rotdroger officinella: Radix Althææ (se Althæa), R. Calumbæ (se Kalumbarot), R. Gentia'næ, baggsöterot (se Gentiana, sp. 942), R. Glycyrrhi'zæ (se Lakritsrot), R. Ipecacua'nhæ (se Kräkrot), R. Pimpine'lla (se Pimpinella), R. Rata'nhiæ (se Ratanhiarot), R. Sarsapari'llæ (se Smilax), R. Senegæ (se Senegarot), R. Tara'xaci (se Maskros. Om det af maskrosrot beredda "lövetand" se Kaffesurrogat). Bland öfriga synnerligen många rot-droger må nämnas f oljande: Radix Alca'nnæ, alkanna-rot (se Alkanna), R. Angelicæ (se Angelikarot), R. Artemisiæ (se Gråbo), R. Barda'næ (se Kardborrerot), R. Bellado'nnæ (se Belladonna), R. Helle'bori niger (se Helleborus och Prustrot), R. Helle'bori albi (se Veratrum), R. Helenii l. I'nulæ, ålandsrot (se Inula), R. Imperatoriæ (se Mästerrot), R. Kawa-Kawa (se Kava-kava), R. levi'stici, libsticka (se Levisticum), R. Paréiræ bravæ, grusrot (se Pareira-rot), R. Pyrethri (se Bertram-rot och Anacyclus), R. Saponariæ (rubraæ) (se Såprot), R. Serpentariæ (se Serpentariarot), R. Scopoliæ (se Scopolia) och R. unifolii (se Majanthemum). - 2. Mat. Se Kvadratrot och Radikal. - 3. Språkv. Se Rot. 1. C. G. S. Radiär (af lat. ra'dius, stråle), strål-; bot. Se Multilateral. Radja, indisk titel. Se Raja 2. Radjab. Se Hedjra. Radjahgåsen, Tadorna radjah, förekommer i Australien, hvarifrån den som lyxdjur införts till Europa. Till färgen är den hvit med ett chokladbrunt band mellan hals och bröst samt bruna vingar, rygg och stjärt. H. F. Radjputer. Se Rajputer. Radlkofer, Ludwig, tysk botanist, f. 12 dec. 1829 i München, med. och filos, doktor, professor i botanik vid universitetet i München 1864 och föreståndare för botaniska museet där, är den förnämste kännaren af den tropiska växtfamiljen Sapindaceæ, hvars släkten han monograferat i en mängd afhandlingar jämte bearbetningar i "Flora brasiliensis" och i Engler och Prantl, "Die natürlichen pflanzenfamilien". C. Lmn. Radloff, Fredrik Vilhelm, läkare, topograf, f. 19 sept. 1765 i Mouhijärvi socken, Finland, d. 18 april 1838 i Norrtälje, blef 1782 student i Uppsala, 1788 med. licentiat och doktor samt 1789 provinsialläkare på Åland och 1799 transporterad till Norrtälje distrikt af Stockholms län. 1802 disputerade han i Uppsala för adjunktur i medicin, blef 1804 ledamot af Vet. akad., erhöll 1805 professors titel, kallades s. å., under en med offentligt understöd företagen resa i Tyskland för studiet af skogshushållningen, till sekreterare vid Finska hushållningssällskapet samt blef 1806 äfven medicine adjunkt och botanices demonstrator vid Åbo universitet. 1809 utnämndes R. till referendariesekreterare i regeringskonseljen, men erhöll för sjuklighet afsked från denna befattning 1811 och från hushållningssällskapet 1813. Han flyttade då tillbaka till Norrtälje. - R. har gjort sig bekant genom sina förträffliga topografiska arbeten Beskrifning öfver Åland (1795) och Beskrifning öfver norra delen af Stockholms län (2 dlr, 1804-05), rika på goda uppgifter och vittnande om mångsidiga intressen. Han utgaf äfven Muthmassungen über den ursprung des finnischen volkes (1809) och några medicinska och ekonomiska uppsatser samt redigerade i flera år "Åbo tidning" tillsammans med Franzén och J. F. Wallenius. Under hans tid började Underrättelser från Kongl. finska hushållningssällskapet utkomma (1807). -rn.* Radloff, Friedrich Wilhelm, tysk språkforskare, f. 1837 i Berlin, gjorde på 1860-talet vidsträckta resor i Sibirien för att studera där boende turkiska stammars språk, var 1871-84 inspektör för muhammedanska skolor i Kazan samt blef 1884 direktör för asiatiska museet i Petersburg och ledamot af Vet. akad. Af hans språkliga arbeten må nämnas Proben der volksliteratur der türkischen stämme Süd-Sibiriens (text och öfv., 9 bd, 1866-1904), Vergleichende grammatik der nördlichen türksprachen (I, fonetik, 1882-83), Versuch eines wörterbuchs der türkdialekte (1888 -1905), hvarjämte han i faksimile, transkription och öfv. utgett den uiguriska handskriften "Kudatku bilik" (1890 ff.). Af etnografiskt och geografiskt innehåll äro Ethnographische übersicht der türkstämme Sibiriens und der Mongolei (1883), Ethnographische übersicht über die türkischen stämme des südlichen Sibiriens und der Dzungarei (1888) m. fl. Radnor [rä'dnə], wales. Maesyfed, grefskap i Wales (England), omges af grefskapen Hereford, Shrop, Montgomery, Cardigan och Brecknock. 1,219 kvkm. 22,590 inv. (1911). Grefskapet är till större delen bergigt och når i midten, i Radnor forest, en höjd af 659 m. Mot s. och s. ö. bli bergen allt lägre, och dalarna vidga sig till större slätter. Hufvudflodens, Wyes, dal är ryktbar för sin naturskönhet. Större delen af grefskapet lämpar sig endast till betesmarker, hvarför ladugårdsskötsel utgör hufvudnäring. Bly och koppar finnas, men ej i tillräcklig myckenhet för att löna malmbrytning. Hufvudstad är Presteign, vid östra gränsen, med 2,333 inv. (1911). (J. F. N.) Radolfzell, stad i badensiska kretsen Konstanz, vid Untersee af Bodensjön. 6,011 inv. (1910). Realskola, landtmannaskola. Stor trikåfabrik, pumpfabrik. J. F. N. Radolin, Hugo von, furste, tysk diplomat, f. l april 1841 i Posen, tillhör den urgamla polska adelssläkten Leszczyc, hvilken omtalas redan på 1000-talet och hvaraf en gren på 1300-talet som släktnamn upptog namnet på stamgodset Radolin (släktens grefliga linjer i Preussen och Österrike bära namnet Radolin-Radolinski), R. ingick på diplomatbanan i Preussen redan 1860, blef 1869 för en kort tid preussisk legationssekreterare i Paris, var 1871 delegerad för utrikesministeriet vid tyska arméns öfverkommando i Frankrike och 1875-81 ambassadråd i Konstantinopel. Sedan egnade han sig en tid åt hoftjänst, upphöjdes 1888 till furste (han var förut grefve) samt var ambassadör i Konstantinopel 1892-95, i Petersburg 1895 -1901 och i Paris 1901-10. Radom. 1. Rysk-polskt guvernement, begränsadt af Weichsel i s. och ö. och af dess biflod Pilica i n. v. och v. 12,352 kvkm. 1,134,800 inv. (1912), till största delen polacker. Landet är i n. slätt