- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
731-732

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - Qazvini (Kazwini) - Q. B. - Q. B. F. F. S. eller Q. B. F. F. Q. S. - Q. C. - Q. D. B. V. - Q. E. - q. e. d. - Q. I. P. - q. l. - Qoseir - q. p.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Q är den sjuttonde bokstafven i det vanliga europeisk-latinska alfabetet. Dess äldsta semitisk-moabitiska form är [**]. Med denna bokstaf (i växlande former), hvars namn är hebr. qof, arab. qaf, utmärktes och utmärkes i semitiska språk ett dorso-velart (mellan tungryggen och gomseglet bildadt) k-ljud. Samma bokstaf, i den nyss anförda semitiska formen eller som [**], med namnet koppa, förekommer äfven i grekiska inskrifter som tecken för ett k-ljud jämte vanligt [kappa] (kappa), som senare blef enrådande, men den är för handskrifterna främmande, liksom för de ur det grekiska utgångna östra alfabeten (de slaviska och koptiska). Dock kvarstod koppa, vanligen under formen [**], alltjämt som taltecken med värdet 90 och upptogs under formen [**], med samma betydelse, af Wulfila (i semitisk skrift betyder det 100). Från de grekisk-chalkidiska kolonierna i södra Italien lånade latinerna, till beteckning af ett k-ljud före u (w) formen [**], som dock redan i fornlatinska inskrifter växlar med Q. Detta senare blef snart enväldigt och är ensamt på papyrus och vaxtaflor. Kursivskrift och uncialskrift förete former, som väsentligen äro identiska med vårt q. Under medeltiden får detta i vissa stilar (redan i langobardisk och västgotisk) en kantig form, förebilden för q. -- Bokstafven Q (q) nämnes ku. Tecknet Q (q) är främmande för da., no., isl., holl. samt slaviska och finsk-ugriska språk, såsom de nu skrifvas. I de skriftsystem, där det förekommer, användes det, efter latinsk tradition, endast framför konsonantiskt u eller v. I sv., ty., eng., it., port. (sp.) är Q (q) före v eller konsonantiskt u (i de rom. språken blott med följande a, o, u) tecken för k-ljud, t. ex. ty. quick (kvick), it. quale (kuale). I sv. skrifver man dock nu sedan slutet af 1800-talet k i st. f. q, utom i namn (t. ex. Qvarnström), liksom i sp. c: cuadro, cuestión o. s. v. I fr., sp. och port. utmärker förbindelsen qu före e och i k-ljud, t. ex. fr. qui (ki), sp. queso (keso); dessa språks vanliga k-tecken, c, har nämligen före e och i en annan valör. I språkhistoriska arbeten brukas q för att utmärka dorso-velart k-ljud (jfr K). I modern transkription af gotiska återges än med kv, än med q det tecken, som i Wulfilas alfabet har platsen mellan e och z samt utgår från det grekiska koppa och utmärkte kw eller möjligen labialiseradt k. Lll. (Ad. N--n.) Som fornromerskt taltecken är Q = 500; Q** = 500,000. I romerska inskrifter och handskrifter, på mynt o. s. v. är Q. (Qu.) = namnen Quintus, Quintius, Quirinus; vidare förkortning för orden quæstio (se d. o.), quæstor (se Kvestor), quartus (den fjärde), qui (hvilken, hvem), quirites (romare), quod (hvilket, hvad) m. m. samt -que (och), t. ex. i S. P. Q. R. (= senatus populusque romanus). I England är q (d. v. s. lat. quadrans, fjärdedelen) = farthing (se d. o.); i Österrike = 100 kg., den metriska centnern; i Spanien, Portugal och Frankrike förr = vikten quintal (se d. o.). På nyare franska mynt betecknar Q myntningsorten Perpignan, på äldre sådana Châlons. Qazvini (Kazwini). Se Arabiska litteraturen, sp. 1281. Q. B., förkortn. för eng. Queen's bench. Se King's bench. Q. B. F. F. S. eller Q. B. F. F. Q. S., förkortn. för lat. quod bonum, faustum felixque sit eller Q. F. F. F. S. = quod felix, faustum fortunatumque sit, må detta vara godt, lyckligt och välsignelsefullt, må detta ske i en lycklig stund. Q. C., förkortn. för eng. Queens Counsel. Se Counsel. Q. D. B. V., förkortn. för lat. quod Deus bene vertat, Gud styre detta till det bästa. Q. E., förkortn. för lat. quinta essentia, kvintessens, och quod est, det vill säga. q. e. d., förkortn. för lat. quod erat demonstrandum, hvilket skulle bevisas. Q. I. P., förkortn. för lat. quiescat in pace, hvile i frid. Jfr Requiescat in pace. q. l., förkortn. för lat. quantum libet, så mycket man behagar, efter behag. Q. M. O., förkortn. för lat. qui mortem obiit, som dog. Qoseïr. Se Kosseir. q. p., förkortn. för lat. quantum placet, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free