mycket som behagas, eller quantum prodiit (eller pariit), så mycket som utkommit (i bokkataloger). q. s., förkortn. för lat. quantum satis, quantum sufficit, så mycket som är tillräckligt, lagom. Qtrf., vid latinska djurnamn förkortning för J. L. A. de Quatrefages de Bréau. Jfr Quatr. Quadi, lat. Se Kvader. Quadrado [k*adra'då], José Maria, spansk författare, arkeolog och publicist, f. 1819 i Ciudadela (Menorca), d. 1896 i Palma (Mallorca), egnade många år åt att samla material för Mallorcas historia, hvaraf emellertid endast brottstycken utkommit i olika organ. Af de två stora praktverken "Recuerdos y bellezas de España" och "España: sus monumentos y artes: su naturaleza é historia" redigerade Q. flera delar. Q:s förnämsta historiska arbeten äro Forenses y ciudadanos: Historia de las desensiones civiles de Mallorca en el siglo XV (1847) och Historia de la conquista de Mallorca (1850). Af Q:s dramatiska arbeten må nämnas: Leovigildo (på vers) samt El manto de Jérez, Martin Venegas, El principe de Viana (1845) och Los pastores de Belén. Q. utgaf dessutom "Ensayos religiosos, politicos y literarios" samt en del lyrik. Ad. H--n. Quadragena, lat., tidrymd af 40 dagar; brukas ofta i katolska kyrkan i samband med botöfningar. Quadragesima (lat., den 40:e, nämligen dies, dag, jfr fr. carême), den fyrtionde dagen före långfredagen, d. v. s. första söndagen i den s. k. kvadragesimalfastan (fyrtiodagsfastan). Denna söndag kallas äfven Invocavit (se d. o.). Alltifrån den äldsta kyrkans tid har det varit vanligt att genom en fasta, som i årscykeln motsvarade fredagens veckofasta, bereda sig till påsken. Denna sorge-, bot- och fastetid, hvilken i början var kortare, blef på 500-talet af den romerska kyrkan bestämd till 40 dagar, i analogi med Kristi fastande i öknen. I den västerländska kyrkan, där man undantog endast söndagarna från fastandet, begynte kvadragesimaltiden i sjunde veckan före påsk, nämligen med den s. k. askonsdagen, från hvilken dag till påskdagen man erhåller jämt 40 fastedagar. I den österländska kyrkan däremot, där man afhöll sig från att fasta både lördagar och söndagar, räknades denna fastetid från måndagen i åttonde veckan före påsk. Se Kyrkoår. H. W. T.* Quadrans, lat. ("fjärdedel"); romerskt mynt och vikt = 1/4 as = 3 unciæ (uns). Quadrans honorarius, lat., her. Se Fyrkant. Quadratrix, lat., mat. Se Deinostratos. Quadratum, lat., kvadrat, kvadratben. Quadratum geometricum, Geometrisk kvadrat, astron., ett af de arabiske astronomerna under medeltiden begagnadt, numera fullständigt ur bruk kommet instrument för uppmätning af himlakropparnas zenitdistanser. Det bestod af en i vertikalt läge uppställd kvadratisk skifva, på hvilken en horisontell och en vertikal kant voro indelade i ett antal lika stora delar. En omkring ett af kvadratens hörn vridbar diopter inriktades mot himlakroppen, och dennas zenitdistans kunde då beräknas ur afläsningen af diopterns ställning i förhållande till den ena eller andra graderingen. B--d. Quadratura, lat. Se Kvadratur. Quadriennium (lat., af quattuor, fyra, och annus, år), tidrymd af fyra år. Quadriga (lat., sammandr. af quadrijugi, "fyrspann"), antik (tvåhjulig, baktill öppen och vanligen med endast en tistelstång försedd) vagn, förspänd med fyra hästar i bredd. Sådana vagnar

Quadriga med körsven vid kappkörning i Cirkus, relief på en romersk terrakottalampa. begagnades företrädesvis vid kappkörningar och festtåg. -- Quadrigan har både i äldre och nyare tid utgjort ett omtyckt motiv för bildhuggarkonsten. Särskildt har den användts som krön på byggnader, så t. ex. under forntiden på Mausoleum vid Halikarnassos och kejsar Hadrianus' graf (Castel San Angelo) i Rom samt i nyare tid på Brandenburgertor i Berlin m. fl. ställen Quadrigarius, Quintus Claudius, lefde i 1:a årh. e. Kr. och tillhörde de s. k. annalisterna. Q. skref romerska historien (i Annales) från gallernas eröfring af Rom till sin egen tid; arbetet användes som källa af bl. a. Livius. Af arbetet finnas endast fragment. -- Se Peters, "Historicorum romanorum reliquiæ" (1870). J. C. Quadrigatus, lat., kallades i republiken Roms äldre tider en romersk denar (se d. o.), om den på frånsidan bar bilden af ett fyrspann (lat. quadriga). Quadriglio [kvadri'ljå], spelt. Se Kadrilj 2. Quadrille [kadri'j], fr. (af it. quadriglia), kadrilj (se d. o. 1 och Dans, sp. 1317). Quadrivium, lat., plats, där fyra vägar sammanstöta. Jfr Fria konster. Quadrumana (lat., af quattuor, fyra, och manus, hand), Fyrhändta, Kvadrumaner, en äldre benämning på apor. Quadrupeda (lat., af quattuor, fyra, och pes, fot), Fyrfotadjur, Kvadrupeder, äldre benämning på däggdjuren. Quadt, von, tysk adelssläkt från trakten kring nedre Rhen, omtalad redan på 1200-talet och från 1502 i 300 år i besittning af det riksfria herrskapet Wickrath l. Wykradt i nuv. preussiska regeringsområdet Düsseldorf. Släkten fick 1654 riksfriherrlig och 1752 riksgreflig värdighet, förlorade 1801 sina besittningar på Rhens vänstra strand, men erhöll 1803 i skadestånd bl. a. den forna riksstaden Isny. Hufvudmannen för linjen