831 Rabenius 832 catione (1767), Praktisk afhandling om klander i jordafång, då laga fasta ligger i vägen (s. å.), De antiquis Vestrogothice legiferis (1769), De auctionibus publicis (s. å.), Decas thesium juri-dicarum usum juris antiqui hodiernum ostensura (s. å.), Primce jurisprudentice extrajudicialis linece (s. å.), De fatis literatur05 juridicce in Suecia commentatio (1770), Om klander af lös egendom, som på god tro kommit i tredje mans hand {s. å.) och Tankar om lag j ar enhetens nuvarande tillstånd i Svea rike (1772). Icke blott genom dessa många disputationer bidrog R. till utvecklingen af den svenska juridiken och kännedomen om dess historia, som han med kritisk skärpa sökte framställa; han var äfven i enlighet med rikets ständers 1765 lämnade uppdrag träget sysselsatt med samlande af författningar rörande justitieväsendet, ehuru detta lagverk endast blef påbörjadt. 2. Lars Georg R., den föregåendes son, rättslärd, universitetslärare, f. 18 jan. 1771 i Upp-sala-Näs socken, Uppland, d. 23 juli 1846 på Gott-sunda nära Uppsala, blef student i Åbo 1783 och i Uppsala 1788, filos, magister där 1791, juris utriusque kandidat 1792 och juris licentiat 1800. Han promoverades till juris utriusque doktor 1810 och till jubelmagister 1842. 1792 förordnades R. till docent i jurisprudentia oeconomica och 1794 därjämte till akademikanslist samt uppfördes 1806 på förslag till professuren i svensk och romersk rätt och utnämndes 1807 till jurisprudentiae, oeconomise et commerciorum professor i Uppsala. 1837 blef R. emeritus. R. var från 1811 till 1814 arbetande ledamot af lagkommittén samt förvärfvade i denna egenskap och som universitetslärare stort anseende och en framstående ställning. Han blef icke blott ledamot af flera akademier och lärda samfund, bl. a. af Krigsvet. akad. (1810), Landtbruks-akad. (1812) och Vet. soc. i Uppsala (1829), utan upphöjdes jämväl i adligt stånd 1834. Utom akademiska program och parentationer samt disputatio-nerna De potestate elocatoria I (1806) och Om sä-.desqvarnar I (s. å.) utgaf R. Lärobok i svenska ka-merallagfarenheten (2 dlr, 1825; 2:a uppl. 1832), Lärobok i nationalekonomin (1829) samt Lärobok i svenska kyrkolagfarenheten (1836), hvilka i redig och systematisk uppställning samt noggrannhet i uppgifter ha stora förtjänster. I sin Lärobok i nationalekonomin, som innehåller dels ren nationalekonomi, dels dennas grundsatser använda för utredning och förklaring af den svenska närings-lagstiftningens positiva innehåll, ådagalade R. en ganska själfständig uppfattning. Väl var han i allmänhet anhängare af Adam Smiths teorier, men han modifierade dessa genom åtskilliga från merkantilsystemet bibehållna satser. 3. Olof Mattias Teodor R., den föregåendes son, rättslärd, universitetslärare, f. 25 aug. 1823 i Uppsala, d. där 24 febr. 1892, blef student därstädes 1839, promoverades till filos, magister 1845, aflade juris utriusque kandidatexamen 1850 och blef juris doktor vid Lunds universitets jubelfest 1868. 1851 utnämndes R. till docent inom Uppsala universitets juridiska fakultet och 1854 till professor i administrativrätt och nationalekonomi i Lund, hvarefter han 1862- 89 i Uppsala verkade som professor i nationalekonomi, närings-, finans- och politirätt. 1860 förordnades R. att inom Justitiedepartementet biträda med utredning af lagfrågor och att föredraga sådana inför Högsta domstolen. På grund af detta uppdrag, som fortfor till 1863, medverkade han i väsentlig mån till utarbetandet af 1864 års sjölag. Äfven i kommittén för utarbetandet af ny gruf-stadga (1872-74) var han ledamot. Ris skrifter äro dels akademiska disputationer och program, nämligen Om båtsmanshållet (1851), Om tionden (1853), Om näringsfrihetens utveckling (Uppsala univ:s årsskr. 1867), Om lyxen (Uppsala univ.s årsskr. 1868), dels andra afhandlingar och uppsatser, såsom Reformer i Tysklands åkerbrukslagstiftning före och efter 1848 och Om engelska spannmålslagens upphäfvande och dess följder (i "Tidskr. för litteratur", 1852), En blick på de statsekonomiska resultaterna af riksdagen 1853-54 (i "Nord. univ:s.-tidskr.", 1856), Om beskattningens grunder (Uppsala univ:s årsskr., 1862), Om eganderätt till grufvor (där, 1863), Om förvaltningsrättens begrepp, betydelse och handhafvande (Naumanns "Tidskrift för lagstiftning" m. m., 1874), Om den administrativa rättsskipningen (Förhandlingar vid 2:a nord. juristmötet 1875), Handledning vid föreläsningar i Sjörätten (1869), Lagen om dikning och annan vattenafledning af den 30 juni 1879 (1881) samt en mängd artiklar i "Nordisk familjebok". Därjämte författade R. det stora arbetet Handbok i Sveriges gällande förvaltningsrätt (3 dlr, 1866-73; l:a delen ny uppl. 1875). -. R. var sedan 1875, i sitt andra äktenskap, gift med den framstående sångerskan Olena Ida Teresia Falkman (f. 1849 i Stockholm), som var elev af italienaren F. Ronconi i Petersburg och på 1870-talet, tills, med bl. a. J. Joachim och A. Wilhelmj, företog många konsertresor i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland samt ofta medverkade vid de af J. A. Josephson anordnade konserterna i Uppsala. Hon utmärkte sig i synnerhet som oratorie- och konsertsångerska (Handel, Schumann), och hennes stora, ovanligt välljudande altröst med sin fylliga, mjuka och varma klang samt hennes känslofulla föredrag lefva i godt minne. - Deras son, Lars Per T e odör R., f. 6 maj 1879, jur. kandidat i Uppsala 1902, var sekreterare i lagutskottet 1905-07, biträdde 1907-09 vid utarbetningen af jordabalksförslaget i lagberedningen, var 1909^