; 2:a uppl., kallad "Geschichte der sozialen frage und des sozialismus in der antiken welt", 1912), P:s hufvudverk, Aus altertum und gegenwart (I 1895, 2:a uppl. 1911, II s. å.), Sokrates und sein volk (1899), Griechische geschichte im 19. jahrhundert (1902), Zur geschichte der antiken publizistik (1904), Sokratische studien (1906), Zur geschichte der Gracchen (1908), Geschichte der römischen kaiserzeit und des unterganges der antiken welt (i Pflugk-Hartungs "Weltgeschichte" ; ingår i detta arbetes sv. öfv., I, 1912) och Die weltanschauung des Tacitus (1910). P. omarbetade 22-24:e uppl. af Roschers "System der volkwirtschaft" (1896-1906). P:s författarskap, som omfattade de klassiska folkens och Italiens historia samt nationalekonomi och sociologi, präglades af djupgående forskning och rika nya synpunkter. Pölitz, stad i preussiska reg.-omr. Stettin (Pommern), nära Oder. 4,149 inv. (1910). Lärarseminarium. J. F. N. Pöllnitz, Karl Ludwig von, friherre, tysk memoarförfattare, f. 1692, d. 1775, var till karaktär och lefnadsöden en fullständig äfventyrare, som efter hand hade anställning vid många europeiska hof, alltsedan 1730-talet vid hofvet i Berlin. Han blef vida beryktad som författare till flera pikanta arbeten, bl. a. La Saxe galante (1734; om August II:s af Sachsen kärleksäfventyr) och Mémoires (1734-40), hvilket verks förra afdelningar användes af den tidens förnäma turister som resehandbok. Pölsebo, gård på Hisingen. För att skydda Stenbocks öfvergång öfver Göta älf med undsättningsarmén till Bohus hade 19 juli 1678 en mindre styrka tagit ställning vid P. och där knappt hunnit förstärka den med spanska ryttare, då norrmän och danskar under major Duncan anföllo, men de blefvo med förlust tillbakaslagna och älföfvergången kunde sålunda ostördt försiggå. L. W:son M. Pölvass, bot., namn på Sparganium ramosum. Pönitz, Carl Edvard, tysk militär och författare, f. 1795 i Sachsen, d. 21 sept. 1858, ingick 1813 som frivillig vid ett sachsiskt husarregemente, blef efter kriget som medellös underofficer och först vid 30 års ålder officer. Anställd som tjänstofficer vid krigsskolan, beredde han sig tillfälle till studier och utgaf 1840 en Taktik, som upplefde tre upplagor. 1842 följde en undersökning om Die eisenbahnen und ihre benutzung als militärische operationslinien, som ansågs fantastisk, men snart visade sig riktig. Hans förnämsta arbete är Militärische briefe eines verstorbenen an seine noch lebenden freunde (3 bd, 1841-45, ny uppl. 1854; en del öfv. till sv. med titeln "Karl XII betraktad från krigsvetenskaplig synpunkt", 1858), hvari han ledigt och omdömesfullt skildrar krig och härförare från 1600-talet t. o. m. 1815 P. tog afsked som ryttmästare 1854 och vardt s. å. öfverpostråd. Han blef led. af svenska Krigsvet. akad. 1844. C. O. N. Pönitz, Franz, tysk harpspelare, f. 1850, uppträdde som gosse med stor framgång vid konserter i Stockholm 1862-63 och är sedan sitt 16:e år anställd som harpist vid hofoperan i Berlin. Han har komponerat kammarmusikverk och stycken för harmonium m. m. Pönong. Se Kambodja, sp. 706. Pöppelmann, Matthias David, tysk arkitekt, f. 1662, d. 1736, började sin verksamhet på landsbygden, besökte Rom 1710 och Paris 1715 och blef oberlandbaumeister 1718. Åt konung August den starke började han redan i århundradets första år att uppgöra ritningar till ett nytt, storslaget slott i Dresden. Krigen med Karl XII hindrade dessa omfattande planers genomförande, det enda, som fullbordades, var förgården, Zwinger (1710-22), omgifven af arkader och paviljonger i formrik, lekande och yppig barock, af enhetlig och behärskad totalverkan (se fig. i art. Dresden, sp 843-844). Platsens ena långsida, som enligt planen skulle begränsas af slottets fasad, upptages nu af Sempers museibyggnad i italiensk högrenässans. P. byggde i Dresden Taschenbergska palatset (1710) och började holländska palatset (1715, senare ombyggdt och förstoradt af fransmannen de Bodt i franskt klassiska former och kalladt japanska palatset) och ombyggde slottet Moritzburg (1722) och Elbbrücke 1727-31. G-g N. Pöppelmann, Peter, tysk skulptör, f. 1866 i Westfalen, är autodidakt, verksam i Dresden, har utfört altar-, graf- och portalskulptur, porträtt, små bronser, statyer och grupper, bl. a. Våren (1897), Moder och barn (1899), Lekande fickor (1900, nationalgalleriet i Berlin), Barngrupp (1904, Albertinum i Dresden). G-g N. Pöppig, Eduard Friedrich, tysk resande och naturforskare, f. 1798 i Plauen, d. 1868, 1822 med. doktor i Leipzig, tillbragte två år på Cuba, reste därnäst i Förenta staterna och anlände 1827 från Baltimore till Valparaiso, genom Magalhães' sund. Under fem års tid samlade han växter och djur i Chile och Peru, på Anderna och i det inre landets urskogar, samtidigt anställande iakttagelser öfver geologiska och meteorologiska såväl soin politiska förhållanden. Återkommen med rika samlingar till Europa 1832, utnämndes han 1833 till e. o. och 1845 till ord. professor i zoologi vid Leipzigs universitet samt fick vården om dess zoologiska museum, hvilket han högst betydligt utvidgade. P:s bästa arbete är Reise in Chile, Peru und auf dem Amazonenstrome (2 bd, 1835-36). Pörte (fi. pi'rtti, af baltiskt ursprung), egentligen benämning på ett hus i saknad af skorsten, men försedt med eldstad och röklucka (rökpörte; se fig. å sp. 729 o. 730); i vissa trakter af Finland namn på dagligstugan i finska bondehem. Pörtom, socken i Vasa län, Finland, Närpes' domsaga, Korsholms härad, är ett imperiellt pastorat af 2:a kl., Vasa nedre kontrakt, Åbo ärkestift. Areal 219 kvkm. 3,511 inv. (1911), svensktalande. A. G. F. Pösing, stad i Ungern. Se Bösing. Pösmunkar, efterrätt af ägg, sur grädde,