981 Ramsberg-Ramsey 982 dagat ett alldeles nytt område och lämnat bevis för, att äfven där, hvarest allt synes vara klappadt och klart, ännu en mångfald af nya fakta kan stå att finna". Också erhöll R. redan 1904 det kemiska Nobelpriset "för upptäckten af de indifferenta gasformiga grundämnena i luften och bestämmandet af deras plats i det periodiska systemet". - Bland R:s arbeten märkas A system of chemistry (1891), Elementary systematic chemistry (s. å.), The gases of the atmosphere (1896), Modern chemistry (1901; ty. öfv., 2:a uppl. 1908), Essays: biographical and chemical (1908) och The discovery of the consti-tuents of the air. R. vardt led. af Sv. vet. akad. 1897 och har belönats med en mängd utmärkelser, bl. a. Barnard- och Davy-medaljerna. 1. B. L-n.* 2. K. A. V__g. Ramsberg, socken i Örebro län, Lindes och Ramsbergs härad. 51,037 har. 4,189 inv. (1914). R. utgör ett pastorat i Västerås stift, Fellingsbro kontrakt. Ramsbottom [rä'msbåtəm], stad i engelska grefskapet Lancaster, vid Irwell. 15,146 inv. (1911). Järn- och bomullsindustri. J. F. N. Ramsden [rä^msden], J ess e, engelsk instru-mentmakare, f. 1735 i Halifax, Yorkshire, d. 1800, vann stor berömmelse genom sina astronomiska och matematiska instrument och särskildt genom konstruktionen af det s. k. positiva mikrometer-okularet, efter honom vanligen benämndt R a m s-dens okular (se Kikare). B-d. Ramsele, socken i Västernorrlands län, Ramsele och Resele tingslag. 1,037 kvkm. 4,110 inv. (1914). R. bildar med Edsele ett pastorat i Härnösands stift, Ångermanlands västra kontrakt. Ramsele och Resele tingslag, i Västernorrlands län, ingår i Ångermanlands västra domsaga och Södra Ångermanlands öfre fögderi samt omfattar socknarna Ramsele, Edsele, Helgum, Ådals-Liden och Resele. 3,009 kvkm. 14,050 inv. (1914). Tingslaget bildades 1913 af delar af de gamla tingslagen Ramsele och Resele, hvarvid återstående delarna af dessa förenades till Fjällsjö tingslag. Ramsele skans, i Ångermanland nära Ramsele kyrka, där vägarna från Ström och Fjällsjö sammanstöta, byggdes sannolikt 1644 samt var 1645 färdig och besatt, men fick efter krigets slut förfalla. L. W:son M. Ra'mses 1. Ramesses ("den af solen födde"), "tronnamn" på 12 egyptiska konungar. - R. I, som regerade 2 år, var grundläggaren af 19:e ma-nethonska dynastien under första hälften af 1300-talet f. Kr. - R. II, af grekerna mera känd under namnet Sesostris, den föregåendes sonson, regerade 67 år och fyllde under denna tid Egypten och Nubien med sina minnesmärken, några af stor skönhet, andra underhaltiga. De förnämsta voro klipptemplet i Abu Simbel (se fig. 5 å pl. II till art. Egypten) och fulländandet af den stora pelarhallen i Karnak (se d. o.). Han usurperade äfven äldre tempel genom att ersätta namnet på den konung, som byggt det, med sitt eget. De båda första årtiondena af R. II:s regering upp-togos af krig, dels mot folken, som bodde i söder, dels, och i synnerhet, mot Egyptens grannar i nordöst (jfr pl. VI till art. Egypten). Här hade hetiterna (chetafolket) grundat ett mäktigt rike, och trots segern vid Kadesch, där R. själf utmärkte sig för stor tapperhet och gaf anledning till den s. k. Pentaurs hjältedikt, måste han efter en mängd fälttåg i sitt 21 :a regeringsår sluta ett fördrag med hetiterna, som innebar en defensivallians, där bägge parterna voro fullständigt likställda. Freden bekräftades genom R:s giftermål med en hetitisk prinsessa. Mot slutet af sin långa lefnad tyckes han ha förlorat sin kraft, och tecken tyda på, att Egyptens makt redan var i sjunkande. Han uppförde åt sig ett graftempel, dets. k. Hufvudet af Ramses II:s staty i Ramp^pnrn (SP rf Turin (hela statyn afbildad i fig. namesseum ise d 6 ä L m tm art Egypten). o.), och hans graf finnes i Bab-el-Moluk, hans mumie i museet i Kairo (se Mumie, fig. 2 o. 3). - I den grekiska sagan är Ramses-Sesostris en världser-öfrare, jämförlig med, om ej öfverlägsen Alexander. - R. III, den förste legitime konungen af den af hans fader grundlagda tjugonde dynastien (omkr. 1200 f. Kr.). Han lyckades återupprätta Egypten ur det förfall, hvari det under slutet af föregående dynasti råkat. Han tillbakaslog ett stort anfall af libyerna och folken från Medelhafvets öar, han återeröfrade Palestina och slog filistéerna. I allt sökte han likna sin föregångare R. II, var stor byggherre och öfverho-pade templen med gåf-vor. Papyrer finnas bevarade angående ar-betarstrejker och haremssammansvärjningar under hans regering. Hans bedrifter och stordåd skildras omständligt på väggarna af hans praktfulla åmin-nestempel i Medinet Habu, midtemot Luksor, på vänstra stranden af det forna Tebe. Denne farao är troligen identisk med Herodotos' R a m p s i n i t, som omtalas för sina stora rikedomar och skatter. I Bab-el-Moluk finnes hans grift, som är en af de största i Tebe och utmärker sig bl. a. genom sin egendomliga plan. - R. IV-R. XII voro den föregåendes efterträdare och tillhörde liksom han 20:e dynastien. Konungamakten sjönk alltmer under dessa härskare, af hvilka den siste synes ha varit beroende af den tebanske Amons öfverste-präst Herhor, som också efterträdde honom på tronen och grundlade en ny regentätt. K. P. (N. Sbg.) Ramsey [rä'msi]. 1. Stad i engelska grefskapet Huntingdon i Fenn-området. 5,328 inv. (1911). Konstinstitut och latinskola. - 2. Stad på nord-