mycket uppmärksammats. I den storslagna festskrift, "Studi letterari e linguistici dedicati a P. R.", hvarmed hans lärjungar, vänner och beundrare i stort antal 1911 firade hans då 40-åriga verksamhet som lärare och vetenskaplig forskare, finnes införd en förteckning öfver alla 1867--1910 af R. publicerade skrifter; deras antal är 220. P. A. G. Rajolering (ty. rajōlen, af fr. rigole, ränna, fåra). Se Djupkultur. Rajputana [rādʃ̇-pōtā'nā; rajputernas land, off. R. agency] är namnet på ett stort område af nordvästra Indien, som omfattar 21 större och mindre, af inhemska furstar styrda vasallstater, som omge den brittiska provinsen Ajmere-Merwara, hvars chief commissioner är vicekonungens agent i R. Den indiska regeringen representeras nämligen af en agent (agent to governor-general), hvars vanliga residens är Mount Abu (vid R:s södra gräns), men som om vintern bor i staden Ajmere. Under honom stå 8 biträden med olika titlar, som äro rådgifvare åt furstarna och ofta leda deras förvaltning. R. har en areal af 333,900 kvkm. (oberäknadt Ajmere-Merwara) och sträcker sig från Indus i v. till United provinces i ö. och från Punjab i n. till Bombay i s. Landet, som delas af Aravallibergen i två olika stora delar (den nordvästra är mycket större), består till stor del af sandiga, torra, improduktiva slätter, hvilka dock mot n. ö. bli mera bördiga. Nordvästra delen innesluter den stora sandöknen Thar, som genomdrages af långa, parallella sanddyner af 15--30 m. höjd, med få brunnar och vattendrag och nästan utan vegetation. Sydöstra delen har ett mera växlande utseende och består af lägre bergskedjor, mellan hvilka dalar ligga, som vattnas af från Vindhyabergen nedströmmande floder (Chambal, med bifloden Banas, hvilken förenar sig med Jumna). Flerstädes finnas i denna del af R. bördiga trakter, med skogar och artificiella sjöar, men i allmänhet är äfven detta område föga fruktbart. Klimatet är mycket torrt och hett om sommaren, men ganska kallt om vintern. Nederbördsmängden är mycket olika i olika trakter. I västra delen uppgår den knappt till 125 mm.; i s. och ö. är den rikligare, stundom ända till 2,500 mm. Jordbruket är därför i största delen af landet föga gifvande och brukar dessutom alldeles ödeläggas genom ofta inträffande brist på nederbörd eller gräshoppssvärmar. Då dö stora massor af invånare af hunger, men dessutom rasa äfven andra sjukdomar, såsom kolera och på 1890-talet bubonpesten, genom hvilka förenade olyckor folkmängden sjönk 1891--1901 med nära 2,3 mill. De mest odlade växterna äro majs, hvete, oljeväxter, vallmo, färgväxter samt här och där sockerrör och ris. Boskapsskötseln har likväl större betydelse: stora hjordar kameler, får och nötkreatur beta på stäpperna, öknen och äfven det öfriga området äro mycket rika på salt, hvars tillgodogörande är en viktig inkomstkälla. Flera slags metaller finnas också, men bergsbruket ligger alldeles nere. Industrien framställer fina emaljvaror, guld- och silfverarbeten, fina tyger samt lädervaror. Handeln med salt, opium, ull och boskap är betydlig. Invånarnas antal steg under årtiondet 1901--11 och utgjorde 1911 10,517,940 pers. Af dessa voro 8,753,919 hinduer, 985,525 muhammedaner, 332,397 jaina (se d. o.) och 4,256 kristna. Rajputerna (se d. o.), efter hvilka hela området uppkallats, äro endast omkr. 630,000 och bilda ej flertalet i någon stat, men nästan alla stater styras af dem; de rajputiska dynastierna höra också till de äldsta i Indien och äro i regel från tiden före mogulväldet. Jater, bramaner och gudjarer utgöra befolkningens flertal och härska i Bhartpur (Bharatpur) och Dholpur. En enda liten stat Tonk behärskas af muhammedaner. De förnämsta icke ariska folken äro bhil, mera och mina. -- De viktigaste rajputstaterna äro Jodhpur, Jaipur och Udaipur, i andra raden följa Alwar, Bikaner, Kota och Bhartpur. Sammanlagdt ha alla staterna en statsinkomst af 2,539 mill. pd st. (1911). J. F. N. Rajputer, eng. rajpoots (af sankr. rājaputra, kungason), ett ostindiskt folkslag, som själf leder sitt ursprung tillbaka till den urariska krigarkasten (kṣatriya), men inom sig upptagit äfven andra stammar och kaster. De inbegripa säkerligen en del af de folk, som eröfrande framträngde från norr (Turkestan och Hög-Asien) och aflöste grekerna och baktrerna i nordvästra Indien. De synas uppträda i historien först omkr. tiden för Kristi födelse, då de från trakterna n. om Ganges spredo sig åt s. och s. v., underkufvade en mängd andra stammar och underlade sig en stor del af västra och mellersta Hindustan. Höjdpunkten af sin makt nådde de mot slutet af 900-talet, då rajputska dynastier härskade i Ajmere, Gwalior och Delhi, men de kufvades efter hvartannat af de muhammedanske inkräktarna, maratterna och slutligen engelsmännen. Centrum för deras makt är nu Rajputana, där dock Jat-kasten bildar befolkningens grundstock. Ehuru de icke bilda majoriteten i någon af detta områdes stater, utgöra de där som ett slags feodaladel den förnämsta samhällsklassen och voro ursprungligen de störste jordegarna. De flesta inhemska furstehusen tillhöra deras stam. Fordom voro fejder och ströftåg rajputernas förnämsta sysselsättningar. Numera ha de till största delen blifvit vanliga jordbrukare, hvilka dock genom vissa fysiska kännetecken, hållning och klädedräkt skilja sig från den öfriga befolkningen. En stam, Osvalstammen, har egnat sig åt bankverksamhet i de större städerna. Ljumma anhängare af hinduismen, hysa de ingen särskild aktning för bramanerna, hvilkas plats hos dem ersattes af de ridderlige "chāranerna" och "bhaterna", de inhemske furstarnas rådgifvare, skalder, teckentydare och krönikeskrifvare. Efter census 1901 var rajputernas antal 9,712,156, fördelade öfver hela landet, såsom Bengalen, Centralindien, Rajputana och Punjab, men mest i nordvästra provinserna (öfver 3 1/2 mill.). Jfr Webb, "The currencies of the Hindu states of Rájputana" (1893), Adams, "The Western Rajputana states" (1889), och Baines, "Ethnography" (i Bühlers "Grundriss der indoarischen philologie" II, 5, 1912). K. F. J. Rajshahi [rādʃ̇-ʃā'je͡ı]. 1. Division i Brittiska Indien, prov. Bengalen, omfattande landet n. om Ganges mellan floderna Nagari i v. och Brahmaputra i ö. samt Himalaya i n. 49,816 kvkm. 10,138,302 inv. (1911). Ett rikt åkerbruksland, söm frambringar ris m. m. samt hampa för beredning af hasjisj. Divisionen består af distrikten R., Dinajpur, Jalpaiguri, Darjeeling, Rangpur, Bogra,