- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
873-874

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radioaktivt vatten - Radiobly - Radiofon - Radiogoniometer - Radiofor - Radiografi - Radiola linoides, Dvärglin - Radiolaria - Radiolariaslam - Radiolit - Radiolites - Radiologi - Radiometer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utlöser vattnet radiumemanation ur bergarterna, som hålla minimala mängder af radiumhaltiga mineral, och källvattnets radioaktivitet blir därför beroende af de geologiska förhållandena. Gräfda brunnar äro lätt tillgängliga för dagvatten, som i likhet med sjö- och flodvatten är nästan inaktivt. Däremot ha en mängd i fasta berget borrade djupbrunnar visat sig starkt radioaktiva, ända upp till 14,000 enheter. Aktiviteten mätes genom att observera den hastighet, med hvilken ett till en viss spänning laddadt elektroskop i närvaro af emanation urladdas. Den radioaktiva enheten är 1 volt i timmen för 1 l. vatten. Ett bland de starkaste af berömda hälsovatten är Gasteinvattnet, som håller omkr. 13,000 voltenheter. Som det är kemiskt indifferent, har man just i aktiviteten trott sig finna orsaken till vattnets hälsoverkan. Som bevis härför påpekar man den kända erfarenheten, att en brunnskur vid källan verkar kraftigare än samma mineralvatten buteljeradt, d. v. s. sedan emanationen afklingat. Konstgjordt radioaktivt vatten framställes antingen genom tillsats af en ringa mängd lösligt radiumsalt eller genom aktivering af vattnet medelst ett svårlösligt radiumpreparat, s. k. aktiveringselement. Sådana användas vid flera tyska badorter, nedsänkta i källorna, för att "förstärka" det naturliga hälsovattnet. N-a S-m. Radiobly, kem. Bly framställdt ur pechblände och andra uranhaltiga mineral är radioaktivt. Den verksamma beståndsdelen i sådant bly, hvilken ej på kemisk väg kan skiljas från vanligt, inaktivt bly, har fått namnet radiobly. Det utgöres i huf-vudsak af den sönderfallsprodukt af radiumemanation (se d. o.), som kallas radium D. Då detta uppstår ur emanationen genom 3 a-strålningar (se Radioaktiva grundämnen, sp. 855 ff.), är dess atomvikt sannolikt 210. Det har en halfverings-tid af 16 år och öfvergår genom /3-strålning först till radium E och sedan till radium F 1. polonium. Nyss framställdt radioaktivt bly visar blott svag y9-strålning, men efter några dagar blir denna genom bildning af radium E starkare; och i samma mån som detta senare i sin ordning hinner öfvergå i polonium, uppträder äfven a-strålning. För många ändamål skulle därför radiobly vara lika användbart som radium själft, om man blott kunde skilja det från de stora mängder inaktivt bly, som åtfölja det i de uranhaltiga mineralen. K. A. V-g. Radiofön (af lat. rafdius, stråle, och grek. jone, ljud), detsamma som fotofon (se d. o.). Radiogoniometer. Se Telegrafering. Radiofor [-får; af r a d i u m, se d. o., och grek. joro's, bärare], radiumbärande. Radiografi (af lat. ra'dius, stråle, och grek. gra'féin, skrifva), K a d i o g r a'm. Se Röntgenogram. Radi'ola linöTdes Roth, Dvärglin, bot., är en liten ört af 3-5 cm. i höjd, öfverallt glatt och nedifrån roten oupphörligt gaffelformigt förgrenad. De små hvita blommorna ha 4-deladt foder och 4-bladig krona samt 4 fria, lika långa ståndare, alla med knappar. Frukten är en liten klotrund kapsel. Den lilla egendomliga örten, som hör till fam. LinacccB, träffas sällsynt på fuktiga, sandiga ställen i södra Sverige. O. T. S. (G. L-m.) Radioläria, zool. Se Rhizopoda. Radioläriaslam, geol. Se H a f, sp. 985. Radiolit, miner., en strålig natrolit (sed. o.), som förekommer i sydliga Norges zirkonsyenit. Ant. Sj.* Radiolites Bayle, paleont., ett till fam. Rudistoe hörande släkte, utmärkt genom 2 tänder i det öfre skalet samt 2 mot dessa svarande gropar i det undre. Underskalet saknar de hos Hippurites förekommande instjälpningarna från skalets sida. I Sveriges kritsystem är endast en liten art af detta släkte funnen, R. suecicus Ldgrn; vanligen sällsynt, förekommer denna i större mängd vid Maltesholms kalkstensbrott. A. Hng. Radiologi (af lat. rafdius, stråle, och grek. lo'gös, ord, lära), läran om radioaktiva företeelser och ämnen. Medicinsk radiologi är läran om de radioaktiva ämnenas och röntgenljusets användning i medicinens tjänst. Den omfattar dels röntgendiagnostiken, dels radioterapien. G. F-U. Radiometer (af lat. ra'dius, stråle, och grek. me'tron, mått), fys., kallas en af William Crookes 1874 uppfunnen apparat (se fig.), medelst hvilken han sökt visa ljusa och mörka värme-strålars mekaniska inverkan på lättrörliga, i nästan lufttomt rum inneslutna svärtade kroppar. Apparaten består af en ihålig glaskula, i hvilken luften är förtunnad till omkr. 0,00004 af en atmosfärs tryck. Från en liten glashatt, rörlig på en stålspets inuti kulan, utgå horisontellt fyra fina platinatrådar, vid hvilka tunna, utglöd-gade glimmerblad äro fästa vertikalt, så att det hela har utseendet af ett litet kvarnhjul med vertikal axel. Glimmerbladen äro på ena sidan öfverdragna med kimrök. Utsattes denna apparat för ljusa eller mörka värmestrålar, vika de svärtade sidorna undan strålarna, och hjulet sättes i rörelse. Härtill är handens värme tillräcklig. Utsattes apparaten för direkta solstrålar, roterar hjulet med stor hastighet. Afkyles kulan på yttersidan, roterar hjulet åt motsatt håll. Crookes' antagande, att fenomenet beror på en direkt stötverkan af värmestrålarna mot glimmerbladen, har icke bekräftats. Tvärtom har genom försök ådagalagts, att hjulets rörelse icke direkt kan bero på utifrån verkande krafter. Af de förklaringar på fenomenet, som af olika forskare uppställts, utgår, den allmännast antagna från följande betraktelsesätt. Enligt den k i n e t i s k a gasteorien (se d. o.) röra sig molekylerna hos en gasmassa med stor hastighet i alla möjliga riktningar. Molekylernas banor antas vara rätliniga; riktningen ändras, när de stöta mot hvarandra eller mot någon fast vägg, hvarvid de för elastiska kroppars stöt gällande lagarna ega tillämplighet. Molekylernas hastighet är beroende af deras temperatur, så att ju högre temperaturen är, desto större antas deras hastighet vara. Då värmestrålarna starkare absorberas af de sotade än på de blanka sidorna af glimmerbladen, äro de förstnämnda sidorna varmare än de senare. De luftmolekyler, som stöta mot de sotade sidorna, bli därför varmare än de, som stöta mot de blanka, och till följd af den större hastighet, som de förstnämnda molekylerna sålunda erhålla, stötas de bort med större kraft än de senare. Då de stötar, för hvilka glimmerbladet är utsatt från den sotade sidan, äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free