Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radiumemanation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
.897
Radyn-Radziwill
med undantag af musslorna förekommande organ, som
utgöres af en kitintänder bärande skifva, me–delst
hvilken födan söndermales; skifvan bekläder en i
svalget belägen upphöjning, som benämnes tunga.
L~e-
Radyn (po. Radzyń), kretsstad, 50 km. s. ö. om
Siedlce. 5,937 inv. (1897). K. tillhörde förr familjen
Czartoryski.
J. F. N.
Radzieio’wski, Michal Stefan, polsk prelat
och statsman, f. 15 okt. 1641, enligt annan uppgift
1645, d. 13 okt. 1705 i Danzig, var son till polske
kronunderkansleren, ränksmidaren H i e r o-nim R.,
som stod i mycket nära förbindelser med svenska
regeringen under Kristinas och i synnerl.et under
Karl X Gustafs dagar samt var en af dem, som ifrigast
eggade den senare till krig emot Polen. Michal Stefan
R. avancerade raskt på den kyrkliga banan samt blef
ärkebiskop af Gnesen, polska kyrkans primas och
kardinal. 1687 blef han senatens .ordförande. Yid
konung Johan Sobieskis död (1696) vardt han rikets
"interrex". När ny konung skulle Täljas, arbetade
R. för Ludvig XIV:s frändes, prinsens af Conti
kandidatur, men kurfurst August II af Sachsen afgick
med segern vid valet. Till utseendet försonade
R. sig med August, men efter .dennes misslyckade
anslag emot svenska Livland (1700) och svenskarnas
anmarsch, började han närma sig dessa, mindre för att
gynna Karl XILs politik än för att ha en tygel på
August. Vid de sammanträden, som R. i maj och juni
1702 "hade med Karl och Piper i Warschau, och äfven
långt efteråt motsatte han sig planen om Augusts
afsättning. Han ställde visserligen i utsikt Augusts
afsättning, om denne skulle svika de nya löften
(om inskränkning i dennes makt) man ämnade påtvinga
honom, men samtidigt påyrkade han, att -svenska
hären skulle overksam afbida denna statsrättsliga
frågas lösning. Kardinalens fredsstiftår-roll ådrog
honom misstro från båda hållen. August lät indrifva
tvångsgärder från R:s gods, och på riksdagen i Lublin
sommaren 1703 ropade Augusts anhängare, att R.,
som under våren ifrigt fortsatt .sina förhandlingar,
vore en förrädare och borde afsättas. Men R. infann
sig vid riksdagen, af väpnade misstankarna genom att
bedyra sin oskuld samt gå trohetsed till konungen
och riket. Dagen .därpå ödmjukade han sig under
tårar för konungen, men bemöttes med hårdhet, och
sedan dess Tar förhållandet emellan dem brutet för
alltid. R. Inträdde nu den af Stör-Polens adel på
sommaren 1703 bildade konfederationen emot August,
och i jan. 1704 sammankallade han till Warschau
en generalkonfederation iör hela riket, hvilken
skulle .sluta fred med svenskarna. Denna församling,
som Icom att bestå hufvudsakligen af adeln endast
från vojvodskapen Posen och Kalisz, förklarade 6
febr. konung August afsatt, och därefter genomdref
R. under svensk påtryckning, att afsättningsbeslutet
Tryckt den 25/5 15
kungjordes (april) och att dag för nytt konungaval
(9 juni) utsattes. En församling i Sandomierz
af den August trogna adeln i Lill-Polen och
Litauen förklarade (i maj) R. afsatt och hans gods
förverkade. August lät ock omedelbart sina trupper
hemsöka kardinalens gods. R:s plan att få prinsen
af Conti till konung strandade emot Karls bestämda
vilja. Det var då, som han, för att vinna tid och
under påverkan af Arvid Horn, framställde ett förslag,
upptagande tre infödda polska män, kronfältherren
Lubomirski, Litauens kansler furst Radziwill och
StanislausLeszczynski. Af dessa gynnade R. i det
längsta Lubomirski, och genom allehanda ränker
uppsköt han valdagen (till 2 juli), höll sig på
denna undan, gaf först efteråt sitt godkännande af
valet och undandrog sig att medverka vid Stanislaus’
kröning. R:s tvetydiga, af-vaktande politik gjorde
Karl XII alltmera kallsinnig emot honom. Endast
kardinalens frånfälle hindrade öppen brytning dem
emellan. (V. S-g.)
Radzionkau, by i preussiska reg.-omr. Oppeln
(Schlesien). 10,272 inv. (1910). Stenkolsgrufva,
järngrufva, zinkhytta, svafvelsyrefabrik m. m.
J. F. N.
Radziwiłł [tyskt uttal ra’dsivill, polskt radsi’vil],
berömd polsk adelsätt från Litauen, där
Mikołaj R. antog kristendomen samtidigt med Jagiello
(1386). Hans son Mikołaj, kansler af Litauen, hade tre
söner (Mikołaj, Jerzy och Jan; se nedan), som bildade
tre grenar af släkten. Mikołaj III, d. 1540, gynnade
kraftigt den polsk-litauiska unionen och upphöjdes
af kejsar Maximilian i furstlig värdighet. Denna gren
utslocknade på manliga linjen 1542. Jerzy, storhetman
af Litauen, d. 1541, grundlade linjen R. af Birsen och
Dubienki. Hans dotter Barbara blef gift med konung
Sigismund August. Hans son Mikołaj (IV), d. 1584,
storhetman och kansler af Litauen, upphöjdes 1547 i
furstestånd, öfvergick 1564 till kalvinismen och slog
ryssarna under Sjujskij 1578. Dennes son Krysztof,
d. 1603, besegrade svenskarna vid Kokenhusen. Dennes
sonson Bogusław, d. 1669, trädde 1656 i preussisk
tjänst och blef 1657 ståthållare i Ostpreussen. Med
honom utslocknade denna gren, som utmärkte sig genom
rikedom och sin nitälskan för protestantismen. Jan,
d. 1542, grundlade den omätligt rika, ännu existerande
grenen R. af Nieświcz och Olyka med stora besittningar
i Ryssland och Preussen. Bland hans efterkommande
märkes Mikołaj (VI), f. 1515, d. 1565. Han fick
furstlig värdighet 1547 och ryckte
1552 Livland från Tyska orden. Han öfvergick
1553 till kalvinismen och lät på egen
bekostnad 1563 trycka en i reformert anda
verkställd öfversättning af bibeln. Hans dotter
Kristyna blef gift med Jan Zamojski, och hans son
Jerzy, d. 1600, biskop af Krakau och Vilna,
återgick till katolicismen. – Albrecht Stanisław,
f. 1595, d. 1656, kansler af Litauen, skref De rebus
Sigismundi III, Epitome rerum gestarum in regno
Poloniæ regnantibus Sigismondo III et Vladislao
IV, tr. i polsk öfv. 1839–48 under titeln
"Pamiet niki" (memoarer). Anton Henryk, f.
1775, d. 1833, gift med prinsessan Luise af
Preussen och ståthållare i Posen, komponerade
musik till Goethes "Faust". Hans dotter Elise, f.
1803, d. 1834, var prins (sedermera konung)
Vilhelms
22 b. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
