835 Rabusson-Rachel 836 och skräflande politiker; ordet var synnerligen mycket användt i Sverige under förra hälften af 1800-talet. - Rabulister!, r a b u l i's m, uppstudsighet mot de styrande; spridande af upproriska åsikter. I andra länder har ordet rabulist betydelsen lagvrängare, krångelmakare. Rabusson [-bysä7], Henri, fransk romanförfattare, f. 1850 i Paris, räknas till Zolas efterföljare, har med skärpa, stundom gallsprängdhet moraliserat den parisiska societeten. Af hans många romaner kunna nämnas Dans le monde (1882), M:me de Givré (1883). Un homme d'au-jourd'hui (1887), L'épousée (1889), Monsieur Co-tillon (1895), (Euvre de chair (1906) och Frissons dangereux (1908). Rabutin [-byta7], R. de. Se Bussy-Ra-b u t i n. Råby castle [réYbi kä'sl], slott i engelska grefsk. Durham, byggdt 1379, bekant bl. a. för sitt stora tafvelgalleri. Råbyggjalög. Se A g der. Racahout des arabes [rakaö däs ara'b]. Se R a k a h u. Racalmuto [rakalmötå], stad i italienska prov. Girgenti (Sicilien), vid järnvägen Girgenti-Ca-tania. 14,298 inv. (1911). Svafvel- och saltgruf-vor; vin- och olivodling. J. F. N. Racan [-ka'], Honorat de Bueil, markis de R., fransk författare, f. 1589, d. 1670, kanske mest känd för sina bi-sarrerier, egnade sig åt diktkonsten, såväl inom den förnäma världen i Paris, särskildt i det ryktbara Hotel de Ram-bouillet, som i ensamheten på slottet La Roche-Racan i Tou-raine. Hans poetiska alster cch vänskap med Malherbe förskaffade honom säte i Franska akademien vid dess instiftelse. R. skref Ber-geries (1628), bearbetningar af Davids psalmer, Odes sacrées (1651), sonetter m. m. (Euvres completes utgåfvos i 2 bd 1857. Se biogr, af L. Arnould (1896). Råc-Becse [rä'ts-bä'tjä]. Se Becse. Racconigi [rakkån^dji], stad i italienska prov. Cuneo (Piemont), vid Maira. 9,435 inv. (1911). Kungligt slott (byggdt 1570, tillbyggdt 1835, 1902) med stor park; sedan 1901 kungl. familjens sommarresidens. Realskola. Sidenindustri. 23-24 okt. 1909 möttes här kejsar Nikolaus II och konung Yiktor Emanuel II. Race [ras], fr. Se Ras. Race [réYs], eng., lopp, fart; ridk., kapplöpning (ridning, körning o. s. v.). - Racer [réVsa], deltagare i en kapplöpning, kapplöpningshäst; äfven kappseglare, snabb motorbåt. B. C-m. Race du Mans [rars dy ma'], La, hönsras. Se La Fléche 2. Race femeline [ra's femolin], La, fr. Se F e-melinnötkreatursrasen. Race flamande [ra's flamä'd], La, fr. Se Flandriska nötkreatursrasen. Racemät, fys. kem. SeRacemisk blandning. Racemipär. Se D i a f y s 2. Racemisk (af lat. racemus, drufva), dets. som ra c em ös. Racemisk blandning (af lat. racema, drufva, vin), fys. kem., en blandning af lika mängder af två kemiskt identiska ämnen af motsatt optisk aktivitet (se I s om er i). Den racemiska blandningen är inaktiv, då den består af lika mängder af de båda optiska antipoderna. En racemisk blandning bildas alltid vid syntetisk framställning af optiskt aktiva ämnen, då utsikterna för att det skall bli en vänstervridande eller högervridande modifikation äro lika stora. Då optiskt aktiva isomerer ej skilja sig åt hvarken med kemiska eller fysikaliska egenskaper, om man undantar vridningsförmågan, kristallform och några fysiologiska egenskaper, har man fått använda särskilda metoder för att skilja de racemiska blandningarna i sina två aktiva komponenter. Pasteur, den förste, som sysselsatte sig med hithörande frågor, har angett tre sätt att skilja dem åt. 1. En lösning af en racemisk blandning får långsamt kristallisera. Det kan då hända, att den höger- och vänstervridande modifikationen kristalliserar ut i olika slags kristaller, som sedan med en pincett kunna utskiljas. Det är dock endast under en viss, för hvarje ämne karakteristisk temperatur, som kristallerna kristallisera ut skilda, öfver denna temperatur, den s. k. omvandlingspunkten, utkristalliserar ett slags dubbelsalt med likartade kristaller, hvilket fått namnet racemisk förening 1. racemät. 2. Behandlas en racemisk blandning med ett aktivt ämne, bli de uppkomna föreningarna ej längre hvarandras antipoder. De få naturligtvis då olika egenskaper och kunna skiljas åt med t. ex. fraktionering eller kristallisa-tion. Så lyckades Pasteur skilja drufsyra i höger-och vänstervridande syra genom neutralisering af den med optisk aktiv cinkonin och utkristallisering af cinkoninsalterna. 3. De olika optiska antipoderna angripas med olika lätthet af bakterier. Behandlas en utspädd lösning af ammoniumtartrat med Penicillium glaucum, sönderdelas den högervridande vinsyran, under det att den vänstervridande blir kvar. Fall 3 är egentligen ett specialfall af fall 2. Mikroorganismerna sönderdela nämligen ej själfva de optiska ämnena. De förmå endast alstra enzym, och det är dessa, som sedan angripa och sönderdela de optiskt aktiva organiska ämnena. Då nu enzymen själfva äro optiskt aktiva, verka de på samma sätt som de aktiva föreningarna i fall 2. I. B. RacemÖS, bot. och kem. Se Blomställning, sp. 763, och Is o m er i, sp. 993. Race normande [ra's nårmä'd], L a, fr. Se N o r-mandisk boskap. Racer. Se Race. Racha (Raka), ett fordom bland judarna gängse, i Matt. 5: 22 omnämndt skällsord, som härleder sig från arameiska språket och uttydes "dumhuf-vud", "odugling"; i den nya öfversättningen är det återgifvet med "odåga". Rachel, bibliskt namn. Se Rakel. Rachel, astron., en af småplaneterna. Rachel [rajä'1], Elisa, fransk skådespelerska, tillnamnet eg. Felix, f. 28 febr. 1820 i Aargau, Schweiz, af fattiga, judiska föräldrar, d. 3 jan.